F17 ska för första gången på många år genomföra en övning på Hagshultbasen. Fokuseringen på Internationella Insatser har inneburit att de flesta Bas-90 har lagts ner och de fåtal som fortfarande finns kvar har inte använts särskilt mycket. Därför så känns det bra att det äntligen genomförs en övning på en krigsbas. Tyvärr så höjs röster hos lokalbefolkningen att dom är rädda för buller. Särskilt eftersom många övningar kommer att ske nattetid. Anledningen till det är att Flygvapnet har två nya förmågor.
- NVG. Night Vision Goggles. Förstärker ljuset i omgivningen och möjliggör för piloten att se obelysta mål även mitt i natten. NVG använder det reflekterade ljuset från stjärnor och måne, som även fast det verkar helt mörkt ute ändå reflekteras från objekt.
- LDP. Laser Designator Pod. Kapsel som bärs under flygplanet och som används för att upptäcka mål med visuell och IR sensor. Ser den utstrålade värmeenergin från ett mål. Används också för att fälla laserstyrda bomber.
NVG och LDP använder alltså inte riktigt samma frekvensområden. LDP använder IR området (värme) och NVG near-IR (d.v.s. synligt ljus på gränsen till infrarött).
Anledningen till att Flygvapnet övar detta ute på sina baser är att för att ge bästa träningseffekt måste det vara mycket mörkt. F17 och F21 ligger lite för nära Kallinge respektive Luleå för att ge bra träningsmöjligheter. Ljuset från städerna tar bort mycket av effekten med att använda NVG. Dessutom med tanke på buller och på grund av att övningarna måste genomföras på natten, är det bättre att hålla dom vid de mindre baserna som oftast ligger längre ifrån större städer.
Eftersom det krävs mycket träning för att bibehålla kompetensen med NVG så kommer aktiviteten att öka i framtiden på dessa flygbaser. Troligtvis är det Vidselbasen som kommer att användas mest, men för F17 del så ligger Hagshult närmare och man slipper ombasera med all personal.
Erfarenheten från internationella uppdrag i bl.a. Afghanistan pekar på att förmågan i mörker är det som vi är överlögsen motståndaren på. Det är faktiskt lättare för talibaner att gömma sig mitt på dagen i öppna ökenområden än på natten. Oftast är det betydligt kallare på natten och IR signaturen från en enskild person som rör sig framåt syns tyfligt i både NVG och LDP.
Det finns stora faror med NVG som en pilot måste lära sig hantera. En är helt enkelt den smala tunnel som han ser framför sig. Han tappar det perifiära seendet och måste därför "scanna" sin omgivning genm att svepa med blicken. En annan är att han tappar djupkänslan. Inte lika farligt eftersom djupseende på avstånd större än ca 10 meter mest bygger på objekts relativa storlek och position. Den största faran är dock nacken. NVG ökar vikten på hjälmen och om han svänger kraftigt kan det i kombination med den ökade vikten ge stora påfrestningar på ryggrad och muckler.
Äntligen börjar svenska flygvapnet att komma ikapp omvärlden. Riktig mörkerförmåga har funnits i USA sedan slutet på 1960-talet. I Sverige har det funnits på helikoptrar och markförband. Flygvapnet har endast använt det för utprovning under många år.
Raytheon Awarded NGJ-MB Pod Production Contract
17 timmar sedan
Apropå mörker:
SvaraRaderaI och med MS20 så får SPK 39 förmåga i mörker. Fotospaning i mörker är ett förmågeglapp alltsedan AJS 37 avvecklades i slutet av 2005.
S 32 fotograferade i mörker genom att ett par lansar i förväg "tossbombade" magnesiumfacklor i fallskärm. Med S 35 fick flygvapnet en världsledande lösning för mörkerfotografering.
Gustav: Min tilltro till SPK är inte den allra bästa, men man kan ju alltid hoppas.
SvaraRaderaLDP har en IR sensor och med Videoinspelningsfunktionen så har man en "fattigmans SPK". Det gäller bara att ha en bra utvärderingsfunktion av LDP video.
S37 mörkerspaning krävde goda nerver. Att i fullständigt kolmörker sjunka ner till 100 meters höjd över den mark man inte såg för att IR linescannern (VKA702) eller Mörkerkapslarna (SKA34) skulle ta bra bilder var inte helt enkelt.
SvaraRaderaMed NVG är detta en helt annan värld...
SPK 39 är ännu ett av alla dessa fantastisk materielprojekt där man gett industrin fria händer och "no limit" och resultatet är fullständig pannkaka. De hundratals miljoner som östs iväg hade räckt till ett betydligt större antal Reccelite, som är mindre, i förbandsdrift och billigare.
SvaraRaderaSPK kan väl sägas vara ett typexempel på hur det går när man köper från hyllan. Ett kamerasystem på marknaden köps in för att stoppas in i en kapsel som anpassas till svenska förhållanden. Hur svårt kan det vara? Tydligen för svårt med tanke på kostnaden och resultatet.
SPK 39 är INGEN hyllvara.
