tisdag 13 juli 2010

Vad tycker svenska folket? (uppdaterad)

Nu börjar även pressen att vakna för att HKV tvingar alla försvarsanställda att skriva på ett obligatorium för utlandstjänst. SVT har under kvällen haft ett reportage om det nya obligatoriet.

Wiseman har genomfört en undersökning av viljan hos officerare till utlandstjänst. Den är kanske inte så vetenskaplig, men bekräftar väl det snack jag själv hör i korridorerna. Vi officerare är i allmänhet positiva till utlandstjänst, men vi måste få reda på villkoren innan vi skriver på ett nytt kontrakt. Det brev som skickades hem till alla anställda för att informera om obligatoriet upplevs mer som ett hot än ett erbjudande. Möjligtvis skulle det kunna klassas som "an offer you can´t refuse". Ett viss ironi är det också att det kommit två brev, då det första var fullt av stavfel. Den stabsofficer som fick ÖB att skriva på den första utgåvan lär nog hänga löst i helgen.

Cilvilt så brukar väl ett nytt anställningskontrakt med hårdare villkor betyda ökad lön? Detta har det inte talats särskilt mycket om i HKV:s information. Visst så innebär själva missionen en ökad lön, men med avdrag för skatter så täcker det i många fall inte ens den ökade bördan som en maka/make eller sambo kan få med barnen.

Min systers man arbetade tidigare i RAF och var bl.a. stationerad i Basra 2003 och senare på Bagrambasen i Afghanistan 2005. Hon berättar om psykologer som får kopplas in för att ta hand om hysteriska barn när föräldrar till deras kompisar dödas i strid. Detta är något som i och för sig nämns i de direktiv som getts ut av HKV i samband med information om obligatoriet.

Försvarsmakten ska dessutom ha åtgärder till stöd för anhöriga som av olika skäl behöver psykosocialt stöd eller rådgivning under eller efter tjänstgöringen, vid svår skada, dödsfall eller särskilda omständigheter.

Men det nämns inget om det vardagliga stödet som kan behövas. Snöskottning, byte av diskmaskin, hämta barn på dagis m.m. Försök har gjorts i bl.a. Boden med snöskottning, men stoppades då man riskerade förmånsbeskattning! Här borde HKV anstränga sig mera. Kan man få till avsteg från LAS så borde man kunna få till avsteg från skattereglerna.

Kommer detta att fungera? HKV kopierar ett koncept för anställning rakt av från bl.a. Storbritanien och USA och glömmer att vi i Sverige saknar de sociala strukturer som möjliggör utlandstjänst för deras soldater.

- Fruarna är i många fall hemmafruar. Det innebär att livet påverkas inte i lika stor grad om deras man tjänstgör på basen eller i Afghanistan.

- Många soldater och officerare bor på basen. Det innebär att det finns uppbyggda strukturer med föreningar för fruar, det finns dagis som drivs av försvarsmakten m.m.

Ska vi kopiera även dessa koncept till Sverige?

Hur ska vi officerare ställa oss till detta nya kontrakt? En del kommentarer på mina förra inlägg verkar tro att en officer bara ska lyda order och ställa in sig i ledet. Men faktum är att vi har strejkrätt på samma sätt som för polis, brandkår och ambulanspersonal. Det mumlas en hel del i leden om att det börjar bli dags med någon typ av markering.

Tyvärr så kommer många att skriva på av helt fel orsaker:

- De som knappast riskerar att skickas iväg som civila, äldre officerare med inaktuell utbildning m.m. behöver inte oroa sig särskilt mycket. För deras del är det helt riskfritt att skriva på.

- De som vill göra karriär. Detta är kanske den farligaste gruppen för dom riskerar att få åka iväg, men kanske kommer att helt sakna motivation och då göra ett dåligt jobb på insatsen. Studier av personal som gjort utlandstjänst pekar också på att de som mår bäst när de kommer tillbaka är de som var mest motiverade att åka iväg.

Detta innebär att de försvarsanställda tappar möjligheter till samordnade aktioner.

De som verkligen riskerar att få åka iväg, med den maximala insatsfrekvensen 6 månader vart annat år, är fänrikar och löjtnanter i armén, specialister som sambandspersonal, tolkar och underrättelsepersonal samt transportbesättningar på Tp-84 Herkules. Dessa som kanske mest tvekar att skriva på är de som Försvarsmakten mest behöver för insatser.

Jag delar helt Officersförbundets analys att det har aldrig funnits en brist på villig personal för internationella insatser (HKV skryter t.o.m över antalet som sökte tjänster inom NBG11). Dock så har det funnits en viss brist på vissa unika kompetenser, men detta måste Försvarsmakten lösa genom att utbilda fler och höja löner så att den utbildade personalen stannar kvar. Ett obligatorium kan få helt motsatt effekt, d.v.s. de som är eftersökta och därför riskerar att åka ut kanske vägrar att skriva på avtalet och i stället söker sig till den civila arbetsmarknaden.

