Arbetsbrist eller Förmågebrist?

Flygvapnet har under hösten gjort en inventering av personalläget i organisationen. Den i sammanhanget intressantaste frågan är, "råder det verkligen arbetsbrist i den mening att vi har för mycket personal och för lite arbete"?

Tillgången av redan utbildad personal har mätts i nuvarande organisation hämtad från PRIO 2010-02-04. D.v.s. INNAN debaklet kring det nya anställningsavtalet, där massor av välutbildad personal slutat. Detta framför allt inom helikoptersystemet. De mörka siffrorna är med andra ord i praktiken redan ännu mörkare.

Sammanfattningsvis så finns det enligt rapporten totalt sett ett överskott på 199 officerare (OF)/specialister (OR) i Flygvapnet. Det är dock en kraftigt obalans mellan OF/OR vilket innebär att det i praktiken saknas hundratals militärer i alla kategorier. Bristerna återfinns främst inom funktionerna STRIL (saknas 42%), samband (-46%), teknisk tjänst (-21%), helikopterpiloter (-37%) samt telekrig (-80%!). Inom R3 och säkförband finns det för många officerare, men det saknas å andra sidan hundratals GSS - Gruppbefäl och Soldater. Snedbalansen mellan OF/OR är särskilt stor inom kategorin tekniker, där det finns 560 officerare för mycket samtidigt som det saknas 658 specialister. Här har Flygvapnet en stor utmaning under 2011 att på ett snyggt sätt gradvis gå in i den nya organisationen. Misslyckas man kommer det att leda till stort manfall på tekniker, vilket innebär att det inte kommer att produceras flygtid och i praktiken riskerar Flygvapnet att stå stilla.

Det finns därför ett stort behov för omskolning, vilket kommer att öka trycket på bl.a. FMTS. Vi kan inte bli av med äldre officerare och ersätta dem med nyutbildade specialister i snabbare takt än vad vår utbildningsorganisation klarar av. Att utbilda stora kullar med elever kommer bara att leda till en sned åldersstruktur som kommer att straffa sig i framtiden med stora samtidiga pensionsavgångar.

Först 2018 räknar Flygvapnet att vara i balans mellan kategorierna OF/OR.

Ett stort problem som man identifierat är svårigheten att rekrytera då Försvarsmaktens rekryteringsreklam är för onyanserad. När vi utplånade Armén, Marinen och Flygvapnet som egna försvarsgrenar med egen profilering så tog vi samtidigt bort ett sätt att få ungdomar att känna igen sig själv i de yrken som vi erbjuder. Vem sjutton vill ta anställning i Försvarsmakten när man kan köra stridsvagnar i Armén, ubåt i Marinen och helikopter i Flygvapnet? Jag skulle vilja se försäljningssiffror från flottiljernas personalbutiker efter det att man inte längre fick sälja T-shirts med texten "Flygvapnet, så högt du kan komma" på. Min misstanke är att försäljningen har gått ner kraftigt. Saab gjorde ett tag samma misstag när man tog bort alla Gripenprodukter ur sitt sortiment och ville profilera namnet Saab. Katastrof! Saab förknippas tyvärr med en biltillverkare som går dåligt, medan Gripen är storsäljaren just nu. På Saab så lärde man sig snabbt misstaget och har återinfört Gripenprodukterna. När ska Försvarsmakten erkänna sitt? Rapporten pekar dock på en vilja att man åter ska profilera mot varumärket "Flygvapnet". Jag hoppas bara att man får denna tanke igenom de högre sfärerna i gasverket.

En sak man identifierat är att officersutbildningen är för lång.

"Från examen vid officersutbildningarna till att vara en användbar resurs för insatsorganisationen tar det lång tid med kompletteringsutbildning i befattning, främst inom flyg- o hkptekniker samt pilot yrket oavsett system.

Vad gäller Officersutbildningen råder en relativt stor osäkerhet i organisationen kring hur vi skall använda de examinerade elevernas kompetens jämfört med specialistofficerens. Förbanden ser också svårigheter i att just nu stå inför ett överskott av OF samtidigt som vi utbildar nya medarbetare mot den kategorin."

Övergången till specialister och GSS i.s.f. officerare kan vara bra för att säkerställa stor kompetens och liten rörlighet (samt låg lön?). Men frågan är hur vi bemannar staber med personal med rätt kompetens? Vem kommer t.ex. ha goda kunskaper om logistik på HKV i framtiden?

Tyvärr för min egen del så finns det 16 stycken ingenjörer för mycket i organisationen, men man har då bl.a. missat att ett antal ingenjörer är utbildade piloter, där det bevisligen finns en brist. Dessutom så tar man enbart med bemanningsuppdrag på FMV/Saab för piloter. Flygingenjörerna har huvuddelen av sina arbetsuppgifter på FMV! Rapporten är för ingenjörers del mycket tunn, vilket indikerar på vilken låg status ingenjörskåren numera har i FV.

