fredag 4 september 2009
ÖB i USA och diskuterar Afghanistan (uppdaterad)
ÖB Sverker Göransson har varit på besök i USA för att "söka idéer och intryck från USA och Kanada om rekrytering och ledning av en frivilligarmé, vilket den svenska krigsmakten utvecklas till".
I USA diskuterade ÖB med amiral Mike Mullen, generalstabschef i USA. Han är en av hjärnorna bakom den senaste storoffensiven Operation Khanjar, med syfte att slå ut talibanerna och Al-Quaida i Helmandregionen i södra Afghanistan. Frågan är om den strategin verkligen har lyckats? Offensiven har inneburit de största förlusterna för de engelska och amerikanska styrkorna sedan kriget startade 2001. Detta utan minskad aktivitet från motståndsgrupperna.
Anthony Cordesman, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington har ett sexpunkters recept för hur ISAF bör gå vidare för att vinna kriget.
- “shape, clear, hold, and build”. Skapa säkra områden för lokalbefolkningen och bygg i dessa områden upp funktioner för ledning, ekonomi och rättvisa som garanterar befolkningens stöd för ISAF.
- Ta bort de restriktioner som varje truppbidragande land har gett sina trupper och utöka den amerikanska närvaron med ytterligare nio brigader utöver de 21.000 extra som Obama lovat.
- Utöka målet för storleken på den afghanska armen från 134.000 till 240.000 och polisen från 82.000 till 160.000.
- Förhindra den statliga afghanska korruptionen.
- Effektivisera de internationella hjälporganisationernas insatser.
- Förhindra utländskt stöd till talibanerna från länder som Pakistan och Iran.
Den nye befälhavaren för ISAF och de amerikanska styrkorna i Afghanistan, general Stanley McChrystal förespråkar en annorlunda fortsättningen på krigsföringen i Afghanistan. Enligt en diplomat i Kabul är McChrystals mål "It's not about gaining ground, it's about gaining the population". Men för att nå detta mål krävs det att de övriga länderna som deltar i Afghanistan tar en större del av bördan, se punkt två i Anthony Cordesmans lista ovan. Jag undrar om ÖB fick frågan av amiral Mullen om Sverige är villig att ställa upp med trupp i de södra delarna av Afghanistan, och vad han i sådana fall svarade? Våra svenska politiker vill gärna visa att Sverige deltar i den internationella insatsen i Afghanistan, men jag tvivlar på att dom vill att våra soldater ska utsättas för samma risker som t.ex. danska soldater i Helmand området. Hittils har 25 danska soldater dödats i Afghanistan.
McChrystal har gett ut en handbok till sina trupper kallad "ISAF Commander's Counterinsurgency Guide". I den pekar han på att USA aldrig kan vinna ett utnötningskrig i Afghanistan.
"Talibanernas förråd av nya rekryter är oändligt. Vi måste vara medvetna om att vårt sätt att agera skapar fler talibaner. Konventionellt sett skulle det återstå åtta talibaner om vi skjuter två av tio. Men de två döda har många släktingar som vill hämnas. Så matematiken här i Afghanistan innebär att tio minus två blir tjugo. Vi får tio nya fiender i stället för två färre."
Tittar man noggrannare på innehållet i McChrystals guide så ser man att fokus inte längre är på strid utan på det som svenska trupper alltid har varit bra på, d.v.s. att hjälpa lokalbefolkningen. Det här är en uppgift som jag anser att våra nuvarande svenska soldater med grunden i värnplikt och senare frivilligt deltagande i varje mission är mycket väl lämpade för. Våra nya kontraktsanställda insatssoldater kommer att vara bättre på att vinna ett krig, men kommer dom verkligen att vara bättre på att skapa fred?
McChrystal är också kritisk mot det frekventa användandet av flyginsatser. "Hellre avstå från att bomba talibaner och låta dem smita undan än att riskera att bomberna samtidigt dödar och skadar civila afghaner". Tyvärr är det som den senaste dagen har visat, även med dessa regler, inte alltid möjligt att undvika civila förluster. Vid en flyginsats mot stulna tankbilar i den tyska sektorn dödades 55-90 människor varav många civila som kommit för att hämta bensin från en av tankbilarna som kört fast nära staden Kunduz. Detta visar på ett stort problem med insatser från luften. Trots att rätt mål träffades så dödades och skadades många civila. Från 3000 meters höjd går det inte att se skillnaden på en taliban och en civil afghan.
Med stor sannolikhet innebär denna och liknande händelser att det i Sverige finns noll politisk vilja att skicka svenska Gripen till Afghanistan för att göra insatser mot markmål. Med matematiken ovan så lyckades insatsen döda 20-40 talibaner, men skapade samtidigt 200 nya. Här borde Försvarsmakten tänka om. Om det inte finns en politisk vilja att skicka ut Gripen på internationella insatser, varför lägga ner en massa pengar och tid på att träna inför dessa uppdrag?