Det som retar mig mest är att man från HKV precis som förra året går ut med detta under semestertider då alla personalhandläggare och även fackförbunden har ledigt. Att man sedan helt kör over fackförbunden i de centrala förhandlingarna är inte annat än symptomatiskt.

Att nu debatten kommer ut i pressen tycker jag är lysande. Det ska bli intressant att se om svenska folket har samma syn som HKV på att tvinga officerare till utlandstjänst. De som tar besluten tar själva inga större risker. Hur många på HKV som driver fram dessa avtal riskerar egentligen utlandstjänst? Hur många pilotikers barn, syskon och föräldrar riskerar utlandstjänst? Detta är en av de stora riskerna när vi slopar värnpliktssystemet, att svenskarna inte längre förstår vad Försvarsmakten håller på med och därmed heller inte bryr sig särskilt mycket.

Kanske vi ska köra en specialvariant av Jeopardy för att utbilda svenska folket? Jag tror att jag börjar med "Omstruktureringar av Försvarsmakten" för 100 kr tack!

Se mer hos Allan Widman samt Wiseman med bl.a. resultat från enkäten.

Uppdaterad 10-07-13, 21:12
ÖB har kommenterat det första felaktiga utskicket. Här skyllde jag på en stackars dyslektisk stabsofficer när det i själva verket var Försvarsmaktens och Postens PDF verktyg som inte var kompatibla.

I samband med utskick av ÖB:s brev om internationell arbetsskyldighet i fredags den 2 juli uppstod ett tekniskt fel. Pdf-filen leverades till Posten intakt med adresser, men en inställning i Postens e-verktyg gjorde att några bokstäver föll bort. Försvarsmakten stoppade 7 000 brev, men resterande brev hade redan skickats när felet upptäcktes. Problemet är löst och ÖB:s brev har skickats ut på nytt.

Om du har fått två brev ber vi dig att överse med detta.


Hmmm... och jag som trodde att PDF var någon typ av standard. Det var nog ett liknande misstag som höll på att sänka Airbus A380 och verkligen sänkte NASA:s Marslandare.

15 kommentarer:

  1. Bra synpunkter! Jag fick brevet igår och som löjtnant vill jag så klart försvara mitt fosterland och även Europa, men att spilla mitt blod för att försvara Israel genom USA skulle aldrig falla mig in.

    Jag kan skriver på men lägger till bivillkor att jag själv får välja sida :-)

    SvaraRadera
  2. Det är dags att vår odugliga fackförening börjar göra skäl för pengarna. Personligen har jag börjat fundera över på vems sida de egentligen står - för gång efter annan har officersförbundet blivit rövkrängt av försvarsmakten.

    Nu är det dags att markera att gränsen är passerad - och en lämplig åtgärd hade kanske varit att lägga arbetet med ett nytt arbetstidsavtal på is, stoppa alla undantag från gällande avtal och därefter säga upp soldatavtalet med omedelbar verkan.

    Otroligt nog verkar FM vara fullt av anställda som är villiga att arbeta under slavkontrakt och i en organisation där arbetsgivaren ensam ska diktera villkoren - alla som har en avvikande uppfattning ska byta yrke för att de är så klent begåvade att de inte förstått något.

    Nu undrar jag hur det står till mellan öronen hos dessa - gissningsvis mesta delen juniorer och karriärister. De tycks glömma bort att det är vår uppdragsgivare - riksdag, regering och det svenska folket - som bestämt hur arbetsmarknaden i landet ska fungera. Det är alltså våra uppdragsgivare som bestämt att även officerskollektivet ska omfattas av samma lagar och avtal som övriga yrkeskategorier.

    Det finns länder där det är Försvarsmaktsledningen som är uppdragsgivare och dikterar (med betoning på dikterar) villkoren - men hyllar man dylika länder är man i mina ögon både en säkerhetsrisk och direkt olämplig att vara officer

    SvaraRadera
  3. Klokt skrivet men det är nu upp till varje soldat/civ anställt att ta beslutet. Det kommer i fortsättningen att bli frivilligt att åka utomlands, nu består frivilligheten i om man skall vara FM anställd eller ej. Jag för min egen del skriver på, har aldrig tvekat och kommer inte att göra det nu heller. Vilken kategori jag tillhör? Vet inte, men är "påväg" igen!

    SvaraRadera
  4. Lysande sammanfattat CI!
    Vart är vi på väg?

    /Van Veeteren

    SvaraRadera
  5. Svenska folket bryr sig inte ett dugg om detta och efter den rapportering i media som varit kommer nyheten aldrig mera att tas upp. Först om det blir någon typ av konflikt med strejk eller ett kollektivt vägrande att skriva på, så kommer media att ta upp detta igen, inte annars.

