Oro i leden

Det närmar sig dagen D för att besluta om man som officer vill skriva på utlandsobligatoriet, eller riskera att få sparken av ÖB.

Officersförbundet har under sommaren fått ta emot många frågor från de anställda.

Vi får många frågor om precis de saker vi anser att FM borde ha klarat ut innan beslutet fattades den andra juli. Även om jag kan förstå att ÖB upplever sig som satt under tidspress måste det vara bättre att reda ut de här frågorna först. Vill man ha personalen som positiva ambassadörer för organisationen finns det bättre sätt att hantera det här, säger Peter Löfvendahl.

Vidare uppfattar kansliet att huvuddelen av medlemmarna anser att omregleringen är ett onödigt steg, eftersom officerarna redan är positiva till utlandstjänst och många redan har gjort en eller flera missioner. Samtidigt finns en acceptans för att det kan behövas en utökad skyldighet knutet till befattningar i insatsorganisationen.

– Våra medlemmar är sedan länge positiva till internationell tjänstgöring, säger Löfvendahl.

Försvarsmakten har kommit en bit på vägen med den nya funktionen central anhörigansvarig. Men ännu återstår frågor som praktiskt stöd till anhöriga under utlandstjänst m.m.

Under förra veckan ställdes flygverksamheten i Flygvapnet bl.a. för att de anställda anser sig behöva mer information om obligatoriet. Som jag har sagt tidigare så är risken att obligatoriet tvingar iväg just de officerare som Försvarsmakten behöver ha kvar, medan det för de som inte är användbara för internationell tjänst är ganska så "riskfritt" att skriva på.

Gör tvärtom i stället. Inför ett frivilligt obligatorie som enbart de med rätt utbildning och fysisk status kan skriva på och ge sedan en ordentlig löneförhöjning som kompensation för att anställningsavalet ändras!

Valet närmar sig (uppdaterad)

Tyvärr så har Försvarsmakten i valdebatten reducerats till rollen som slagträ. I stället för att fokusera på vad Försvarsmakten ska användas till så rör diskussionen budget och vilka förband som ska läggas ner. Debatten handlar som vanlig mer om vad motståndarna inte gör än vad man själv står för. Just nu har alliansen övertaget i opinionsmätningarna, men slutspurten brukar vara den mest intressanta. De rödgröna letar med ljus och lykta efter en fråga som enar svenska folket och förbättrar deras låga mätresultat. Där lär nog inte försvarsmaktens väl och ve stå i fokus. Snarare ekonomin, arbetstillfällen samt de vanliga slagorden vård, omsorg och skola.

Wiseman försöker få svar från direkt från politikerna. Själv så nöjer jag mig med att kika på vad man offentliggjort i pressen och de analyser som redan finns offentliga.

Folk och Försvar har gjort en intressant sammanställning av de olika partiernas åsikter som jag tänkte utgå från.

En av de stora skillnader mellan partierna som Folk och Försvar identifierat är frågan om NATO-medlemsskap eller inte. Det här är för mig en mycket märklig debatt. Man kan inte i samma mening hävda att det inte finns ett säkerhetshot mot Sverige och sedan kräva NATO-medlemsskap. NATO är i första hand en säkerhetsgaranti för att skydda varandra vid ett eventuellt anfall. Finns inte hotet finns väl heller inte behovet av skydd?

Tidigare har NATO-medlemsskap varit en ickefråga oavsett hotbild eller inte. Sverige har haft ett så pass starkt försvar att vi har kunnat hävda oss väl mot allt annat än ett storanfall. Tyvärr så är det så att med de neddragningar som gjorts på svenska Försvarsmakten så kan vi idag inte längre hävda att vi har förmågan att försvara Sverige. Därmed så är det egentligen inte NATO som ska diskuteras utan hotbilden och viljan att ha en försäkring om något skulle hända.

Det fnns en stor samstämmighet mellan riksdagspartierna om vilka hot som påverkar svensk säkerhet. Ett vidgat säkerhetsbegrepp har fått ett stort genomslag. Däremot saknas en analys av begreppet säkerhet hos alla partier. En defnition av detta begrepp, som skulle öka förståelsen för det vidgade säkerhetsbegreppet, lyser med sin frånvaro.

Även inom NATO så gör man idag stora neddragningar på sina försvar. Delvis beroende på att den stora hotbilden från Warzawapakten har försvunnit och ersatts av ett behov av mobila stridskrafter för insatser liknande den i Afghanistan. Men framför allt är det ett resultat av den dåliga ekonomin. Man anpassar hotbilden till plånboken med andra ord. Bl.a. Tyskland genomgår just nu en liknande nedragning som den svenska Försvarsmakten. Bort med värnplikt och i stället yrkessoldater som har kontrakt att tjänstgöra i Afghanistan. Rätt eller fel? Det får framtiden visa.

Men vad händer när insatsen i Afghanistan tar slut? Kommer det då inte att uppstå ett ännu större trauma i Europa? Vi befinner oss då i en situation där vi redan sagt att militären inte längre behövs för att försvara landet, men heller inte behövs internationellt. Vi har anskaffat helikoptrar och terrängfordon med huvuduppgift att tjänstgöra internationellt. Vi har anpassat vårt personalsystem för att kunna bemanna de internationella insatserna. Är det då dags att vända på kappan efter vinden och ändra på hotbilden ytterligare en gång? Eller ska vi likt försvarsmakten på 1600-talet låta våra trupper konstant befinna sig utomlands då det är för dyrt att ha dom overksamma i fredsbefattningarna. Pakistan använder denna möjlighet att låta FN finansiera förband som dom använder internationellt. Våra svenska förband är dock så pass dyra att denna ekonomi inte riktigt går ihop, men vi får åtminstone hjälp med finansieringen för att bibehålla Försvarsmakten.

Faktum är att alliansfrihet innebär att vi måste ha förmågan att själva försvara landet! Det går inte att kombinera kravet på alliansfrihet med samtidiga neddragningar på Försvarsmakten. Alternativet är givetvis att hävda att det inte finns någon hotbild och att det heller inte kommer att finnas någon de närmaste 100 åren. Hade jag denna typ av väl fungerande spåkula så skulle jag spela oftare på Lotto...

Moderata Samlingspartiet
Den ständigt pågående globaliseringen och utvecklingen av informationsteknologin ökar risken för att konfikter i avlägsna områden får negativa efekter på den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och Europa. Samtidigt ökar den strategiska betydelsen av Östersjön och Barentsregionen vilket kan medföra ökade risker för kriser och militära incidenter i Sveriges närområde.

Vad moderaterna vill är ganska så tydligt om man tittar på regeringens strategier och budget inför de närmaste åren. Tolgfors slår sig för bröstet för materiella förstärkningar och slopandet av värnplikten. Jag saknar dock målbilden. Det finns många pusselbitar, men inte någon bild att följa när pusslet ska läggas. Internationella Insatser i fokus, men samtidigt en förmåga att försvara landet. Denna förmåga vill jag idag påstå är ett luftslott!

Moderaterna har under sin tid vid makten genomfört en mycket effektiv ekonomisk politik. Att fokus skulle hamna på ekonomin snarare än användningsområdet för försvarsmakten visades mycket snabbt efter förra valet då Anders Borgs direktiv fick den nya försvarsministern Odenberg att avgå. "Uppgift styr utgift" säger Tolgfors på sin blogg. Nu är det därmed upp till bevis för (m)!

Folkpartiet
Neutralitet är inte längre en säkerhetspolitisk option. Alliansfriheten måste successivt ersättas av en solidarisk säkerhet. Det fnns inte någon motsättning mellan internationella insatser och nationell säkerhet. EU ska inte ha ett eget separat försvar med egen armé. Nato är den naturliga försvarsalliansen i Europa. EU:s militära och civila krishanteringskapacitet ska utvecklas och förstärkas.
...
Utan att överge vårt fredsfrämjande engagemang måste vi fundera över hur vi ska kunna möta en förändrad hotbild i vår del av världen. Försvarsmakten ska ges i uppdrag att konkret planera för hur tillgängliga resurser ska användas vid incidenter eller rena konfikter som involverar militära resurser i vårt närområde. Utan medlemskap i Nato måste förmågebredden i det svenska försvaret bibehållas. Folkpartiet vill ha ett bättre och mer efektivt försvar för att möta dagens hot. Planering för försvar av Sverige ska återupptas.
...
För att bevara Försvarsmaktens förmåga kan det vara nödvändigt att höja försvarsanslaget.

(fp) är mycket aktiva i diskussionerna om svensk säkerhetspolitik. Främst är det kanske genom att Allan Widman är mycket aktiv. Personligen så gillar jag mycket av det jag hör, framför allt satsningen på att återta förmågan att försvara Sverige, alternativt att säkra denna förmåga genom ett NATO-medlemsskap. Det som dock får mig att tveka en smula inför att bli folkpartist är att man saknar en strategi för hur allt detta ska finansieras. Finns inte ekonomin så är det bara NATO-medlemsskapet som är alternativet och det kommer aldrig att kunna förhandlas fram inom alliansen. Risken är att (fp) likt de konstiga inlägg man gjort i debatten kring bl.a. invandrarpolitiken blir en smula för populistisk även när det gäller säkerhetspolitiken.

I slutändan kommer nog (fp) få vika sig i de flesta av sina åsikter för att få några poster i den gemensamma regeringen.

Centerpartiet
Under överskådlig framtid ser vi inga militära invasionshot mot Sverige, men militära incidenter i vårt närområde kan inte uteslutas. Vi ser med viss oro på utvecklingen i Ryssland. Demokratiseringen har avstannat. Oberoende media har fått allt sämre arbetsförhållanden. Kriget mot Georgien sommaren 2008 visar att tröskeln för att använda militära medel har sänkts.
...
Centerpartiet vill fördubbla de svenska bidragen till internationella insatser, jämfört med mandatperioden 2002-2006.
...
Den transatlantiska länken är viktig för Europas säkerhet. Samarbetet mellan EU och USA bör därför stärkas. Nato är de västliga demokratiernas militära samarbetsorganisation. Nato har under lång tid stärkt vår europeiska säkerhet. Sverige samarbetar med Nato främst genom Partnerskap för Fred, PfF. Centerpartiet anser att samarbetet med Nato ska fortsatta att fördjupas.
...
De nya hoten möts inte med militära medel. Det handlar istället om att bidra till hållbar ekonomisk utveckling i alla delar av världen och att arbeta för demokratins fortsatta utbredning.