ÖB har en mycket viktig reflektion efter sin diskussion med amiral Mullen. En skillnad mellan synen på insatsen i Afghanistan i USA och Sverige är att det i USA "är möjligt att vara kritisk till kriget i fråga, men man stöttar soldaterna i fält", medan vi i Sverige både kritiserar insatsen i sig själv och samtidigt inte stöttar soldaterna. "När vi gör det uppfattar våra soldater, som sitter därute, att de inte får någon uppskattning för det de gör med risk för eget liv, säger Sverker Göransson".
Uppdaterad 09-09-05, 14:51
Att politikernas vilja snabbt sviktar visas av att:
"Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, Urban Ahlin, vill att utrikesministermötet agerar för att misstag som fredagens bombning i Kunduz inte ska upprepas. Flygbombningar som drabbar civila är direkt kontraproduktiva och leder ökat stöd för talibanerna, skriver Ahlin i ett pressmeddelande."
Det här visar hur lite svenska politiker förstår av verkligheten i den typ av stridsområde som Afghanistan är. Att tro att denna typ av händelse inte kommer att upprepas är naivt. Man kan dock göra det mesta för att undvika det som McChrystal poängterar ovan. Men vad gör men i de fall då egen trupp måste skyddas? Kommer man att vara beredd att offra egna soldater i stället för att understödja dom om risken för att träffa civila är för stor?
I Tyskland är det snart val. Frågan är om insatsen i Afghanistan kan komma att bli en valfråga, då det var tysk trupp som beordrade insatsen mot tankbilarna.
Just nu pågår ett utrikesministermöte i Stockholm som en del av Sveriges ordförandeskap i EU. Idag ska bl.a. Afghanistan diskuteras. I många EU länder hörs givetvis kritik mot händelsen. Det ska bli mycket intressant att se vad som läcker ut från det mötet, även om Carl Bildt säger att det är informella diskussioner utan en fast agenda.
Uppdaterad 09-09-06, 09:34
EU mötet har ett antal viktiga ämnen som med stor sannoikhet tagits upp i samband med diskussionerna om Afganistan.
- Öka samarbetet mellan EU länder. Som läget är just nå så finns ingen samordnad EU strategi, bara enskilda EU länders bidrag till ISAF.
- Öka effekten av civila hjälpinsatser
- Sätt mer politiskt tryck på Afghanistan (minska korruption), men även Pakistan (minska stödet till talibanerna)
I USA diskuterade ÖB med amiral Mike Mullen, generalstabschef i USA. Han är en av hjärnorna bakom den senaste storoffensiven Operation Khanjar, med syfte att slå ut talibanerna och Al-Quaida i Helmandregionen i södra Afghanistan. Frågan är om den strategin verkligen har lyckats? Offensiven har inneburit de största förlusterna för de engelska och amerikanska styrkorna sedan kriget startade 2001. Detta utan minskad aktivitet från motståndsgrupperna.
Anthony Cordesman, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington har ett sexpunkters recept för hur ISAF bör gå vidare för att vinna kriget.
- “shape, clear, hold, and build”. Skapa säkra områden för lokalbefolkningen och bygg i dessa områden upp funktioner för ledning, ekonomi och rättvisa som garanterar befolkningens stöd för ISAF.
- Ta bort de restriktioner som varje truppbidragande land har gett sina trupper och utöka den amerikanska närvaron med ytterligare nio brigader utöver de 21.000 extra som Obama lovat.
- Utöka målet för storleken på den afghanska armen från 134.000 till 240.000 och polisen från 82.000 till 160.000.
- Förhindra den statliga afghanska korruptionen.
- Effektivisera de internationella hjälporganisationernas insatser.
- Förhindra utländskt stöd till talibanerna från länder som Pakistan och Iran.
Den nye befälhavaren för ISAF och de amerikanska styrkorna i Afghanistan, general Stanley McChrystal förespråkar en annorlunda fortsättningen på krigsföringen i Afghanistan. Enligt en diplomat i Kabul är McChrystals mål "It's not about gaining ground, it's about gaining the population". Men för att nå detta mål krävs det att de övriga länderna som deltar i Afghanistan tar en större del av bördan, se punkt två i Anthony Cordesmans lista ovan. Jag undrar om ÖB fick frågan av amiral Mullen om Sverige är villig att ställa upp med trupp i de södra delarna av Afghanistan, och vad han i sådana fall svarade? Våra svenska politiker vill gärna visa att Sverige deltar i den internationella insatsen i Afghanistan, men jag tvivlar på att dom vill att våra soldater ska utsättas för samma risker som t.ex. danska soldater i Helmand området. Hittils har 25 danska soldater dödats i Afghanistan.
