Gott Nytt År!

2010 räknas just nu ned med de sista självande timmarna. Tidningarna har givetvis påbörjat nyårskrönikor och jag tänkte inte vara sämre.

Året som gått har varit turbulent för Försvarsmakten och mig själv. Jag hade planerat att åka till Afghanistan vid årsskiftet och har tillbringat det senaste halvåret på att förbereda mig för det uppdraget. Men Försvarsmaktens usla hantering av det nya anställningsavtalet resulterade att jag fick sparken. 2011 blir med andra ord en utmaning för min del att söka nytt jobb och för Försvarsmaktens del att bättra på sitt rykte.

I Afghanistan har det varit hårda strider som resulterat i 3 dödade svenska soldater och ett antal svårt skadade. Tyvärr så ser det inte ut att bli bättre under 2011, så den gradvisa reduceringen för att ANA/ANP ska kunna ta över säkerhetsansvaret till 2014 kommer nog att gå långsammare än planerat. Dock så kommer 2011 att för Sveriges del att bli intressat då ett par av provinserna inom det svenska PRT:t ligger bra till för att bli försöksprojekt för afghansk ledning. Det innebär att PRT MeS kommer att få en mycket komplex struktur med ett turkisk civil PRT, afghansk ledning av säkerhet i vissa områden och svensk/finsk i de övriga. FS20 och FS21 kommer att ha en hel del att göra för att bygga upp samarbetsrutiner och undvika Blue-on-Blue incidenter. Jag är mycket orolig för utvecklingen i Afghanistan. Lösningen heter bättre samverkan mellan de militära och de civila delarna av operationen, men signaler från bl.a. SAK visar att de civila hjälporganen inte vill förknippas med den militära närvaron. Här bör EU och våra svenska politiker sätta större press. En stor del av SAK budget kommer från SIDA och därmed från svenska skattebetalare. Har i en gemensam strategi för Afghanistan så måste den inkludera styrning av den civila verksamheten i linje med den militära, det får inte vara separata operationer!

I Adenviken så har vi gjort ett bra jobb. Jag är särskilt intresserad av erfarenheterna från samarbetet med Kustbevakningen. Vi bör därför titta på mer samarbete även nationellt mellan Marinen och Kustbevakningen under 2011.

Den globala terrorismen har visat sitt fula ansikte även här hemma i Sverige. Än så länge så rör det sig om enskilda förvirrade dårar, men det finns indikationer på mer planerad verksamhet. Frågan är hur detta påverkar Försvarsmakten? Vi har vårt huvudfokus internationellt och på hemmaplan är Polisen inte särskilt intresserad i att militärer blandar sig i allt för mycket. Detta visar dock helt klart på att omvärlden påverkar Sverige. Svenska politiker reagerar tyvärr inte på alla lackmusindikatorer som pekar på framför allt rysk militär upptrappning. Ska vi ha ett nationellt försvar och en förmåga i närområdet, eller satsar vi alla resurser på internationella operationer?

Den största militära övningen i år var kronprinsessans bröllop. Bra PR, men hur stor blev slutnotan och vem betalade kalaset?

Under året har träning och förberedelser för NBG11 pågått. Jag är mycket skeptisk till Battlegroupkonceptet. Bra som reformmotor, men bortkastat som beredskap. 2011 kan därmed bli en test för NBG. Åker vi iväg eller inte? Afrika bör ligga bra till om AU nu tillåter en europeisk närvaro. Om inte bör vi ta oss en allvarlig funderare på om vi verkligen ska satsa på NBG14. Sverige satsar mer och mer på EU som försvarspolitiskt forum, men alla vet att det bakom kuliserna innebär NATO. När ska Sverige komma ut ur garderoben och erkänna att vi är beroende av ett NATO-meldemsskap?

SEP/AMV-processen fick till slut en lösning. Dock så visade den på behovet av en instans som kan avgöra liknande processer. Nu riskerar leveransen till NBG14 att bli försenad.

Det har ännu inte tagits något beslut för vilken tillverkare som ska leverera HKP16. Även framtiden för Gripen E/F har skjutits upp. Tyvärr så beror bägge dessa beslut på att politiker lägger sig i processen. Kom ihåg misstagen som begicks med HKP14 och försök att undvika göra om dem under 2011!

Den största utmaningen för 2011 är dock att komma i ramen för IO11 med omgalonisering och eventuella uppsägningar p.g.a. "arbetsbrist". Den här gången är det dock riktig arbetsbrist vi pratar om. Jag har liksom många andra stora förhoppningar på specialistkåren, men det gäller att FM hanterar övergången bra, så att de inte bli sedda som andra klassens officerare. Jag är dessutom mycket orolig för rekryteringen till GSS, både de fast anställda och de kontrakterade. Just nu lever vi i efterdyningarna av värnplikten, men vad händer om några år? Reklam påverkar inte ett negativt budskap som kan spridas p.g.a. ekonomiska nedskärningar eller misslyckade insatser.

Men i kväll så tänker jag dricka en smula bubbel och glömma det som varit och sikta mot ett bättre 2011!

Gott Nytt År till alla de som både här hemma och internationellt gör sitt bästa för att hålla skutan på rätt köl. Framför allt till mina kollegor i FS20. Jag är mycket ledsen att jag inte får komma ner till er...

P.S: Jag glömde alldeles bort naturens hämnd. Stormar över Haiti och översvämningar i Pakistan visar att militära resurser kan användas till annat än att bara föra krig. De senaste två vintrarnas snö här hemma i Sverige visar också hur mycket vi dragit ner på vår civila beredskap. Att spara pengar innebär att man ska bli effektivare, inte att helt skära bort förmågor.

P.P.S: Jag glömde också bort PRIO. Jag har tack och lov lyckats undvika att börja använda eländet och med tanke på min korta framtid i FM så lär jag nog förhoppningsvis slippa det. Men här har FM bitit sig själv i rumpan. Vad är syftet med ett affärssystem? Jo, att tjäna pengar. Vad är Försvarsmaktens uppgift? Jo, att få ut en så bra effekt av Försvarsmakten som möjligt för budgeten samt att nå de mål som politikerna vill få ut under året. Är då PRIO rätt verktyg för det? Knappast! Ska man vara elak så hade det räckt med en bra förbandsutvärdering en gång per år i form av en storskalig försvarsmaktsövning och sedan en säck med kvitton som man redovisade för politikerna vad pengarna gått åt till.