Sin vana trogen så står (c) bakom de gemensamma strategierna inom alliansen. Jag måste hävda att jag knappt sett ett enda eget politiskt utspel när det gäller svensk säkerhetspolitik. En röst på (c) är därmed en röst på alliansen och man får söka sig till andra politiska områden för att se vilket parti man önskar rösta på.

Kristdemokraterna
På senare år har principen om ”mänsklig säkerhet” (human security) vunnit internationellt erkännande. Det innebär att människors säkerhet och trygghet väger tyngre än statssuveränitet. Denna princip är den kanske allra viktigaste säkerhetspolitiska principen, och den bör därmed spela en central roll i såväl Sveriges som EU:s, FN:s och Nato:s ageranden.

Den stora principiella säkerhets- och försvarspolitiska skillnaden i dag, jämfört med tidigare, är att de hot som kan drabba ett land och dess folk, sannolikt kommer att äga rum i fredstid. Detta gäller allt från naturkatastrofer till terrorism. Hoten sträcker sig från den hårda kärnan av traditionella hot till dem som följer av det moderna samhällets sårbarhet.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna människors liv och frihet. Svensk säkerhet kommer i allt högre grad att byggas utanför Sveriges gränser. Sverige ska därför öka sitt deltagande i internationella insatser. Försvarsmakten ska också kunna verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet. Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras det svenska försvaret hos det svenska folket och personalförsörjningen tryggas på ett kostnadsefektivt sätt.

Likt (c) så saknar jag en offentlig debatt om säkerhetsfrågor från (kd). Man gömmer sig därmed bakom alliansens gemensamma strategier. En röst på (kd) är därför liksom en röst för (c) enbart en röst på alliansen.

Socialdemokraterna
Förändringarna i vår nära omvärld har varit omvälvande de senaste decennierna. Det kalla krigets slut har inneburit att några av de allvarligaste hoten mot vår säkerhet har försvunnit. Utvidgningen av EU har bidragit både till ökad säkerhet och ökat välstånd. Ändå kan vi aldrig helt bortse från rent militära hot mot Sverige. Vi måste alltid ha en god beredskap också för detta.

Internationell säkerhet ska vila på ett samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Det är viktigt för Sverige att FN fungerar väl. Detta kräver ett i grunden reformerat och starkare FN. Sverige ska höja och skärpa sin profil i FN.
...
Det krävs en svensk ofensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning. Vi har därför tagit fram ett tolvpunktsprogram för nedrustning och icke-spridning. Massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell säkerhet. Vi vill återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna.
...
Ett trovärdigt försvar är ett viktigt säkerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskräckande genom att visa för omvärlden att Sverige är berett att själv försvara sin nationella integritet och sitt självbestämmande. Ett trovärdigt försvar utgör grunden för en trovärdig militär alliansfrihet. Försvaret ska kunna utvecklas för att möta framtida hot, såväl traditionella hot som helt nya.
...
De nationella behoven ska utgöra grunden för prioritering och utveckling av förmågor. Dessa förmågor ska sedan, utifrån behov och möjlighet, kunna nyttjas internationellt. För internationell tjänst prioriteras markförband. Flygvapen, marin och hemvärn med nationella skyddsstyrkor utgör de omedelbart gripbara resurserna. De är grunden för svensk nationell incidentberedskap i fred.
...
Sveriges försvar är och ska vara, allas ansvar. Den folkliga förankringen utgör därför en viktig komponent för det militära försvaret. Värnplikten utgör en central del i försvarets folkliga förankring.
...
Sverige värnar den inhemska försvarsindustrin.
...
Den svenska försvarsindustrin måste ses i ljuset av dess säkerhetspolitiska roll. Tillgången till materiel måste säkras inte bara för dagens behov utan också för en försämrad omvärldssituation.

(s) vill trycka på alliansfriheten genom att Försvarsmakten ska ha förmåga att försvara Sverige på egen hand. Detta är bra, men helt omöjligt om vi samtidigt ska reducera Försvarsmaktens budget! Att man värnar om svensk industri är tydligt. Här lever de gamla inriktningarnha från Göran Persson och hans föregångare fortfarande kvar. OK tycker jag, men i så fall måste Försvarsmakten få extra ekonomiska bidrag i de fall som anskaffning fördyras då ett svenskt materielsystem väljs framför ett biligare utländskt sådant. Dessutom måste "här och nu" principen tas bort. D.v.s. vi kan inte längre ha lika hög beredskap för internationella insatser utan har råd att vänta en längre tid på att svensk materiel kan levereras.

De rödgrönas program för att omvärlden ska rusta ner är nog en god vision, men inget att hänga upp ett lands säkerhetspolitik på. Det blir snarare bara patetiskt när man kräver att USA ska lämna baser över världen i länder som är beroende av den säkerhet som de amerikanska styrkorna utgör. Det här är lite grand av den svenska självgodheten som får ett nytt utlopp. Givetvis ska vi inte tillåta ockupation av andra länder, men om en legitom regering vill ha en amerikansk närvaro så stärker det inte precis det svenska varumärket att kritisera dessa länder samtidigt som vi har en vapenexport som når nya rekordnivåer. Samma svenska försvarsindustri som (s) värnar om nöjer sig inte med att enbart sälja till en svensk kund.

Jag är emot det nya personalsystemet, men att redan nästa år åtegå till värnpliktssystemet kommer att skapa kaos i Försvarsmakten. Har vi gett oss in i en riktning så gäller det att fortsa åt samma håll. De ständiga lappkasten i försvarsbesluten är mer än den dåliga ekonomin en orsak till att Försvarsmakten just nu är i ett sådant behov av omstrukturering.

Miljöpartiet
Hoten mot det svenska samhället kan inte mötas med militära medel utan måste motverkas på en lång rad andra sätt. Bland de viktigaste hoten fnns terrorism, miljöhot, klimatförändringar, narkotika och drogrelaterad brottslighet, ekonomisk brottslighet, allvarligare dataintrång och sabotage m.m. Dessa hot ter sig idag betydligt mer konkreta än de traditionella militära hoten från andra stater mot Sverige.

Hoten mot Sverige och våra grannländer är svåra att förutsäga och de är gränslösa och komplexa. Ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig framtid. En konfikt mellan Ryssland och en före detta sovjetrepublik kan inte helt uteslutas och där kan Sverige indirekt beröras och utsättas för påtryckningar, även av militär art.
...
Sverige ska därför inte delta i internationella insatser utan ett tydligt mandat från FN och beslut av Sveriges riksdag. Det ska inte fnnas någon militär samordning av svensk militär med EU, andra försvarsallianser eller enskilda länder annat än under FN:s ledning.
...
Den svenska Försvarsmakten ska omvandlas från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar. Sverige har enligt FN stadgans principer ett ansvar för att främja internationell fred och säkerhet. Militära förmågor som är utformade enbart för insatser på egna territoriet är obsoleta.
...
Sverige ska gå före på nedrustningens väg och minska våra militärutgifter. Det militära för-
svaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot icke-militära hot, hantera konfikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskafas. Kostnaderna för förbandsverksamheten kan reduceras med 25 procent eller 5 miljarder kronor från drygt 20 till drygt 15 miljarder kronor inom loppet av 5–7 år.

(mp) har uttalat sig ofta i den säkerhetspolitiska debatten och har ett antal mycket väl insatta debattörer. Det är synd bara att dom grundar på tok för mycket av sitt argumenterande i idealism snarare än realism. Som min bloggranne Cynisk tydligt har visat så är det i praktiken inte någon skillnad på insatser ledda av NATO eller FN. Ordet fredsfrämjande är kanske politiskt korrekt, men internationellt skiljer man på fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Ska vi kunna deltaga i den senare typen där Bosnien och Afghanistan är målbilden så krävs det betydligt mer resurser än den gamla svenska specialiteten fredsbevarande.

Att man inser att det finns andra säkerhetsproblem än de rent militära tycker jag är bra, men det finns inget val mellan militära insatser eller icke-militära insatser. Vi måste ha förmågan till både och. Möjligtvis ska vi kunna från fall till fall välja vilken typ av resurser vi ska ställa till förfogande. Att krig påverkar miljön borde vara ett känt faktum efter bl.a. Saddam Husseins val att tända eld på alla oljekällor i Kuwait för att förhindra den USA-ledda alliansens framryckningar.

Icke-våldsmetoder vid ett eventuellt angrepp finner jag inte ens anledning till att kommentera...

Vänsterpartiet
Den internationella solidariteten är en bärande princip för vänsterns politik. Imperialistiskt förtryck och ekonomisk utsugning skall bekämpas. Sverige skall föra en självständig utrikespolitik där demokrati, respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling, kvinnors frigörelse och internationell solidaritet är vägledande. En förutsättning är att Sverige vågar utmana USA, EU och det internationella kapitalets maktanspråk.
...
Sveriges medlemskap i EU har urholkat den militära alliansfriheten. Sverige är med och bidrar till militariseringen av EU. Sverige bör därför lämna EU.
...
Som opartisk aktör kan Sverige agera medlare i internationella konfikter och ställa upp som värdland för fredsförhandlingar. Vår alliansfrihet stärker vår trovärdighet när det gäller biståndspolitik.
...
Det är en felsatsning att prioritera internationella insatsstyrkor eftersom det kan ge negativa effekter för det svenska försvarets förmåga att försvara det egna territoriet.
...
Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll. En grundbult i en sådan kontroll är den allmänna värnplikten. Allmän värnplikt måste gälla såväl kvinnor som män.
...
Vid sidan om en allmän värnplikt bör också en civilplikt utvecklas för att stödja samhället under svåra påfrestningar i fred.

Hmm.. solidaritet är ett viktigt ord för (v). Samtidigt så vill man inte vara solidariska med t.ex. den afghanska befolkningen. Det parti som mest liknar (v) i denna synpunkt är (sd).

