Ropa inte hej... (uppdaterad)

Ett gammalt uttryck säjer att man inte ska ropa hej innan man hoppat över bäcken. Problemet vid anskaffning av svensk försvarsmateriel är att vi dels inte är helt säkra på hur bred bäcken är när vi tar sats och dels att mitt i hoppet börjar någon att bredda bäcken för att säkra om att det garanterat blir ett plums strax innan andra sidan. Denna någon är till råga på allt inte taliban utan våra egna myndighetsregler och certifieringsprocesser.

Jag lyckades ta ut segern i förskott när jag uttalade min stora glädje över att Försvarsmakten beslutat sig om leasing av ett TUAV system som "gapfiller" innan dom får OK att beställa TUAV. Nu verkar upphandlingen ha gått i stå då man inte riktigt vet hur man ska hantera eventuella utländska operatörer som följer med detta system under den första tiden för att initialt operera systemet i t.ex. Afghanistan och parallellt utbilda de svenska operatörerna.

Frågan som har stoppat upphandlingsprocessen är hur är dessa operatörers status som kombatant? Är dom civila eller militära? Räknas dom som en del av den svenska Försvarsmakten eller inte?

Vi lyckas ju skicka en hel del civila svenskar till Afghanistan för att bl.a. utföra arbeten på campen i Mazar-e-Sharif. Vilken status hade dessa? Så länge det rör sig om att styra en UAV med enbart spaningssensorer så kan knappast Svenska Freds anklaga civila operatörer för att deltaga i stridsaktiviteter.

Hur kommer det sig att det hela tiden är vi svenskar som ställer oss dessa frågor? Andra länder har lyckats med precis samma typ av upphandling innan oss. Kanada leasar sina Heron UAV från israel och i Air Forces Monthly februari 2010 meddelas att Australien som också leasar samma typ av UAV skickar sina operatörer för att tjänstgöra med de kanadensiska trupperna i Afghanistan.

Vi skapar i Sverige dessutom precis samma typer av problem vid bl.a. upphandling av HKP 14. Först ställer Försvarsmakten en på tok för kraftig kravbild som resulterar i att vår helikopter får en egen unik lösning och alltså inte är COTS längre. Sedan ställer vi stora krav på att certifieringsprocessen ska utföras till punkt och pricka. Var tog de ingenjörsmässiga bedömningarna vägen? Är vi masochister hela bunten som gillar att göra det svårt för oss själva?

Det är skönt att veta att när vi inte får någonting så gör vi åtminstone alltig rätt och "by the book". Om Povel hade varit i livet så hade Ittma Hohah jobbat på FMV med upphandling av krigsmateriel. Något för Lillejul 2010 på HKV?



P.S: För dom som tror att en TUAV är en liten leksak så rekommenderar jag att studera bilden ovan. En Heron TP UAV är stor som en Gripen...

Uppdaterad 10-01-27, 21:56
Hur lång tid tar det att bli operativ om man leasar ett TUAV system?

- 7 september 2009 skriver Australien på kontraktet.

- Och idag är systemet igång i Afghanistan.

Här är en del fina bilder som visar systemet under transport och under användning i Afghanistan.