Behovet att i lag reglera internationell arbetsskyldighet diskuterades av Försvarsmakten i det så kallade 30 januariunderlaget inför försvarspolitiska propositionen 2009 (HKV skr 2009-01-30 23 383:8150 bilaga 1).
Dåvarande överbefälhavarens sammanfattning av frågan var:
”Försvarsmakten bedömer att flertalet anställda ser en internationell tjänstgöring som en naturlig del av anställningen och följaktligen torde komma att acceptera ett förslag om omreglering. Försvarsmakten har dessutom idag stora möjligheter att i samband med befordran eller tillträde till högre utbildning framhålla att det kommer att krävas erfarenhet av internationell tjänstgöring. Någon särskild lagstiftning på detta område erfordras följaktligen inte.”
Sedan dess har – som vi alla vet – ny överbefälhavare tillträtt…
Här följer några tänkvärda passager ur den igår offentliggjorda personalförsörjningsutredningens resonemang om arbetsskyldighet och det olämpliga i att reglera en sådan i lag. (SOU 2010:86, kap 5.4 sid 171-179):
”Någon allmän reglering av arbetstagares arbetsskyldighet finns inte. En självklar utgångspunkt är att en arbetstagare är skyldig att utföra de konkreta arbetsuppgifter han eller hon har åtagit sig genom det enskilda anställningsavtalet. Arbetet ska också utföras på de arbetsplatser och vid de tidpunkter som arbetstagaren åtagit sig.
Som allmän princip gäller att en av kollektivavtal bunden arbetstagare är skyldig att på avtalets villkor utföra allt sådant arbete för arbetsgivarens räkning, som efter ett praktiskt bedömande står i naturligt samband med den centrala verksamheten, på vilken avtalet först och främst syftar, allt dock under förutsättning att arbetet faller inom vederbörande arbetstagares yrkeskvalifikationer (den s.k. 29/29-principen, benämnd efter AD 1929 nr 29).
[…]Frågan är om det behövs ytterligare bestämmelser som reglerar sådana arbetstagares arbetsskyldighet i form av en lagstadgad arbetsskyldighet då lagen om totalförsvarsplikt inte kan eller bör tillämpas. Enligt 8 kap. 3 § RF krävs att sådana föreskrifter meddelas genom lag. Som nämnts ovan får sådana föreskrifter inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem eller sträcka sig så långt att de utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Detta innebär att den enskilde arbetstagaren endast får åläggas sådana begränsningar i sina grundläggande fri- och rättigheter som föranleds av de krav som tjänstgöringen ställer på honom eller henne för att uppfylla kraven i regeringsformen.
Eftersom det är uteslutet att med hjälp av tvångsåtgärder skicka någon till ett annat land för att delta i väpnad strid (detta går som framgått inte ens enligt lagen om totalförsvarsplikt) blir det således fråga om någon typ av straffrättslig reglering som måste införas. Frågan är om man uppnår något genom att hota eller straffa en arbetstagare som vägrar delta i en internationell eller nationell militär insats, och därmed bryter sitt anställningsavtal, utöver det faktum att personen kan bli uppsagd eller avskedad.
Utredningen kan inte se att det är förenligt med de grundläggande värderingar som det svenska samhället bygger på att genom hot eller tvång genomdriva anställningsavtal som ingåtts frivilligt. Det finns också en säkerhetsaspekt eftersom det inte är lämpligt att under straffansvar skicka arbetstagare på de typer av insatser som Försvarsmakten genomför. Det torde inte finnas något förband som vill ha med en soldat eller sjöman som under hot eller tvång deltar i den aktuella insatsen. En sådan soldat eller sjöman kan dessutom utgöra en säkerhetsrisk.
Det finns enligt utredningens bedömning inte heller något stöd i det svenska samhället för bötes- eller fängelsestraff för en arbetstagare i Försvarsmakten som vägrar att åka med sitt förband på en internationell militär insats.