Om vi lämnar EU så faller grunden för vår solidaritetsförklaring. Vad ska vi ersätta tron på att andra länder kommer att hjälpa Sverige vid behov om vi inte visar att vi är villiga att först hjälpa andra? Att tro på att Sverige kommer att öka sin möjlighet till internationell påverkan om vi står utanför EU är ganska så naivt. Inom EU har vi åtminstone en möjlighet att påverka EU:s politik (särskilt de år vi agerar värdland). Utanför är vi bara en minination som t.ex. saknar den norska oljan som slagträ.

Att (v) vill ha en allmän värnplikt är intressant när det historiskt varit flest sympatisörer på den vänstra delen av den politiska skalan som valt att vapenvägra. Bibehållandet av civilplikten tycker jag dock är utmärkt och den borde kopplas till bl.a. Hv möjligheter att stötta samhället vid t.ex. översvämningar och snöstormar.

Övriga partier
Sverigedemokraterna och de övriga småpartierna analyseras inte i Folk och Försvars skrift. (sd) vill som känt är fokusera på försvaret av Sverige, men tyvärr av helt fel anledningar. Precis som (v) saknar man all solidaritet med omvärlden och vill fokusera på kärnfrågan till hur vi minskar invandringen till Sverige. Att den kan ha koppling till oroligheter i omvärlden som våra internationella insatser kan minska verkar ingen i (sd) ledning inse. Man saknar dessutom helt och hållet en realistisk ekonomisk politik för att visa hur man tänker genomföra dessa satsningar.

Sammanfattning
Det finns en intressant skillnad mellan alliansen och den rödgröna oppositionen. Hos alliansen viker sig småpartierna (fp), (kd) och (c) för en gemensam säkerhetspolitik styrd av (m). Hos oppositionen får (s) ge efter de mer radikala åsikterna från (v) och (mp). Detta syns bl.a. i den senaste veckans uttalande om framtiden för insatsen i Afghanistan. Mona Sahlin hade en långsiktig åsikt efter sitt besök i Afghanistan, men viker ned sig inför (v) och (mp) vilja att lämna landet åt sitt öde.

Avslutningsvis så är det inte de vallöften som de olika partierna ger innan valet som är avgörande, utan vilka gemensamma strategier som de bägge blocken kommer överens om.

Istället kommer den förda regeringspolitiken att domineras av de överenskommelser som gjorts inom den borgerliga eller den röd-gröna alliansen. Den borgerliga alliansens överenskommelser framgår bland annat av försvarspropositionen "Ett användbart försvar"
(2008-2009:140, 2009-03-19), i budgetpropositionen för 2010 (2009/10:1, 2009-09-21) och i den ekonomiska vårpropositionen för 2010 (2009/2010:100, 2010-04-15). Den röd-gröna alliansens överenskommelser återfnns bland annat i ”En rättvis värld är möjlig - Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik” (2010-01-18).

Dessutom kommer givetvis ekonomin att ha ett avgörande. Här kan EU sätta press på Sverige att öka våra internationella insatser om den ekonomiska krisen i de övriga europeiska länderna fortsätter. Solidaritet är dubbelriktat. Om vi förväntar oss hjälp i morgon så måste vi nog ställa upp idag när svensk ekonomi är bättre än de flesta andra länder i världen. Att bygga sitt lands säkerhetspolitik på att andra ska hjälpa till i stället för att vara självständig med egen förmåga att försvara landet har sitt pris!

Uppdaterad 10-09-04, 20:10
Wiseman har nu lagt ut de svar han fått från svenska partier om hur dom tänker styra Försvarsmakten om dom vinner valet. Rekomenderas!

Officersförbundet har också börjar vakna i valdebatten och kritiserar bägge blocken för att dom mörkar kommande förbandsnedläggningar. I Försvarsmaktens långsiktiga planering så finns det inte budget för att driva alla kvarvarande förband.

Enligt Officersförbundet tvingas försvaret lägga ner minst ett arméregemente och en flygflotillj tillsammans med tio utbildningsgrupper inom hemvärnet 2012. Beräkningarna kommer från den planering som Försvarsmakten lade fram tidigare i år för att få ekonomin i balans.

Uppdaterad 10-09-14, 21:21
Finska försvarsmakten börjar nu på allvar att fundera på att dra sig ur Afghanistan.

Finlands utrikesminister Alexander Stubb (Samlingspartiet) säger att Finland ska lämna Afghanistan "så fort det bara är möjligt". Det kan i praktiken betyda allt mellan tre och sex år.

Med tanke på att Sverige och Finland samarbetar i Mazar-e-Sharif så lär ett finskt tillbakadragande inte kompenseras av att svenskarna utökar. Snarare så sätter det också den tidsgräns som Sverige kommer att kunna vara kvar.

Uppdaterad 10-09-15, 20:29
Expressen gör en intressant analys av SD:s budget. Resultat -59 miljarder.

SD lovar att bland annat att satsa 28 miljarder på pensionärer, 10,5 miljarder på rättsväsendet och 11,5 på försvaret.
...
De tror att de kan få ihop 78 miljarder kronor genom att stoppa invandringen. Det är inte realistiskt, säger Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet.
...
De vill införa värnplikten, men vill bara lägga 11,5 miljarder på försvaret under hela mandatperioden. Det räcker inte på långa vägar till allmän värnplikt. Det kostar 24 miljarder per år att ha en allmän värnplikt som man hade på 1990-talet, säger Li Jansson.

Det är inte bara pressen som sågar SD:s budget. De flesta riksdagspartier gör samma sak.

Det här visar på den stora bristen med enfrågepartier. Dom har ingen kunskap i områden utanför sin kärnfråga. Det är också lätt att komma med vallöften när man vet att man inte behöver stå för dom efter valet.

Fel på almanackan?

Jag satt precis och läste Peter Rådbergs (mp) svar på Carl B Hamiltons (fp) inlägg om att de rödgrönas politik hotar svensk försvarsexport.

Vi rödgröna är eniga om att det inte ska vara möjligt att exportera svensk krigsmateriel till länder som grovt kränker de mänskliga rättigheterna. Inte heller till länder som har väpnade oroligheter inom landet. Att sälja krigsmateriel till Pakistan är således uteslutet. Faktum är att export till sådana länder inte är tillåten under dagens lagstiftning, men detta tills trots så är Pakistan ett av de länder som Sverige säljer mest krigsmateriel till.

Vi vill sätta stopp för denna typ av export. Det är helt enkelt djupt omoraliskt. Vi kan inte fördöma brott mot de mänskliga rättigheterna och samtidigt leverera vapensystem till den regimen som begår dessa brott.

Kul att de rödgröna är överens. Mindre kul är att deras almanackor verkar vara defekta. Det är heller inte första gången som (mp) kritiserar den sittande regeringen för exporten av vapen till bl.a. Pakistan.

Fakta är dock att:

- Försäljningen av Erieye till Pakistan startade redan 2004! Förhandlingar skedde med stor sannolikhet långt tidigare än så.

- Slutgiltigt beslut togs i juni 2006 och i samband med detta även stora ekonomiska förpliktelser för svenska staten.

- Fram till den 6:e oktober 2006 så satt Göran Persson som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering som stöddes av (v) och (mp).

Exportkreditnämnden har tecknat garantiförbindelser på hela 16 miljarder kronor för Saabs försäljning av ett militärt radarsystem.

"Vi har ställt garantier för hela affären i Pakistan", säger Karin Apelman, generaldirektör för Exportkreditnämnden, EKN.

Eftersom vapenexport är förbjudet enligt svensk lag så måste regeringen ge avsteg till detta baserat på bl.a. godkännande från ISP. (mp) kan därmed knappast vara ovetande om att det parti som dom idag samarbetar med ligger bakom exporten till Pakistan. Det är därför ett ganska så korkat argument att föra upp som kritik mot (fp) inlägg om vapenexport!

Jag stöttar helt tankarna på att undvika vapenexport till länder som Pakistan och Saudiarabien, men (mp) måste komma ihåg vad man själva har varit del av och det är bl.a. försäljningen av Erieye till Pakistan. Det kan dock vara en smula bökigt att komma ihåg när ett beslut togs, så här pass länge efteråt. Min rekommendation är därför att (mp) går över till en mer aktuell utgåva av den Gregorianska kalendern som av alla andra använts med framgång i över 500 år!



P.S: Det andra Erieye-systemet har under året levererats till Pakistan. Saab ligger medvetet ganska så lågt med reklam om denna affär...

Svar från FMV (uppdaterad)

FMV har nu kommit med ett underlag till Förvaltningsrätten i Stockholm som svar på Mowags överklagan på terrängfordonsupphandlingen. Man "bestrider ansökan och yrkar på att den avslås" med anledning av att Mowags Piranha inte uppfyller tre "skall"-krav. Det finns tydliga regler för detta i LOU, tidigare domar samt i förfrågningsunderlagets utvärderingsriktlinjer.

Vilka krav är det då som Mowag inte uppfyller?

- Krav SR267: "The sustained forward top speed of the vehicle driving on hard surfaced roads shall exceed 90 km/h.".

I sitt anbud har Mowag angivit följande:
"The sustained forward top speed of the PIRANHA III SE driving on hard surfaced roads shall be 90 ±5 km/h."

Vad Mowag angivit i dokumentet benämnt "Section 3 of the Baseline Vehicle Technical Specification" (bilaga 3.4 till Mowags ansökan om överprövning) kan inte ligga till grund för uppfyllelse av skall-kravet SR267 och utgör inte heller någon motstridighet i förhållande till det som Mowag uppgett i anslutning till skall-krav SR267. Den i dokumentet angivna uppgiften om 100 ± 5 km/h avser den av motorn begränsade hastigheten ("Engine-govemed speed") utan närmare uppställda förutsättningar om vägtyp, körsätt, m.m. I jämförelse med hur kravet i SR267 är formulerat är således fråga om väsentligt skilda uppgifter.