För teknikernas del så saknas det ca 200 Kat B tekniker, d.v.s. personal med full behörighet att underhålla flygplan. Här finns det en stor brist på utbildningsmöjligheter! Noterbart är följande förslag på att kunna behålla tränad personal:

- Minska spontanavgångar. Detta kräver analys av bland annat varför personalen slutar och vad som kan göras för att den ska trivas, uppföljning av avgångar och aktiva åtgärder. Detta är viktigt då det tar lång tid att ersätta en förlorad flygtekniker. Detta är särskilt viktigt eftersom vi kräver en något lägre omsättning än genomsnittet på denna kategori.
- Försök återrekrytera tekniker som nyligen hoppat av genom att ta kontakt med dem. Håll speciellt kontakt med dem som är tjänstlediga.

Detta skulle man tänkt på i höstas när allt för många tekniker kastade in handduken tack vare det nya anställningsavtalet.

UNDsäkpersonal behandlas i en hemlig rapport. Men i den öppna rapporten så redovisas en brist på ca 45%. Med tanke på den pessimistiska analysen i den öppna rapporten så måste den hemliga vara ren katastrof. Med stor sannolikhet så pekar den på det stora behovet av UND-personal på internationella insatser där man redan idag går på knäna.

Sambands och STRIL-personal bedöms som mycket svår att rekrytera och svåra att behålla då det finns ett stort sug från den civila arbetsmarknaden inom dessa kompetensområden. Nedläggningen av Hästveda lär inte förbättra läget!

För Säkförbanden så kommer det att precis som för teknikerna att finnas ett stort behov av att föra över personal från officerare till specialister. Dessutom så kommer FV att få stötta bemanning av övriga Försvarsmakten. Jag hoppas dock på att man kommer att utnyttja möjligheten till omskolning av så många som möjligt för att t.ex. bli uppdragsspecialister inom helikoptersystemet.

För pilotkåren kommer det att uppstå brist om ca 10 år då stora utbildningskullar går i pension. För helikopter så går 50% i pension inom 10 år. Här tittar man på sätt att få personal att stanna efter 55-års ålder då piloter har rätt att gå i pension. Att erbjuda möjligheter med reservofficersstatus tycker jag personligen vore en bra lösning. Kan man flyga på SAS efter 55 så borde man kunna bemanna en stab. Här kan man se en viss risk att FM tar bort 55-års pensionen om det inte samtidigt finns ett civilt behov av piloter som innebär att FM måste ha något köttben att locka piloter att stanna kvar i firman efter de fyllt 35. Lönemässigt kommer FM aldrig att kunna konkurrera.

Man har tittat på behovet att ha specialister även inom pilotfacket, men det har strukits på grund av att man ilte vill ha två utbildningsvägar på flygutbildningen. Detta är dock inte helt sant. Det skulle mycket väl gå att ha en gemensam flygutbildning för både officerare och specialister. Det som skulle skilja är den inledande officersutbildningen samt senare karriärsvägar, inte flygutbildningen i sig själv. Anledningen till att man är ovillig att minska antalet officerare inom pilotkåren är snarare rädslan för att det blir för få piloter som hamnar på högre stabsbefattningar och då riskerar FV att bli överkörda i den interna kampen på HKV om ledande befattningar och i det långa loppet även budget.

Två punkter som tas upp tycker jag är oerhört viktiga och har tidigare belysts på olika bloggar:

- Överväg hkp 15-s medverkan i BG 11, till förmån för den återhämtning som krävs för att kunna delta i framtida operationer. Hkp 15 är dessutom inköpt som trainer och passar bättre för detta ändamål. Hkp 15 skulle kunna erbjuda stor del av den flygtid som saknas för både äldre och yngre piloter.
- Skapa tydlighet vad gäller anställningsförhållanden, försäkringsvillkor, ledigheter mm i samband med utlandstjänstgöring. Det måste vara uppskattat och förmånligt att delta i utlandstjänstgöring. Ämnet diskuteras och flera uppger osäkerheten som ett skäl till att sluta sin anställning i FM.

Liksom för det nya anställningsavtalet så har FM att välja mellan morot och piska under 2011 när man ska fylla i befattningarna i IO11. Tyvärr så misstänker jag att ekonomiska brister kommer att resultera i att enbart piskan finns kvar som verktyg.

Rapporten saknar analys av Reservofficerare samt övrig besättning inom helikoptersystemen och transportflyget. Då framför allt helikoptersystemet ska expandera med färdmekaniker, skyttar m.m. så kommer detta ytterligare öka behoven av personal.

För min egen del så kommer raporten mycket lägligt. Jag kommer att ta med rapporten till Arbetsdomstolen och be Försvarsmakten att definiera begreppet "arbetsbrist" när rapporten så tydligt pekar på att vi åtminstone i Flygvapnet i praktiken saknar massor av personal! Totalt sett finns det för många, men i de kategorier där det krävs längst utbildning för att bli användbar så är det stora brister. FM verkar helt ha struntat i personalens kompetens när man har hävdat "arbetsbrist" i samband med det nya anställningsavtalet!

Genom den undermåliga hanteringen av personalen i samband med det nya anställningsavtalet så har ÖB förvandlat ett redant dåligt kompetensläge till ett nattsvart sådant! ÖB, kom ihåg den klassiska devisen "personalen är vår viktigaste resurs"!