[…]Regeringen anger i prop. 2009/10:160 s. 76 som ett av argumenten för att förändra utformningen och tillämpningen av totalförsvarsplikten att det inte längre kan anses rimligt att under hot om straffansvar kalla in unga människor till tjänstgöring med plikt när varken Försvarsmaktens eller den säkerhetspolitiska situationen påkallar det. Enligt utredningens mening är det inte heller rimligt att under hot om straffansvar tvinga anställda i Försvarsmakten, anställningar som ingåtts frivilligt, att delta i internationella eller nationella militära insatser, när den säkerhetspolitiska situationen inte påkallar det.”
Utredaren om Internationell arbetsskyldighet för redan anställd personal i Försvarsmakten:
”Överbefälhavaren beslutade den 2 juli 2010 att alla anställningar i Försvarsmakten även omfattar internationell arbetsskyldighet. För arbetstagare som är anställda i Försvarsmakten ska en omreglering av anställningsavtalen ske så att denna skyldighet framgår. Rättsligt sett innebär detta att arbetstagaren har träffat ett nytt anställningsavtal som innebär att han eller hon i den nya anställningen har en skyldighet att fullgöra internationell tjänstgöring inom ramen för sin ordinarie anställning. Den som inte accepterar en sådan omreglering riskerar att bli övertalig.”
Ovanstående kan svårligen tolkas som annat än att frågan om övertalighet först kan bli aktuell efter att de nya anställningsavtalen trätt ikraft. Inte som nu efter en legärt genomförd enkätundersökning av intresset för en eventuell förändring – eller?
/Per K Eleman
onsdag 1 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
AG kanske resonerar så här:?
SvaraRaderaDe som utifrån tillgängligt beslutsunderlag förstått att finans- och valutakris, demografiska och geopolitiska förändringar, osv, osv, i närtid leder till större samhällsomvälvning, med allt vad det innebär,skriver på.
Tobias Wallin
Kanske det, Tobias, kanske det...
SvaraRaderaOm nu AG, utifrån tillgängligt beslutsunderlag, förstått att finans- och valutakris, demografiska och geopolitiska förändringar, osv, osv, i närtid leder till större samhällsomvälvning, med allt vad det innebär, vore det kanske rimligt att förvänta sig en mer kompetent handläggning av frågan.
Den varumärkesförlust försvaret för närvarande lider som direkt konsekvens av den av överbefälhavaren valda handlingsvägen är direkt förödande.
Per K Eleman:
SvaraRaderaPolitiker blir inte valda om de talar sanning.
För närvarande befinner sig i princip hela den globala världsekonomin i ett väntläge inför ett batteribyte. Det gamla batteriet, olje- och fordonsindustri som hade en livslängd på drygt 100 år är slut och måste bytas ut. Tyvärr vet ingen var det nya batteriet ligger eller hur det ser ut.
Och jämfört med DET så hetsar Du upp Dig över småsaker. "Varumärkesförlust" ???
Tobias Wallin
"First they ignore you
SvaraRaderathen they laugh at you
then they fight you
then you win"
Mohandas Gandhi.
Tobias,
SvaraRaderaMitt perspektiv är väl helt enkelt inskränkt.
Jag vidhåller dock att försvaret genom sin inkompetenta personalpolitik sakta men säkert stryper sig själv.
Sen får du gärna tycka att det i förhållande till diverse katastrofteorier är ointressant - det är upp till dig.
CI
SvaraRaderaGe FML en kamp! Jag kan bara säga lycka till i det civila! Det är mycket bra att du står på dig i denna fråga och jag känner bara ilska och uppgivenhet hur vår arbetsgivare behandlar oss alla!
Kallbergs artikel var intressant och jag kan känna igen mig mycket i det han skriver med frågor som vi ställer oss på vårt kompani, vi ser ju i från vår horisont att detta kommer svårligen att fungera!
Kalla oss bakåtsträvare eller vad som men är man inne i systemet så ser man att det inte kommer att fungera utan att tillföra en massa pengar.
Kn M
"11.2 Ekonomiska planeringsförutsättningar
SvaraRaderaI Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2011 redogörs för myndighetens
ekonomiska förutsättningar och planering för att hantera
omställningen från en pliktbaserad personalförsörjning till en personalförsörjning
baserad på frivillighet. I budgetunderlaget redovisar
Försvarsmakten hur omställningen till det nya personalförsörjningssystemet
ska genomföras inom rådande budgetramar.