Inte heller kan det som Mowag angivit i bör-krav SR268 ligga till grund för uppfyllelse av skall-kravet SR267 eller utgöra någon motstridighet i förhållande till det som Mowag uppgett i anslutning till skall-krav SR267. För bör-krav SR268 har Mowag angivit en uppgift om 100 ± 5 km/h som avser topphastighet ("forward top speed"). För skall-krav SR267 har Mowag angivit en uppgift om 90 ± 5 km/h som avser bibehållen topphastighet ("sustained forward top speed"). Det senare innebär att hastigheten ska kunna bibehållas under lång tid, vilket ställer krav på motorstyrka, dimensionering av kylsystem, m.m. Det som Mowag offererat under bör-krav SR268 utgör således ett väsentligen begränsat åtagande i förhållande till det som angivits under skall-krav SR267. Det kan för övrigt noteras att Mowag i sitt anbud angivit att inte heller bör-krav SR268 har uppfyllts.

Jag kan inte annat än att hålla med om att FMV har helt rätt i sin analys av Mowags svar.

- Krav SR269: "The vehicle shall be possible to drive at an average speed of 85 km/h for at least 6 hours when driving on roads."

I sitt anbud har Mowag angivit följande:
"The PIRANHA III SE shall be possible to drive at an average speed of 85 km/h for at least 6 hours when driving on first class roads."

FMV har för skall-krav SR269 inte, på sätt som t.ex. gjorts såväl i ovan nämnda skallkrav SR267 som i bör-krav SR268, begagnat sig av formuleringen "hard surfaced roads"eller på annat sätt givit uttryck för kvaliteten på den väg som fordonet ska kunna hålla den genomsnittliga hastigheten på. Skall-krav SR269 är avsiktligen och med önskvärd tydlighet avgränsat på detta sätt och medför att Mowags angivelse av "first class roads" innebär en väsentlig avvikelse från förutsättningarna i skall-kravet.

Begreppet "first class roads" är därutöver inget allmänt vedertaget begrepp som föranlett FMV att göra annan tolkning av Mowags lämnade information än den som ovan redogjorts för. Angivelsen av "first class roads" utgör en uppenbar reservation av begreppet "roads" som angivits i skall-kravet. Påståendet om att angivelsen av "first class roads" därutöver i något avseende skulle möjliggöra en verifiering som annars inte hade gått att utföra saknar all fog och bestrids.

I detta krav kan jag förstå att Mowag hade funderingar kring typ av väg, men i stället för att själv sätta begränsningar borde man begärt ett förtydligande av kravspecifikationen från FMV som då hade gått ut till alla anbudsgivare.

- Krav SR294: "The vehicle shall be capable of towing another vehicle with the same weight on roads as well in terrain."

I sitt anbud har Mowag angivit följande:
"The PIRANHA III SE shall be capable of flat towing another PIRANHA III SE on roads as well in terrain (pneumatic brake and hydraulic steering system have to be operable) using only on-board tools with a driver in the towed vehicle.

The PIRANHA III SE shall be equipped with air brake connectors, following the requirements of STANAG 2604 ED.3 as a guideline and allowing to tow another PIRANHA III SE and being towed by another PIRANHA III SE."

FMV får inledningsvis påpeka att Mowags argumentation om "flat towing" helt saknar samband med frågan om Mowags uppfyllelse av skall-kravet. Uppgiften "flat towing" har inte utgjort grund för FMV:s bedömning om Mowags bristande skall-kravsuppfyllnad i nu aktuell fråga och hör följaktligen inte till målet. Härjämte vill FMV bestrida att FMV uppfattat Mowags lämnade information om "flat towing" på sätt som påstås av Mowag.

Skall-krav SR294 om bogsering av fordon är inte formulerat på sådant sätt att anbudsgivare får, såsom Mowag gjort, begränsa sitt svar till att avse viss fordonstyp. Såvitt avser förutsättningar för bogsering kan olika fordonstyper väsentligen skilja sig åt beträffande t.ex. rullmotstånd, m.m. Av skall-krav SR297 framgår därutöver att offererat fordon ska ha bogseranordningar i enlighet med standarden STANAG 4019. Påståendet om att olikheter i kopplingsanordningar skulle omöjliggöra skall-kravets uppfyllelse eller förhindra verifiering av detsamma bestrids därför.

Med andra ord så har FMV analys av Mowags anbud varit helt korrekt. LOU ger i och för sig FMV möjlighet att begära in förtydliganden från en offererande part, men ställer inte krav på detta. Många skäller på FMV:s kunskaper om att göra upphandlingar, men man måste samtidigt begära att industrin ska kunna svara på en upphandling på rätt sätt. När ett svar som ovan innehåller restriktioner i en kravbild så finns det alltid bakomliggande tekniska orsaker. Sedan kan man alltid misstänka att en annan leverantör som påstår att kravet går att uppfylla inte heller har rent mjöl i påsen, men där ska FMV:s tekniska experter kunna genomskåda ett överoptimistiskt svar och det kontrakt som skrivs ska innehålla vitesklausuler om det vid leverans visar sig att kraven inte uppfylls.

Uppdaterad 10-09-02, 16:50
Hägglunds verkar nu ha gett upp striden oavsett vad som händer med Mowags öveklagan. Man väljer därför att skära ner med 150 personer i Örnsköldsvik. Tragiskt för en liten stad givetvis, men det är inte längre Försvarsmaktens uppgift at fördela sin begränsade budget till att bibehålla arbetstillfällen inom svensk försvarsindustri.

Om (s) vinner valet så kanske direktiven ändras, men i sådana fall så måste Försvarsmakten få extra anslag för de extrakostnader som uppstår vid en beställning från svensk industri. Detta skulle kunna ske genom lån från Riksgälden som sedan den svenska Försvarsindustrin betalar tillbaka av sin kommande vinst. Är produkten så bra som alla påstår och svenska Försvarsmakten köper ett antal exemplar så borde exportsuccen vara ett faktum. Tyvärr visar exemplet med Gripen på att det numera med begränsade budgetar runt omkring i världens olika försvarsmakter inte längre är så enkelt.

Svar från (s) (uppdaterad)

Jag har i ett antal tidigare inlägg kritiserat oppositionens dubbla budskap avseende Försvarsmakten och framför allt begärt svar på frågan om vilken avsikt man har avseende framtiden för insatsen i Afghanistan. Svaret kom snabbare än jag trodde och inte helt oväntat så har de signaler vi hört från bl.a. Pierre Schori kommit ur de debatter som förts internt inom (s).

Jag hade förhoppningar på att Mona Sahlins efter sitt besök i Afghanistan skulle visa sina partikamrater var skåpet ska stå, men nu visar det sig att (s) viker sig för (mp) och (v) krav på att Sverige drar sig ur med början nästa år.

Oppositionspartierna har träffat en överenskommelse om hur en eventuell rödgrön regering ska förhålla sig till den svenska militära insatsen i Afghanistan. Överenskommelsen som presenterades i dag på förmiddagen innebär att tillbakadragandet av de svenska trupperna ska börja tidigt nästa år. Tillbakadragandet ska vara slutfört första halvåret 2013.

Man gör här samma misstag som Obama, d.v.s. går ut med en tydlig tidplan med ett datum som inte bara Försvarsmaktens insatsledning, utan även talibanerna kommer att skriva in i sina almanackor. En realistisk plan innehåller inte datum, utan förutsättningar för att dra ut styrkorna och det är detta som jag vill ha i en s.k. "exit strategy".

Oppositionen vill snarast minska på storleken på förbandet, men detta innebär i första hand att verkansdelarna i form av skyttesoldater och OMLT kommer att dras ner. Ska vi fortsätta att ha PRT-ansvar så krävs det ett stort "huvud" i form av ledning och logistik. Alternativet är att Sverige även drar sig ur som PRT-ansvarig nation, med den politiska förlust av ansikte det medför. OMLT funktionen krävs för att ANA/ANP skall kunna ta över efter ISAF. D.v.s. en för snabb neddragning av våra styrkor innebär att vi inte kan dra oss ur över huvud taget!

Som vanligt skapar denna strategi mer frågetecken än klargöranden:

- Vad händer med de planerade ökningar av insatsförbandet som skulle ske under 2011, d.v.s insats med HKP 10B och TUAV?

- Vad händer med anskaffning av HKP 16? Har vi inte behovet i Afghanistan så kanske vi har råd att vänta tills en fungerande HKP 14 dyker upp?

- Vad händer med anskaffning av terrängfordon? Har vi inte lika bråttom att utrusta våra förband så försvinner kanske "här och nu" kravet och därmed en av de tunga faktorerna som fick det att väga över till AMV:s fördel framför SEP.

- Vad händer med det nya personalsystemet? Oppositionen har sagt sig vilja utvärdera och eventuellt återinföra värnplikten. Men om det inte finns något intresse för insatser liknande Afghanistan så finns heller inget behov av det nya personalsystemet.

- Vad händer med vår solidaritetsförklaring? Om inte vi ställer upp när EU/NATO så önskar så lär dom heller inte ställa upp den dag vi skulle vilja ha hjälp och då faller hela tanken kring solidaritetsförklaringen. Solidaritet är dubbelriktat!

Blir verkligen säkerhetsläget bättre? De signaler jag får från kollegor i Afghanistan, nyhetsreportage samt inlägg på Försvarsmaktens hemsida och FS19 blogg indikerar tyvärr inte att säkerhetsläget blir bättre med den hastighet man skulle vilja ha för att realistiskt kunna planera med ett påbörjande av tillbakadragandet 2011. Tidplanen 2011 och 2014 styrs snarare av USA:s vilja att komma till avslut med sin insats i Afghanistan innan presidentvalet 2012 samt den dåliga ekonomin hos de flesta av ISAF:s bidragsländer.

Carl Bildt ifrågasätter (s) analys av utvecklingen på säkerhetsläget. Han har även lagt ut en länk till den presskonferens som han höll idag med anledning av oppositionens budskap. Han tar där upp bl.a. att en neddragning innebär att det inte blir några räddningshelikoptrar samt att PRT-ansvaret läggs på något annat land. Dessutom tar Bildt upp det faktum att drar sig Sverige ur Afghanistan så kommer vi likt Holland även att tappa möjligheterna att politiskt vara med och påverka situationen i Afghanistan och vi kommer att minska vår respekt från omvärlden.

