Allt efter det första Gulf-kriget 1990-91 har det blivit vanligare med "inbäddade" journalister som följer soldater ute i fält. Syftet är tudelat. Dels så skyddas journalisterna mer effektivt, dels så kan försvaret kontrollera vad som visas för allmänheten.
Vietnamkriget är kanske det mest kända exemplet som pekar på vikten för militärer att censurera informationen till hemmafronten så att inte stödet för kriget ska svikta. Men debatten har funnits längre än fotokonsten gett möjlighet till realistiska skildringar av kriget
Ibland så kommer journalistera för nära sanningen och då uppstår frågan om bilden ska visas eller inte. AP - Associated Press har visat bilder på en döende soldat, trots kritik från soldatens familj och det amerikanska försvaret. Var ligger gränsen mellan ett reportage och att göra vinster på någon annans bekostnad? Vissa journalister riskerar tyvärr för mycket för den ultimata artikeln. Under fritagning av den engelske journalisten Stephen Farrell dödades en engelsk soldat, Farrels tolk, en kvinna, ett barn och dussintals talibaner. Var han eller hans reportage verkligen värd dessa offer?
Jag håller dock med Times reporter i detta fall. Om inte denna typ av bilder visas för allmänheten så kommer det inte att kunna föras en vettig diskussion om meningen med närvaron i Afghanistan. Då blir det bara en rad i årets budget.
"The picture’s power lies less in its shock value than its demand for a response: for some it shows the courage of war, for others it is a condemnation of that war, but more important than either reaction is its depiction of what war really is, in its daily, dirty, arbitrary violence."
"The ambush at Dahaneh is already a footnote. Joshua Bernard’s name will be forgotten, but his influence on history is likely to be profound and lasting. The image of his last moments does not demean his death, but immortalises it."
Vad gör då den svenska Försvarsmakten för att dokumentera våra insatser? Vi skapar våra egna fotografer i form av Combat Camera och minskar behovet av olydiga civila fotografer. Vem avgör i så fall vilka bilder som ska visas? Vilken sanning får den svenska allmänheten?
Inlägg
1983 Aerocenter Trafikflyg/Swedair i Växjö
8 timmar sedan
De flesta väpnade styrkor har egen personal som står för dokumentationen, precis det som Combat Camera gör.
SvaraRaderaFS17 har haft både Aftonbladet och Expressen på plats och tidigare har även DN, SVD och UNT varit där.
Jag är inte ett dugg bekymrad över att FM:s metodval inte skulle ge det allmänna insyn. Lösnummersäljande marknadsstrategi är det reella hotet. Det spelar ingen roll vad som är sant, bara man säljer.
Cynisk: Combat Camera gör ett bra jobb att visa vad vi gör i Afghanistan, men jag misstänker att dom har order att inte sprida sådant som är till nackdel för svenskarna.
SvaraRaderaDagstidningarnas reportage är tyvärr oftast en dagsslända. Ena dagen så är det fokus på bepansrade fordon, medan det oftast är helt tyst. Tyvärr så är det i pressen oftast de negativa aspekterna som visas. Det är som du säjer lösnummerförsäljningen som avgör.
Det jag saknar är de mer beskrivande reportagen som man ser i framför allt engelsk press. Vore detta inte något för en ny försvarsmaktstidning nu när värnpliktsnytt försvunnit? Försvarets forum är en propagandatidning och det borde finnas som komplement en tidning som skapas av killarna och tjejerna ute på insatser. Här skulle Combat Camera finna sitt riktiga värde.
HKV/info delar inte viljan att gripa initiativet och offensivt sprida sin bild av verksamheten. Istället baserar man kampanjer på flashighet och uppmärksamhet (har man analyserat vilka man lockar med detta?). Jag undrar om informationsstrategin är genomtänkt. I de flesta kontingenter av truppmissionerna ingår en press- och info-officer, med uppgiften att vara beredd svara på pressens frågor och i övrigt skriva artiklar och dokumentera uppdraget - vanligen i en minnesbok. Hur det görs verkar ganska mycket upp till den enskilde.
SvaraRadera'Combat Camera'-begreppet har "kidnappats" av info i Sverige och har bara ersatt regements- och flottiljfotograferna. Det uppstod ur amerikanska SF-sfären som ett operativt instrument för spaning mm och hör mer till ISTAR eller PsyOps än Info. Ett sätt att utnyttja det var att närgånget fotografera uppviglare i mobben när kraveller hotade - dels för kartläggning men mer direkt för att visa att Storebror ser dig vilket visade sig ha en avkylande effekt.