McChrystal har gett ut en handbok till sina trupper kallad "ISAF Commander's Counterinsurgency Guide". I den pekar han på att USA aldrig kan vinna ett utnötningskrig i Afghanistan.
"Talibanernas förråd av nya rekryter är oändligt. Vi måste vara medvetna om att vårt sätt att agera skapar fler talibaner. Konventionellt sett skulle det återstå åtta talibaner om vi skjuter två av tio. Men de två döda har många släktingar som vill hämnas. Så matematiken här i Afghanistan innebär att tio minus två blir tjugo. Vi får tio nya fiender i stället för två färre."
Tittar man noggrannare på innehållet i McChrystals guide så ser man att fokus inte längre är på strid utan på det som svenska trupper alltid har varit bra på, d.v.s. att hjälpa lokalbefolkningen. Det här är en uppgift som jag anser att våra nuvarande svenska soldater med grunden i värnplikt och senare frivilligt deltagande i varje mission är mycket väl lämpade för. Våra nya kontraktsanställda insatssoldater kommer att vara bättre på att vinna ett krig, men kommer dom verkligen att vara bättre på att skapa fred?
McChrystal är också kritisk mot det frekventa användandet av flyginsatser. "Hellre avstå från att bomba talibaner och låta dem smita undan än att riskera att bomberna samtidigt dödar och skadar civila afghaner". Tyvärr är det som den senaste dagen har visat, även med dessa regler, inte alltid möjligt att undvika civila förluster. Vid en flyginsats mot stulna tankbilar i den tyska sektorn dödades 55-90 människor varav många civila som kommit för att hämta bensin från en av tankbilarna som kört fast nära staden Kunduz. Detta visar på ett stort problem med insatser från luften. Trots att rätt mål träffades så dödades och skadades många civila. Från 3000 meters höjd går det inte att se skillnaden på en taliban och en civil afghan.
Med stor sannolikhet innebär denna och liknande händelser att det i Sverige finns noll politisk vilja att skicka svenska Gripen till Afghanistan för att göra insatser mot markmål. Med matematiken ovan så lyckades insatsen döda 20-40 talibaner, men skapade samtidigt 200 nya. Här borde Försvarsmakten tänka om. Om det inte finns en politisk vilja att skicka ut Gripen på internationella insatser, varför lägga ner en massa pengar och tid på att träna inför dessa uppdrag?
ÖB har en mycket viktig reflektion efter sin diskussion med amiral Mullen. En skillnad mellan synen på insatsen i Afghanistan i USA och Sverige är att det i USA "är möjligt att vara kritisk till kriget i fråga, men man stöttar soldaterna i fält", medan vi i Sverige både kritiserar insatsen i sig själv och samtidigt inte stöttar soldaterna. "När vi gör det uppfattar våra soldater, som sitter därute, att de inte får någon uppskattning för det de gör med risk för eget liv, säger Sverker Göransson".
Uppdaterad 09-09-05, 14:51
Att politikernas vilja snabbt sviktar visas av att:
"Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, Urban Ahlin, vill att utrikesministermötet agerar för att misstag som fredagens bombning i Kunduz inte ska upprepas. Flygbombningar som drabbar civila är direkt kontraproduktiva och leder ökat stöd för talibanerna, skriver Ahlin i ett pressmeddelande."
Det här visar hur lite svenska politiker förstår av verkligheten i den typ av stridsområde som Afghanistan är. Att tro att denna typ av händelse inte kommer att upprepas är naivt. Man kan dock göra det mesta för att undvika det som McChrystal poängterar ovan. Men vad gör men i de fall då egen trupp måste skyddas? Kommer man att vara beredd att offra egna soldater i stället för att understödja dom om risken för att träffa civila är för stor?
I Tyskland är det snart val. Frågan är om insatsen i Afghanistan kan komma att bli en valfråga, då det var tysk trupp som beordrade insatsen mot tankbilarna.
Just nu pågår ett utrikesministermöte i Stockholm som en del av Sveriges ordförandeskap i EU. Idag ska bl.a. Afghanistan diskuteras. I många EU länder hörs givetvis kritik mot händelsen. Det ska bli mycket intressant att se vad som läcker ut från det mötet, även om Carl Bildt säger att det är informella diskussioner utan en fast agenda.
Uppdaterad 09-09-06, 09:34
EU mötet har ett antal viktiga ämnen som med stor sannoikhet tagits upp i samband med diskussionerna om Afganistan.
- Öka samarbetet mellan EU länder. Som läget är just nå så finns ingen samordnad EU strategi, bara enskilda EU länders bidrag till ISAF.
- Öka effekten av civila hjälpinsatser
- Sätt mer politiskt tryck på Afghanistan (minska korruption), men även Pakistan (minska stödet till talibanerna)
Etiketter:
Afghanistan,
USA,
ÖB
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)