Varför lyssnar inte (s) på Försvarsmaktens analys av situationen i Afghanistan? Har man tillgång till experter som är bättre på att avgöra läget i Afghanistan?

Men det krävs fortsatta militära ansträngningar i Afghanistan för att utvecklingen ska gå åt rätt håll säger Lindström. De svenska förslagen på truppökningar 2010 är fortfarande i högsta grad relevanta.

– Vi har redan redovisat för regeringen på vilka mandat vi är i Afghanistan. Det krävs en bred satsning på att utbilda militär och polis, så att landet så småningom kan ta över säkerhetsansvaret och Isaf kan påbörja en utdragen överlämning.

Vad händer om de internationella trupperna drar sig ur för fort?

– Det är ju en uppenbar slutsats att talibanerna kan ta över med militär makt och återta initiativet.

Förvånande är att SAK stödjer planen på de militära tillbakadragandet. Jag kan hålla med om att de militära insatserna inte har lyckats stabilisera Afghanistan, men det beror egentligen inte på avsaknad av militära framgångar, utan på avsaknad av civila insatser som drar nytta av de militära framgångarna. Framför allt avsaknad av samordning mellan de civila och de militära insatserna.

De fredsbevarande styrkorna har inte uppnått sitt mål. Ur vår synpunkt är det bättre att arbeta vidare utan Isaf och amerikanska trupper och i stället storskaligt kanalisera pengarna till civila biståndsorganisationer, säger Bengt Kristiansson, före detta generalsekreterare och styrelseledamot i organisationen.

Kristiansson säger att Isaf från början hälsades välkomna av det afghanska folket, men att de misslyckats med sitt uppdrag, skött sig illa och istället fått folket emot sig.

– I dag är man inte längre väl sedda. Isaf har blivit krigsförande, de ligger bakom bombräder, civila dödsfall och tveksamma förhörsmetoder, det är också en kränkning av mänskliga rättigheter.

SAK verkar dock ha samma rädsla som HKV för att talibanerna tar över när ISAF lämnar, men tror att det går att förhandla med talibanerna. De kompromisser som SAK kommer att få göra för att få arbeta inom landet kommer att vara stora. SAK gjorde innan USA och ISAF:s intåg mycket för den afghanska civilbefolkningen, men faktum är att stora delar av befolkningen samtidigt led under det talibanska styret. Vi kan dessutom helt glömma alla planer på förbättrad tillvaro för kvinnorna i Afghanistan. De skolor som kommer att tillåtas kommer enbart att fokusera på att tolka innehållet i Koranen. Därmed så skapas bara ytterligare generationer av talibaner och omöjliggör Afghanistans chans att resa på sig som land.

Nej, att tro på att man kan lämna över till civila hjälpinsatser utan att samtidigt ha resurser för att skydda dessa är naivt. Jag skulle i så fall gärna se Mona Sahlin göra ett nytt besök i Afghanistan efter tillbakadragandet, men denna gång utan skottsäker väst, splitterskyddade fordon och eskort i form av svenska ISAF-soldater. Är inte detta ett rimligt krav på en svensk politiker för att bevisa för sina väljare att Afghanistan är säkert nog?

Svaret från (s) är dock tydligt. Man ansluter sig till (v) och (mp) och ger solidaritetsbegreppet en ny innebörd.

Se även Cynisk, Forsno, Wiseman och Allan Widman.

Uppdaterad 10-08-28, 21:30
Att läget i Afghanistan är långt ifrån så pass säkert att ISAF skulle kunna börja dra ner redan 2011 bevisas inte minst av de senaste dagarnas incidenter.

- Attack mot en amerikansk bas. Att talibanerna anfaller i stora förband visar på att dom just nu satsar allt för att sänka modet hos de utländska förbanden. Just denna basen är också ett mycket attraktivt mål eftersom insatserna med UCAV i Pakistan leds härifrån.

- Attack mot flickskola. Det här visar på vad som civilbefolkningen riskerar att råka ut för den dag ISAF lämnar om ANA/ANP inte har tillräckligt styrka för att på egen hand klara av säkerhetsläget. Tyvärr så innebär vår tidslinjal med utdragning också att civilbefolkningen inte ågar stötta ISAF. Dom är mycket väl medvetna om vad talibanerna kan göra den dag dom lämnar.

För övrigt går det just nu en mycket sevärd dansk film på bio som jag rekommenderar alla svenska politiker att se innan dom uttalar sig om Afghanistan i valdebatten. Gyllenhaal tog upp filmen "Armadillo" i ett tidigare blogginlägg avseende vissa uttalanden som görs i filmen. Själv så håller jag helt med den danske plutonchefen att i stridens hetta är det mycket svårt att göra skillnad mellan en farlig och en ofarlig fiende. Läs SvD och IMDB recensioner. Jag var precis och tittade på filmen och ger den ett mycket högt betyg. Men ta inte med flickvännen och mamma och förvänta er underhållning, det handlar om ren och skär ångest som jag sällan sett filmad på ett så närgånget sätt. Jämfört med Ross Kemps (i och för sig också sevärda) dokumentärer så kändes denna film betydligt mindre cencurerad.



Uppdaterad 10-08-30, 07:41
Kosovo har ännu inte stabiliserats helt och hållet och i Irak verkar USA ha svårt att definiera vad som egentligen ha åstakommits under sju år. Begär vi för mycket från Afghanistan? Vi kan nog inte räkna med att slutresultatet kommer att bli bättre än i t.ex. Irak. Där fanns det trots allt innan invasionen en fungerande regim. I Afghanistan ska allt byggas upp från början. Men en medellivslängd på ca 40 år är det ingen afghan som kommer ihåg något annat än krig.

Uppdaterad 10-09-01, 19:58
Obama har nu hållt sitt tal till nationen där han bl.a. kommenterat USA:s framtid i Irak.

Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), hittade inga större överraskningar i Obamas tal. Han ser beskeden om ekonomin och krigen i Irak och Afghanistan i ljuset av de låga opinionssiffrorna för presidentens demokrater inför mellanårsvalet om två månader.

- Obama uppfattar nu, med viss rätt tror jag, att den amerikanska opinionen bryr sig mycket mer om den inrikespolitiska ekonomin än om Afghanistan. Men han kopplar ihop det väldigt tydligt. Och det enda problem jag kan se med det är att om USA ska vara en global supermakt, vilket han också ger uttryck för, är det uppenbart att det också måste kosta pengar.

- Han vill påtala att nu gör vi det här för att spara pengar i USA men samtidigt ska USA vara en ledande global supermakt. Och det går inte ihop riktigt.

Intressant är dock att han fokuserar sig på Al Qaida och inte nämner bl.a. Asis of Evil eller konkurrenter som t.ex. Kina. Därmed så riskerar ävan USA:s krigsmakt att få samma problem att motivera sin existens som Sveriges. Om soldater visar sig vara ett ineffektivt instrument mot organisationer som Al Qaida kan det innebära drastiska nedskärningar till förmån för t.ex. Homeland Security.

I Afghanistan fortsätter dödssiffrorna att stiga. Detta är givetvis delvis en konsekvens av at man förstärker i landet samt intensifierar sina operationer mot talibanerna. Men hur länge kan USA och ISAF stå ut med dessa dödstal?

Uppdaterad 10-09-04, 17:41
(s) försvarar nu sin strategi att dra tillbaka de svenska förbanden från Afghanistan senas 2014.

Eftersom de fyra provinserna där vår svenska styrka arbetar är relativt säkra bedömer vi idag att den svenska militära insatsen kan fasas ut under 2013. Sveriges bidrag till säkerhet ska istället fokusera på utbildning av den afghanska polisen och armén.

Det man missar är att Obama numera har ett annat mål än det uttalade svenska, d.v.s. att slå ut Al Qaida. Att slå ut talibanerna är sekundärt, men vill enbart ha ett tillräckligt stabilt Afghanistan för att undvika att nya extremister får fristad. Detta innebär med stor sannolikhet att man kommer att förr eller senare förhandla med talibanerna. USA ser dessutom mellan fingrarna på den utbredda korruptionen vilket ytterligare försvårar acceptransen av en central regim.

Det är bra att ha en planering, men vad händer om vi når 2013 och läget inte är tillräckligt säker i resterande Afghanistan? Om Sverige lämnar en lugn provins åt sitt öde utan att ANA/ANP klarar av att hantera läget så kommer talibaner från andra regioner att ta över.

Det intressanta med (s) målsättning är att den rimmar illa med fortsatta neddragningar på Försvarsmaktens budget. Ska vi säkerställa att ANA/ANP klarar av att hantera Afghanistan på egen hand så borde vi snarare förstärka våra OMLT insatser i Afghanistan, inte dra ner på närvaron.

Ett löjets skimmer (uppdaterad)

När man äntligen trodde att den feta damen sjungit ut i sista akten av upphandlingen av nya terrängfordon till Försvarsmakten så inträffar ännu ett överklagande! Den här gången är det dock inte Hägglunds utan schweiziska Mowag som överklagar.

Men Mowag i Schweiz lämnade på måndagseftermiddagen in en överklagan till förvaltningsrätten i Stockholm. Senare under dagen väntas rätten ta ställning företagets överklagan. Bifaller rätten överklagan kan FMV tvingas göra om upphandlingen.

Mowags Piranha åkte tidigt ut i utvärderingen. Liksom SEP så uppfyllde den inte "skall"-krav.

Man uppfyllde inte ett antal så kallade ”skall”-krav, bland annat relaterade till motorstyrka: fordonets hastighet och förmåga att bärga i terräng.

Nu anser företaget att upphandlingen var felaktig. Mowag, som sedan april formellt heter General Dynamics Land Systems Europé, har begärt inhibition, det vill säga att upphandlingen stoppas till den har granskats och Förvaltningsrätten fattat beslut om den gått rätt till.

Får Mowag igenom denna överklagan så är det snart slut med möjligheterna att göra offentliga upphandlingar. Många kommer säkert att klaga på FMV som upphandlare, men jag måste få hävda att det är på tok för enkelt att överklaga. Titta bara på de punkter som Hägglunds överklagade.