Omställningen utgår dock från flera förutsättningar och antaganden
som Försvarsmakten enbart till viss del kommer att kunna
råda över. Det rör sig dels om rationaliseringsåtgärder som Försvarsmakten
själv kan besluta om och vidta, dels om åtgärder som
är av mer strukturell karaktär och som kräver beslut av riksdag och
regering.
Ändras förutsättningarna kan detta leda till att övergången tar
längre tid men i värsta fall kan det också få konsekvenser för Försvarsmaktens
möjlighet att under omställningsperioden upprätthålla
godtagbar operativ förmåga utgående från regeringens krav."
Vad står det då i BU 11?
Vad är det för grundförutsättningar?
-“Detta budgetunderlag bygger på följande antaganden: Grundorganisationsförändringar vilka kräver Riksdagens eller regeringens beslut
kan effektueras med början år 2012.
- Rationaliseringar inom logistikområdet som medför strukturella förändringar samt
samordning av verksamhet mellan Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut
samt Försvarsmakten (sammanhållen logistikprocess) vilka kräver Riksdagens
eller regeringens beslut genomförs från år 2012.”
“Försvarsmakten vill betona att redovisade antaganden måste infrias för att planeringen
ska kunna fullföljas. Försvarsmakten vill särskilt påpeka vikten av att grundorganisationsförändringar
kan genomföras med start 2012.”
Vilka är då grundorganisationsförutsättningarna?
"1. Redan beslutad förändring av sjöinfobataljonerna forsätter. Verksamheten koncentreras till två sjöinfocentraler och samverkanspersonal behålls i Visby.
2. Centralisering av flygvapnets stridsledningscentraler fortsätter. Hästveda läggs ned 2014.
3. Central ledning ska ses över och omorganiseras.
4. Fyra regionala staber upprättas för ledning av hemvärn/nationella skyddsstyrkor, samverkan med länsstyrelser och verksamhet motsvarande dagens säkerhetssamordningskontor.
5. FM har aviserat att man i den särskilda redovisningen till budgetunderlaget för 2011 (BU11/SR) kommer att hemställa om att få genomföra en vidareutveckling av funktionen gemensam lägesinformation och NOC.
6. Något verksamhetsställe ska omlokaliseras och samordnas i befintlig garnison.
7. Reducering motsvarande ett arméregemente.
8. Reducering motsvarande en flygflottilj.
9. Reducering med cirka 10 utbildningsgrupper.
10. Sammanslagning av organisationsenheter."
Den här tråden, liksom konsekvenserna, genom dokumenten förnekas av både militärer och politiker.
Med tanke på det förtroende som man nu åtnjuter kan man ju undra varför de då upprepar samma skrivningar om och om igen?
Hur tänker man om hela tiden upprepar osanningar i sina dokument?
Är detta någon förtroendeskapande pr-trick som jag inte begriper?
Vad jag förstår så skall "övertaligheten" tona fram i flera färger på PRIOskärmen så småningom....
Det har visst hakat upp sig lite där också...
Teaterdirektören.
Per K Eleman:
SvaraRaderaInför undertecknads utlandstjänstgöringar MA 04, BA 06, KS 01 fick all trupp exempelvis 1995 veta att de beredskapsstyrkor i kompanistorlek som då sattes upp var tidiga övningar inför svenska Battle Groups. Allt som del av FM:s omorientering från neutralitetsdoktrin mot säkerhetsdoktrin baserad på gemensamma intressen med EU/NATO.
Sådant går nu 15 år senare att läsa som nyheter i dagens Svd vilket betyder att rikstäckande media vågar skriva något som kanske är kontroversiellt när det är minst 10 grader kallt.
Det är klart att den som utövar inkompetent personalpolitik stryper sig själv, men hur skulle lösningarna kunna komma från fackligt håll? En av Sveriges bäst bevarade hemligheter är att mycket av sådant som upplevs som stora samhällsproblem är kända nackdelar med politik som facket beställt av politikerna.
Gör om, gör rätt. Hirearkiska ordningar behövs.
Tobias Wallin