    /Marcus

    SvaraRadera
  6. Hela hanteringen får en att tänka i banor av Försvarsmaktsledning Utan Gränser.

    SvaraRadera
  7. Apropå att soldat i Försvarsmakten nu blivit "vilket jobb som helst" väcker bloggen Röda Berget en högst berättigad fråga:

    Kommer arbetslösa att bli anvisade dessa anställningar - med krav på krigstjänstgöring - eller annars förlora rätten till a-kassa?

    http://rodaberget.wordpress.com/2010/07/12/kommer-arbetslosa-att-tvingas-till-afghanistan/

    Det tycker jag faktiskt är en riktigt intressant fråga.

    /Morgonsur

    http://morgonsur.wordpress.com

    SvaraRadera
  8. @Morgonsur: Intressant frågeställning!

    SvaraRadera
  9. Då kan man också ändra namnet på "Försvarsministeriet" till "Krigsministerium" därför att det är vad de kommer att syssla med! Inte med landets försvar utan med krigsföring utomlands! Därför blir "Krigsministeriet" mer träffande. Likaså ändra titeln försvarsminister till krigsminister eller försvarsmakten till krigsmakten så att folk i allmänhet förstår vad de gör egentligen!?

    SvaraRadera
  10. En vettig lösning är att byta regering i höst.

    SvaraRadera
  11. Vilket tröttsamt (och osolidariskt) gnäll!
    Det har sedan flera år varit obligatoriskt för de som anställs som officerare/specialistofficerare att delta i internationella insatser om/när sådana beslutas. Beslutet att göra detta till ett obligatorium för alla anställda FM är helt rätt kopplat till de uppgifter som FM numer har och ur ett moraliskt perspektiv det enda rätta i förhållandet mellan de yngre(som redan har ett obligatorium) och de något äldre (som inte har det.
    Den som inte "gillar läget" måste faktiskt dra den enda rimliga slutsatsen för egen del, dvs att sluta i FM. Man måste nog inse, även om det kan vara svårt, att man själv är anställd för organisationen skall kunna lösa sina uppgifter, inte för att det är någon allmän rättighet att kunna ta de jobb som passar och i praktiken låta de svåra uppgifterna gå till någon annan.
    Som chef i organisationen (oaktat nivå) så får man också inse att det i realiteten också blir omöjligt att behålla sin trovärdighet mot sina underställda officerare, soldater & sjömän om man inte är beredd att utföra de uppgifter de är ålagda att göra (vilket är en gammal sanning).
    Jag tycker ÖB beslut uppvisar en moralisk resning och förmåga att stå emot i "stormen" som det är uppfriskande att som FM-anställd se.
    //Högbåtsman P. Rio//

    SvaraRadera
  12. @Högbåtsman: Det är inte internationella insatser vi ifrågasätter, eller kanske ens obligatoriet i sig själv. Det är den enkelriktade kommunikationen. Att köra över facket och de anställda är inte rätt väg framåt! Det är heller inte ett tecken på särskilt gott ledarskap.

    SvaraRadera
  13. "Cilvilt så brukar väl ett nytt anställningskontrakt med hårdare villkor betyda ökad lön?"

    Jag har en del erfarenhet av civil verksamhet och när anställdas arbetsuppgifterna flyttas utomlands kan man mycket väl bli erbjuden sina tidigare arbetsuppgifter, i ett annat land, till en lägre lön, med sämre villkor. Sorgligt men förekommer, ingen betalar mer än vad man absolut behöver för arbetskraft och kompetens.
    Dock är det givetvis inte frågan om att gå ut i krig, så man kanske ska undvika jämförelsen.

    Det ska bli mycket intressant (och eventuellt också upprörande) att följa hur man hanterar arbetslösa och behovet av soldater.

    SvaraRadera
  14. @Anonym 01.09: Min slutsats byggde givetvis på att anställningen är i Sverige, men att man jobbar utomlands.

    Köpa in personal från låglöneländer till Försvarsmakten vill nog inte ens ÖB. Sist jag kollade i min militära ordbok kallades det konceptet legossoldater (eller i en modernare form private contractors).

    Dit är man på väg i USA och om Sverige hoppar på återstår att se. Vi har ju kopierat storebror i det mesta annat, så varför inte?

    http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/12/07/AR2008120702676.html

    SvaraRadera
  15. En sak som har slagit mig är att det har varit mycket svårt att rekrytera poliser för att ublida den afghanska polisen. ISAF består idag av 140.000 soldater. EUPOL består av 300 poliser. Borde inte poliser på samma sätt som militärer få krav på sig om utlandstjänst? 90% av världsproduktionen av opium kommer från Afghanistan. Här skulle svensk polis kunna göra stor nytta...

    SvaraRadera