Enligt länsrätten hade FMV för kort anbudstid och gjorde otillåtna ändringar i underlaget, som på vissa punkter var oklart. De lämnade också oklara upplysningar till anbudsgivarna.

Faktum är att inget av detta argument gjorde någon skillnad på det faktum att AMV uppfyllde kravspecifikationen bättre än SEP (även bättre än Alligator efter BAE Hägglunds överklagan). Det verkar som reglerna enligt LOU - Lagen om Offentlig Upphandling idag innebär att produkten som vi upphandlar blir sekundär till sättet som vi upphandlar på. Leverantörerna av försvarsmateriel kommer därmed med all säkerhet i framtiden att ha fler anställda jurister än ingenjörer.

Vore jag lede fi så skulle jag därför starta ett bolag, vi kan kalla det för Maskirovka AB. Detta bolag skulle lägga anbud på alla svenska försvarsmaterielupphandlingar och sedan överklaga dom i all evinnerlighet. Därmed så skulle svenska Försvarsmakten få återgå till cykelskyttekompanier.

I de grekiska dramerna så gjorde man skillnad mellan komedi och tragedi (även om jag personligen har svårt att se skillnaden). Denna upphandling håller på att bli bägge delarna. En tragik för våra soldater som får vänta längre och längre på sina splitterskyddade fordon och en komedi (av den tragiska grekiska arten) när det gäller statens fortsatta möjligheter till offentlig upphandling. Nej, nu är det dags att slå näven i bordet och hävda att all försvarsmaterielupphandling är klassat som av "vikt för rikets säkerhet" och därmed göra undantag för LOA.

P.S: Det är inte en slump att jag valde den onda clownen från Stephen Kings "It".

Uppdaterad 10-08-23, 19:43
Ett par veckor verkar det ta innan vi vet om upphandlingen behöver göras om ytterligare en gång.

"Parterna, FMV och Mowag, måste få bemöta varandras argument innan vi kan komma med ett avgörande. Det kommer sannolikt att ta ett antal veckor", säger Åsa Backholm, föredragande av ärendet vid förvaltningsrätten i Stockholm.

Även BAE Hägglunds studerar givetvis med stort intresse utkomsten av dena andra överklagan.

BAE Hägglunds, som tidigare på måndagen meddelade att de inte tänker överklaga FMV:s beslut, har precis fått höra om stoppandet av upphandlingen när Mittnytt tar kontakt.
- Vi får följa det här noggrant nu, och se vad det landar i, säger Tommy Gustafsson Rask, marknads- och försäljningsdirektör på BAE Hägglunds

Enligt uppgift till Mittnytt ska nu FMV ha fyra dagar på sig att yttra sig i frågan till förvaltningsrätten.

Nytt på Saabfronten (uppdaterad)

I veckan var det stor presentation i Linköping av det luftförsvarskoncept som säljs till Thailand. Ledningscentral, radiokullar, Erieyeradar, datalänkar mellan flygplan och till stridsledningscentral och givetvis Gripen. Någon som känner igen konceptet? Jo, det är det gamla flygvapenledningssystemet som vi själva håller på att lägga ner till förmån för NBF/GLC/NOC/GLI etc. Som lök på laxen Rb-15 som vi i Sverige också nästan höll på att lägga ner.

The Royal Thai Air Force has procured an integrated air defence system with Gripen C/D, the ERIEYE airborne early warning system and a Command and Control C2 system including data link communication. In combination with bilateral Co-operation mainly focused on technology transfer, this will provide Thailand with the foundation for an advanced network based defence system.

The Royal Thai Air Force will receive six of the latest version Gripen C/D multirole fighter aircraft at the beginning of 2011. One ERIEYE Airborne Early Warning radar system aboard a Saab 340 aircraft and one additional Saab 340 aircraft will be delivered in December 2010. One Command and Control C2 system including equipment for three ground based Radio sites will be delivered in March 2011.

Vet Thailand något som vi inte vet? Här finns lite bilder på när de fina gästerna minglar.

Den andra aktuella nyheten är att Terma går ut med att dom ska uppgradera de svenska spaningskapslarna till Gripen. Detta är en del av uppgraderingen av Gripen till MS20.

Terma will deliver software and components for the upgrade to secure full day and night operability and thus support an enhanced flexibility and capability of the tactical surveillance system. The program comprises design, production, and installation of new software functionality for the management of the sensors, structural modification of the pod lay out, upgraded functionality of the Power Distribution Unit (PDU) plus wiring harnesses.

The first upgraded pods will be delivered in late 2011 followed by a test phase and additional delivery of the remaining pods.

I och för sig trevligt, men jag hade nöjt mig med att dom fixat till så att de förmågor som redan är levererade i de existerande spaningskapslarna fungerar som de borde. Det här är tyvärr ytterligare ett bevis på hur vi i Sverige hela tiden köper nytt i stället för att fokusera på att använda det vi redan har.

Uppdaterad 10-08-23, 19:54
I Brasilien och Indien är det för tillfället ganska så tyst om eventuell anskaffning av Gripen. Braslianarna ska först välja ny president och indierna analysera resultaten från utvärderingsflygningarna.

Men i andra länder så händer det intressanta saker.

- Schweiz vill öka budgetramen för sin anskaffning av ersättare till F-5. Tidigare har budgeten satt stopp för det mesta och i stället för E/F-versionen av Gripen hade man fått nöja sig med C/D-versionen. Med en ökad budget så kan nog t.o.m. 22 Gripen E/F vara möjligt. Att ens Eurofighter och Rafale försöker (10 ggr högre driftskostnad och 2-3 ggr högre anskaffningskostnad än Gripen) visar hur tuff marknaden är just nu för försvarsindustrin.

- Saudiarabien visar intresse för ett lätt stridsflygplan. Man har redan skaffat F-15 och Eurofighter, men vill komplettera. Gripen kan vara ett intressant alternativ då t.ex. Rafale och F-18 Super Hornet spelar i samma storleksklass som en Eurofighter. F-16 C/D Block 60 motsvarande de som UAE köpt in kan vara en alternativ lösning. Frågan är bara hur nära relationer Sverige egentligen vill ha med Saudiarabien? Det är bevisligen ett land som förtrycker sina medborgare och exporterar fanatiska avarter av Islam. Bl.a. så finansiear Saudiarabien de koranskolorna i Pakistan som föder upp många av de soldater som slåss för talibanerna och Al Qaida i Afghanistan.

Vår försvarsminister uttalar sig om att vi i Sverige kan exportera flygplan utan att behöva ta till mutor.

Exporten av JAS Gripen visar att det går att sälja militärflygplan utan att använda mutor.
...
Sven Tolgfors avvisade med eftertryck anklagelserna om att mutor banat väg för försäljningen av 28 Jas Gripen till Sydafrika. Affären med Thailand är också garanterat mutfri, lovade han.

-Vi accepterar inga mutor sade försvarsministern som sade sig "självfallet aldrig ha stött på det."

I så fall bör han passa sig för affärer med Saudiarabien, där det med stor sannolikhet var mutor inblandade vid försäljningen av Eurofighter. Dock så lade brittiska regeringen locket på i utredningen av hänsyn till nationell säkerhet. Tänk den dagens svenska regeringen skulle våga göra något liknande...

In Memoriam

Nu är det officiellt att den pilot som avled som följd av haveriet med en Spitfire i norska Tynset var Bertil Gerhardt. Han hade under dagen genomfört en överflygning i Stockholm i samband med flyget i sveriges 100-års jubileum på Gärdet. Därefter hade han mellanlandat och tankat i Västerås innan han flög vidare till Norge. Vid landningen i Tynset hände dock något och hans Spitfire gick av banan och hamnade upp och ner. Flygplanet ägs av Biltema som förutom denna Spitfire har ytterligare en Spitfire och en Mustang i sin ägo. Vid dagens uppvisning på Gärdet hölls en tyst minut för Bertil.

När man ser på Bertils flygerfarenhet med över 31.000 flygtimmar och 40 år i Flygvapnet så är det bara att häpna. Dagens piloter i Flygvapnet kan vara glada om dom når 2000 flygtimmar. Även för civila piloter innebär 10.000 timmar en lång karriär. Med andra ord så kommer det i framtiden att vara ont om piloter med Bertils erfarenhet.

DN var med när Spitfiren först anlände till Sverige.

Att han månar om motorn visar han efter att DN:s fotograf har förevigat Spitfiren i luften från en Saab Safir, vars topphastighet ligger långt under Spitfirens. Motorn måste blåsas ur och Gerhardt bryter formationen, ut över Öresund och slutligen sveper han in över fältet på lägsta höjd i femhundra knyck. Han gör två halvkubanska åttor och avslutar med en looping. När han drar av gasen protesterar Merlinmotorn genom att smälla till ett par gånger.

När Spitfiren tagit mark och taxar in mot hangaren vaggar den fram och åter över banans betong. Likt en rusig krabba. Motorn döljer sikten föröver och Bertil Gerhardt måste svänga planet i sidled för att se framåt.

Den fyrbladiga propellern slutar snurra och Bertil skjuter tillbaka plexiglashuven.

- Det där kändes härligt, säger han.

Tack för alla uppvisningar genom åren Bertil!

Läs även hos LAE.

Vad vill (s)? (uppdaterad)

Mona Sahlin har tidigare uttalat sitt stöd för insatsen i Afghanistan. Men inom oppositionen så finns det många motsatta viljor. (v) och (mp) är emot insatsen och även en hel del höga representanter för (s) höjer negativa röster.

Nu uttalar sig Pierre Schori som en av de tyngsta företrädarna för socialdemokratisk utrikespolitik och anser att Sverige bör dra sig ut innan 2011. Läser man Pierres inlägg så finns det faktiskt en hel del att fundera på.

Den viktigaste frågan är kanske "Varför just Afghanistan?".

Men Sverige framhärdar trots att vi inte är bundna av Nato:s artikel 5. I stället har FN-mandatet blivit ett fikonlöv för fortsatt närvaro. Men ingen FN-resolution tvingar Sverige att delta, säkerhetsrådet uppmanar alla medlemstater att bidra till i princip samtliga FN-ledda fredsoperationer. Sverige har gjort ett politiskt val och valt bort de 18 riktiga, FN-ledda fredsoperationerna – som i massvåldtäkternas Kongo och massmordens Darfur. Det finns inte en enda svensk beväpnad soldat i FN-ledda operationer, de finns i stället i Nato i Afghanistan.

