På EU toppmotet med Ryssland sa charmar Medvedev sina kollegor med att visa på Rysslands ambitioner att bli mer demokratiska. Men frågan är vilka deras egentliga ambitioner är?Jag har skrivit om de ändrade strategiska förutsättningarna i Östersjön och äntligen verkar svenska journalister vakna inför detta faktum. Att Sverige nu lovar att vid behov försvara Baltikum är bra, men frågan är med vad? Sådana här löften är politiskt intressanta, men det går tyvärr att dra lite paralleller till inledningen på första världskriget. Är det våra löften som ska motverka att en eventuell kris ska uppstå? Löften och allianser kan i bästa fall vara förutsattningar för att kriser ska undvikas, men i värsta fall tvinga in fler i krisen.
Det svenska försvaret har tidigare enbart försvarat territoriet eller gjort fredsinsatser långt borta. Nu ska svenska styrkor även kunna sättas in i vårt närområde. Det bekräftar försvarsminister Sten Tolgfors (M) för SvD:
– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.
Att Ryssland markerar sitt nyuppvaknade intresse för Östersjön märks inte minst på övningarna Ladoga och Zapad som genomfördes i somras.
Vladimir Putin har tidigare sagt att gasledningen ska skyddas av ryska Östersjöflottan. I september genomförde Ryssland de största militärövningarna på tio år i Östersjöområdet. President Medvedev inspekterade landstigningarna vid Kaliningrad och lovade att rusta upp flottan de närmaste tio åren.
Det ska bli mycket intressant att se om skeden rättar sig efter munnen? Om vi ska ha en försvars- och säkerhetspolitik för närområde så måste vi ha ett försvar som fortfarande är anpassan för detta och kanske inte helt och hållet fokuserar på operationer i Afghanistan.
För Flygvapnets del innebär detta framför allt att ta i beaktande behovet av Bas och STRIL-system, inklusive nationella datalank och radiosystem.
Inlägg