Helt rätt analys!

Förvirringen och frågorna ökar ytterligare genom regeringens nya ”strategi” från den 8 juli. I skrivelsen buntas alla delar av den svenska närvaron ihop – militär och civila, diplomati och bistånd, Sida och Försvarsmakten. Att blanda ihop det civila och militära framstår som en tydlig målsättning. Vår närvaro motiveras med mål som övergivits av USA och Nato. Sveriges samarbetspartner – EU, FN, Nato, Världsbanken och bidragsgivare som USA och Japan – mixas som om dessa skulle vara en enda familj förenad i kamp för samma mål. Japan har till exempel till skillnad från Sverige dragit sig ur allt militärt samarbete i Afghanistan.

I ”strategin” saknas en exit strategy, Al-Qaida nämns knappt, och inget sägs om att USA planerar sitt uttåg. I stället har de borgerliga (DN Debatt 2/8) förklarat sig öppna för en utökning.

Också en bra analys. USA har helt tydligt den senaste tiden uttalat att man inte är där för att bygga upp den afghanska staten, utan för att slå ut Al Qaida och säkerställa att landet inte i framtiden erbjuder skydd för liknande organisationer. Det är inte det afghanska folket som USA är ute efter att hjälpa, utan att säkerställa att USA inte utsätts för risker som har sitt ursprung i Afghanistan. Att då samtidigt tro att vi i lilla Sverige kan ha en annan utökad agenda är inte vettigt. Den dag USA drar sig ut kommer även vi att lämna, då vi på egen hand inte kan tillföra något. Förhoppningsvis så har vi vid det tillfället hunnit tillräckligt långt i att bygga upp den afghanska staten.

Att däremot tro att vi i närtid ska kunna växla styrningen av kostnaden för den militära insatsen till motsvarande civila hjälpinsatser är dock en smula naiv. En civil insats behöver skydd för att kunna verka i Afghanistan. Om Sverige drar ur sina styrkor måste någon annan förstärka.

Om vi har chans att lyckas eller inte i Afghanistan har egentligen heller ingen relevans. Möjligtvis bör vi kanske prioritera insatser där vi har en chans att slutföra arbetet, i stället för att slänga bort flera år i Afghanistan för att till slut ändå få åka hem med oavslutat arbete. Drar vi oss ur för tidigt så är de uppoffringar vi gjort förgäves. Under tiden har andra länder också fått lida.

Tyvärr så kommer vi nog inte att lyckas bättre i Afghanistan än i Irak. Där har USA nu tagit hem sina stridande förband. Frågan är bara om den irakiska polisen och armén är mogna att ta över landet?

Den i Sverige boende irakiske journalisten Farouq Aldabag är orolig för framtiden.

– Det amerikanska uttåget är ett misstag, säger han. De lämnar landet i ett diffust politiskt läge och risken är stor att det kommer att leda till nya inbördesstrider. I värsta fall kan det leda till turbulens i hela regionen då flera grannländer anser sig ha intressen i Irak.

Av (s) så skulle jag vilja få svar på frågan om vad dom egentligen vill använda Försvarsmakten till? Vi har fått höra om neddragningar i ekonomin och om en omvärdering nästa år av det slopade värnpliktssystemet. Men som poängterats tidigare så är det inte pengarna som är det intressanta, utan vad Försvarsmakten ska göra för pengarna. Att bara utbilda värnpliktiga för att dölja arbetslösheten är inte rätt svar.

Se även Strategi och Krigskonst, Gyllenhaal samt Wiseman.

Uppdaterad 10-08-23, 20:11
Nu börjar lokalpolitikerna att vädra morgonluft. I Östergötland så går man ut och stöttar all verksamhet kring Linköping. Det är ju säkert bra, en eftersom det fortfarande ska dras ner 2 miljarder så innebär det i så fall att någonstans så ska det läggas ner.

Kära (s), förstå att Försvarsmakten inte är ett regionalpolitiskt verktyg för att värna om arbetstillfällen. Det är ett säkerhetspolitiskt verktyg för att värna om Sveriges förmåga att försvara landet och svenska intressen internationellt!

Om alla (s) kommunpolitiker i Sverige lovar att de lokala regementena och flottiljerna ska bli kvar med minskad budget så antingen ljuger några av dom, eller så innebär det att all operativ verksamhet stryks för att vi ska ha råd att ha kvar en lika stor organisation med en minskande budget.

Materiel utan träning = Noll operativ förmåga!

Nedräkning pågår (uppdaterad)

Iran har nu startat laddningen av sitt kärnkraftverk i Bushehr. Frågan är bara vilka reaktioner som kommer att dyka upp från omvärlden?

- USA har hittills haft en mycket hård hållning och tvingat fram sanktioner från FN, men längre än till ekonomiska sanktioner tror jag inte att man är beredd att gå. Obama kritiserade Bush Jr invasion av Irak för att man inte har kunnat bevisa förekomsten av Weapons of Mass Destruction som motiverade anfallet. "Preemtive strike" doktrinen verkar ha lagts på is till förmån för en mer "small wars" inriktad doktrin för att stoppa framväxten av Al Qaidaliknande organisationer. Nu har man precis dragit ur sina stridande förband ur Irak och förbereder neddragningarna i Afghanistan 2011. Jag tvivlar därför på att man i USA vill hamna i en ny konflikt i denna region. Risken är dock att USA:s rädsla för Iran hindrar att man söker lösningar på konflikten som innebär att Iran får inflytande i regionen.

- Israel är mer "hardcore" än USA. Man är där mycket uppretade på det iranska stödet till Hizbollah. Irans tillgång till långräckviddiga robotar i kombination med kärnvapen är en mardröm för Israel. Att man inte vill att några länder i regionen ska ha tillgång till kärnkraft och därmed potentiellt ha tillgång till kärnvapen har man redan tidigare bevisat med attacken på Osirak-reaktorn i Irak 1981 och Syrien 2007. Ryssland har dock lovat att ta hand om alla restprodukter från anläggningen, vilket skulle innebära att möjligheten för Iran att bygga kärnvapen minskar.

Analytiker tror dock att det redan är för sent för Israel att attackera denna anläggning på samma sätt som Irak 1981.

"Once the fuel rods are inserted into the reactor and attack on the reactor would almost certainly release radiation into the atmosphere, given where Bushehr is located right on the Persian Gulf possibly into the water as well," Bolton said, adding that "from Israel's point of view if they were going to do anything militarily about Bushehr you got a few days until the fuel rods are inserted."

Oxford Research Group håller med i den analysen.

"An Israeli attack on Iran would be the start of a protracted conflict that would be unlikely to prevent the eventual acquisition of nuclear weapons by Iran and might even encourage it," it said in a report.

It would also lead to instability and unpredictable security consequences for the region and the wider world, it added.

Vem skulle vinna på ett anfall mot kärnanläggningen i Iran? Ett krig i Iran skulle med stor sannolikhet få konflikten mellan Sunni och Shia i Irak att blomma upp igen och skulle även ge stora konsekvenser i Afghanistan. Iran sitter dessutom på ett antal viktiga strategiska fördelar som minskar omvärldens möjligheter att agera. En är givetvis oljan där man genom att strypa leveranser kan påverka världspriset. En annan är kontrollen över Hormuz som Sumatra tidigare analyserat.

Saban Center for Middle East Policy har genomfört simuleringar på vad som skulle hända vid en eventuell israelisk attack. Både Saudiarabien och USA skulle dras in i konflikten. Resultatet skulle enbart bli att det iranska programmet skulle fördröjas ett par år och att relationerna mellan alla inblandade skulle ytterligare försämras. Ingen vinst för Israel med andra ord.

Center for Strategic and International Studies har också genomfört simuleringar av konflikter i Iran. Oljan är givetvis den avgörande faktorn för utkomsten av dessa scenarier. Jag rekommenderar att studera scenario 3a på sid 19. Även i dessa simuleringar motiverar inte resultatet en insats från Israel...

The conflict winds down slowly over time. There is no formal ceasefire. Iran declares that it has ceased to strike at Gulf targets and will concentrate on Israel and the lesser Satan. The US limits its actions to direct defense of Gulf shipping and the Gulf. Iran is allowed to resume exports and the GCC states and Iraq slowly resume their volume of shipping. Once again, the basic problem of Iranian proliferation is not solved. Iran is at most delayed by 1-2 years, and declares it has now been forced to build nuclear weapons because of the threat posed by a nuclear Israel and US.

I stället för att frukta Iran så måste vi i stället försöka få Iran med på banan. De protester mot regimen i Iran som under året har skakat framför allt storstäderna visar på att det finns en växande medelklass som vill ha bättre relationer med omvärlden. Utnyttja dessa reformivrare som hävarm. Iran är tillsammans med Pakistan två länder som skulle kunna sätta press på grupperingar i både centralasien och Afghanistan. Ett samarbete med de centralasiatiska staterna om transport av olja och gas skulle innebära att regimerna i dessa länder får ett välbehövligt tillskott i sina statskassor. Utnyttja detta som morot. Nu är de flesta av dessa länder mer eller mindre diktaturer, så folket får nog inte dra nytta av pengarna. Men i kombination med politiska påtryckningar så kanske regimena börjar tänka om?

Det man kan vara en smula rädd för är om motståndsgrupper i Iran likt kuwatier 1991 och irakier 2003 fabricerar bevis som ska trigga USA eller Israel att anfalla Iran. Rykten om Weapons of Mass Destruction i Iran bör därför tas med en stor dos försiktighet!

Uppdaterad 10-08-22, 10:36
Iran kommer även att anrika uran för att använda i sitt kärnkraftsverk. Det är nog mer denna anrikning snarare än kärnkraftsverket i sig själv som USA och Israel är rädda för.

De flesta experter är eniga om att Bushehranläggningen i sig inte utgör något hot mot omgivningen, men att de iranska planerna på egen anrikning av uran till påstått kärnbränsle kan dölja försök att tillverka kärnvapen. Tillkännagivandet i februari att anrikningen avser att få fram 20-procentigt rent uran tyder enligt skeptiker i väst på detta.

Den anrikningsgraden är mycket högre än vad som behövs för att driva en kärnreaktor. Iran hävdar att den höga nivån behövs för att få fram specialbränsle till en reaktor för medicinskt bruk, sedan förhandlingar med IAEA om att få utländskt bränsle strandat.

Uppdaterad 10-08-22, 22:47
Israel har tidigar blivit nekade att köpa F-22, men fortsätter med sina planer på F-35. Det här är en smula intressant eftersom F-35 Stealthförmåga är just den egenskap som behövs för att ta sig igenom ett starkt luftförsvar för att slå ut mål med precisionsinsatser (t.ex. en kärnkraftsanläggning).

"The timetable shows that the first delivery will arrive in Israel no earlier than 2015," he said. "We all know that the threat is that Iran will have a nuclear weapon much earlier than that. On the other hand, this is not just a one-time or a short-time threat. We have to consider all options, what will be in the future. This is why we need it even though the first delivery will take place not earlier than 2015."

Frågan är bara om Israel är imponerad över de neddragningar som USA gjort i F-35 teknik för att hålla programmet inom budget. Man har bl.a. minskat på brandskyddet och Stealthförmågan riskerar att bli sämre än förväntat.

Alternate Endings (uppdaterad)

Jag gillar DVD-utgåvor av bra filmer som innehåller olika slut beroende på att Hollywood fått anpassa sig till biopublikens smak. Bladerunner blev en helt ny film när man ändrade slutet och lade till Harrison Fords berättarröst. Directors Cut utgåvan ger en helt ny vinkling på vad som egentligen händer i filmen. Som film- och Sci-Fi-nörd gillar jag dock bägge varianterna.

Nu överträffar verkligheten Hollywoods manusförfattare. En intressant utveckling har skett i Wikileaksaffären. Julian Assange är misstänkt för två stycken våldtäkter i Sverige. Jag kanske är en cynisk och misstänksam individ, men är det inte en oerhörd slump att detta inträffar just nu, när han är i Sverige för att förhandla sig till en bra lösning för att eliminera USA:s säkerhetstjänst möjligheter att stoppa framtida läckage av känsliga uppgifter?

Det finns alternativa slut på denna berättelse:

1 - Julian Assange är en notorisk våldtäktsman som inte kan stoppa sina drifter till den grad att han helt spolierar sina relationer med Sverige. Givetvis kan det finnas grader i denna berättelse beroende på att han kanske inte förstår sig på svensk kultur och att en svensk flicka kan flörta hur mycket hon vill för att ändå säga "nej" till slut. Hur än det i praktiken gått till så i denna version av berättelsen så slutar Julian Assange på samma sätt som Billy Butt.

2 - Julian Assange har blivit utsatt för en komplott. Någon utnyttjar Sveriges kända hållning när det gäller just våldtäktsmål. Frågan är bara vilka som är inblandade?

Det kommer att bli en intressant vecka och framför allt ska det bli intressant att se hur den internationella pressens vinkling av denna berättelse överensstämmer med den svenska. Popcornburk ställs fram på bordet framför TV:n med andra ord!

Uppdaterad 10-08-21, 17:00
Svenska polisen säger sig ha sökt Julian Assange, men själv hävdar han att han inte har hört något från dom.

Wikileaks, criticised for leaking Afghan war documents, quoted him saying the charges were "without basis".

The message, which appeared on Twitter and was attributed directly to Mr Assange, said the appearance of the allegations "at this moment is deeply disturbing".

In a series of other messages posted on the Wikileaks Twitter feed, the whistle-blowing website said: "No-one here has been contacted by Swedish police", and that it had been warned to expect "dirty tricks".

Det intressanta med denna anmälan är att fokus i pressen nu kommer att gå från att analysera de dokument som Wikileaks lägger ut till att undersöka Assange som person. Om man kan hitta några lik i garderoben så kommer det att innebära att den information som Wikileaks sprider kommer att ifrågasättas mer.

Glädjande att se är att Expressen får sig en liten spark i New York Times. Undrar vem som är en s.k. "nyttig idiot" i detta fall?

WikiLeaks also commented on the allegations on its Twitter page. Apart from the comment from Assange, the page had a link to an article in Swedish tabloid Expressen, which first reported the allegations.

''We were warned to expect 'dirty tricks.' Now we have the first one,'' it said.

''Expressen is a tabloid; No one here has been contacted by Swedish police. Needless to say this will prove hugely distracting,'' said another posting.

Enligt Wikileaks ska dock Assange höra av sig till polisen under dagen.

Det troligaste är nog att Assange inte förstår sig på ett svenskt "nej", vilket också de inblandade kvinnorna hävdar. Lite intressant dock att dom verkar känna varandra? Mellanakt och Cliffhanger!

Uppdaterad 10-08-21, 18:40
Antiklimax! Åklagaren häver anhållningsbeslutet!! Misstankarna om ofredande ligger dock kvar.

Men sent på lördagseftermiddagen hävdes anhållningsbeslutet av chefsåklagare Eva Finné.

Hon ansåg inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen.

– Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, säger Eva Finné i ett pressmeddelande

Hmm... Expressen. Upp som en sol, ned som en pannkaka. Från att ha skapat rubriker på världens alla tidningar för en intressant nyhet så kommer man att skapa rubriker för att man är den skandaltidning man är.

Slut på det roliga skulle man kunna tro, men jag är bara halvvägs nere i min Popcornburk. Faktum är att nu blev det egentligen ännu mer intressant! Vem var läckan till Expressen och i vilket syfte? To be continued...

Uppdaterad 10-08-22, 11:30
Assange hävdar att han inte vet vilka dessa kvinnor är som hävdar att han har tvingat dem till sex.

– De är anonymiserade i medierna. Jag har ingen aning om vilka de är, säger Assange.

– Det jag kan säga är att jag aldrig, vare sig i Sverige eller i något annat land, haft sex med någon på ett sätt som inte byggt på total frivillighet från båda sidor.

Hmm.. antingen så är han en gigantisk karla-karl som kan ha sex med hur många kvinnor som helst under en helg och helt enkelt blandar ihop alla kvinnorna eller så har han en helt annan syn på frivillighet än många svenska kvinnor...

Uppdaterad 10-08-22, 22:31
Hmm.. det finns nog ytterligare ett alternativt slut på vår lyxutgåva av denna berättelse. Assange kan faktiskt ha fejkat alltihopa. Den publicitet som han nu fått innebär att omvärlden kommer att följa lanseringen av de extra 15.000 dokumenten om Afghanistan med ännu större intresse.

Vad är det då som pekar på alternativ 3? Studera bara följande uttalande i BBC (som hänvisar till kvalitetskällan Aftonbladet!).

In his comments to Aftonbladet, he said: "I don't know who's behind this but we have been warned that for example the Pentagon plans to use dirty tricks to spoil things for us".

"I have also been warned about sex traps."

Om Assange nu kände till risken för att någon skulle locka med vackra flickor så är det ännu mer förvånande att han hoppade i sängs med någon.

Svenska åklagare gör inte saken bättre. Deras uttalanden gör inte saken klarare, snarare så skapar det bara ytterligare förvirring. Den enda som vet sanningen är Assange och han drar för tillfället bara nytta av gratis publicitet.

Läs Morgonsurs tolkning av svensk lags tillämpning i detta fall.

Uppdaterad 10-09-01, 19:54
Nu tar åklagaren upp våldtäktsanmälan mot Assange på nytt.

– Det är svårt att förklara utan att kunna gå in på vad som framkommit i ärendet. Och det kan jag inte göra på grund av sekretessen kring sexualbrott, säger Ny.

Omvärlden måste skratta sig harmynt åt den svenska obeslutsamheten...

Artiga amerikaner (uppdaterad)

Chefen för US Navy, amiral Gary J Roughead besökte Karlskrona där han bl.a. fick titta på våra Visbykorvetter. Artig som alla amerikaner är så sade han att han var "imponerad av den svenska flottan".

Hmm...han är säkert "imponerad" av våra Visbykorvetter som måste vara ett av få krigsfartyg i världen utan vare sig offensiva vapen (Rb-15/torpeder) och defensivt robotluftvärn. En 57 mm allmålskanon räcker inte långt i marina sammanhang. Jag kan tänka mig vad amiralen säjer hemma på mässen om ett tag, "Hey boy´s! The swedes got stealth ships, and they gonna need it, because they can´t defend themselves!".

Mer intresserad är han nog av våra ubåtar. Gotland skrämde den amerikanska flottan en smula under träning i Stilla Havet. Vår nästkommande ubåt är säkert därför också intressant. Men mer skrämmande är nog tankarna på konsekvenserna av att denna typ av teknik hamnar i händerna på Iran eller Nordkorea. Det gäller därför för USA att hålla koll på var den svenska tekniken hamnar någonstans. Våra försäljningar till bl.a. Singapore och Australien visar att svenska ubåtar är intressanta i just den aktuella regionen...

Uppdaterad 10-08-22, 23:16
Från havet till luften. De amerikanska F-16 som varit baserade på F-21 har nu återvänt till Italien. Ofog lyckades inte stoppa övningen på Vidsel, så alla verkar nöjda med resultatet.

"We're doing a lot with the Swedes, just as far as the daily operations go," he said. "They set up all of our lodging, food, rental cars and Internet access, so we work with them every day on the support side of it. As far as flying goes, we're using their air traffic controllers, their range, their range controllers, some of their joint terminal attack controllers, who are working with our Air Force JTACs up on the range, and we're doing some flying missions alongside their Gripen fighters."
...
The air-to-ground flying training the pilots experience on these TDYs is also vital, as it mirrors the type of real-world action they are seeing downrange in Afghanistan, Major Swan said.

"The best part of this trip is some of the flying we get to do," he said. "Like today, we got to drop a practice (joint direct attack munition) and shoot rockets for the first time. I also got to shoot the gun on a tactical target on the range, so it's really great flying."