SvaraRaderaVår israeliska LDP och Reccelite är hyllvaror.
SPK 39:s svenske leverantör har aldrig offererat SPK 39, som ett alternativ i någon av alla de offerter eller förslag till offert, som de skickat ut i stridsflygplansaffärer runt omkring i vida världen. Inte ens till Thailand.
Danska Termas kapsel till SPK 39 erbjuder i allafall oöverträffat lastutrymme för alla upptänkliga framtida behov och att den är dansk kan ju i vartfall inte försvåra för en dansk JAS-affär. Schweiziska RUAG fick ju fälltanken.
Gustav: SPK är definitivt ingen hyllvara och därav kanske en del av problemen? Delarna i den och kapseln i sig själv är nog dock att räkna som hyllvara.
SvaraRaderaProblemet med COTS är oftast att integrera den i sitt system. COTS har ofta gränssnitt som kanske inte helt är anpassade till det system dom ska integreras i.
Terma är nog en strategiskt bra partner för Saab, precis som Ruag. Jag är dock lite förvånad över att det inte har varit mer politiska reaktioner över de israeliska produkterna. Även vår UAV som används i Afghanistan är ju israelisk.
Tittar man på de delar som erbjuds i Gripen NG så finns den israeliska flaggan med.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/10/inget-nytt-om-brasilien-annu.html
Sydafrika och Brasilien har dock i många år samarbetat med Israel. Framför allt avseende robotteknik. Den sydafrikanska roboten A-Darter som även erbjuds till Brasilien har mycket gemensamt med Israels Python 5.
http://www.defenseindustrydaily.com/south-africa-brazil-to-develop-adarter-sraam-03286/
Den bästa strategiska partnern för Saab är Embraer. Det bästa tillskottet till svenska försvaret är KC 390!
SvaraRaderaBrasilien är ett stort land som om Hugo Chavez får hållas kommer att investera tungt i sitt militära försvar.
Den svenska statsledningen har i JAS-offerten till Brasilien bestämt sig för att det svenska försvaret efter Handlingsplan JAS Gripen och medlemskapet i SAC C-17 behöver nyutvecklade jetdrivna transportflygplan.
Det är inte helt säkert att en luftförsvarsutredning (LFU) skulle kommit fram till samma slutsatser, därav umbärligheten av en sådan.
Ett eventuellt samarbete med Embraer kommer helt klart att tillföra Saab en hel del. Försöket med BAe gick åt pipan eftersom Saab kände sig som lillebror. BAe ville marknadsföra Gripen som ett steg mellan Typhoon och Hawk. Saab ansåg dock att Gripen är en fullfjädrad Typhoon och tjurade ur.
SvaraRaderaAtt komma ner på jorden lite grand i sin markadsföring skulle göra underverk. Inse fakta Saab. Gripen är världens med kostnadseffektiva flygplan och en bra ersättare av t.ex. F-16. Sluta tävla med JSF och fokusera i stället på mängdmarknaden i t.ex. forna Östeuropa. Gripen NG blir annars som Saab 9-5, en konkurrent till BMW som kostar nästan lika mycket, men inte riktigt når ända fram.
Låt samarbetet med Embraer ta fram en konkurrenskraftig och för dessa förhållanden "billig" produkt.
Hur troligt är det att Sverige rättar mun efter matsäcken? Nu gäller det ju Meteor och Neuron's uppföljare.
SvaraRaderaSverige är proportionellt minst lika "overstretched" som någonsin Frankrike.
Inom Neuron samarbetar Saab med Dassault. Självfallet högprioriterar Frankrike sin framtida förmåga att med minimal elektromagnetisk signatur kunna leverera kärnvapen också med, om än obemannat, så änddock flyg.
De 18 långdistanskärnvapenrobotarna på Plateau d'Albion avvecklades 1996, kortdistanskärnvapenrobotarna Pluton och Hades kände sig Frankrike tvingade att avstå från kort dessförinnan.
Sverige vill inte försvåra för framväxten av en paneuropeisk försvarsindustri. Därför vill vi fortsätta satsa på de mest extrema av alla högprestandasystem: Meteor och Neuron.
AMOS kunde vi släppa även fast finländarna blev grymt besvikna. Storbritannien och Frankrike är något helt annat. Därför kommer en ansenlig andel av det framtida svenska materielanslaget att gå till Meteor och Neuron's uppföljare.
Någon "lagom-strategi" för JAS 39 Gripen kan jag inte se i spåkulan.
Om vi rent hypotetsik skulle sälja Gripen till Indien. Vem integrerar då kärnvapen på plattformen? Det skulle bli mycket intressat att se ISP och svenska freds reaktion på den förfrågan... :-)
SvaraRaderaHr Wasa missförstår mig. Kapseln är inte hyllvara, men väl sensorerna och innanmätet som "bara" skulle anpassas till att passa JAS 39, liksom all annan hyllvara vi köper in och tror att det är mycket, mycket billigare än att beställa en rätt designad pryttel.
SvaraRaderaSedan 1986 har Försvarsmakten, FMV och Saab i skön förening hållit på och skruvat på S:et till JAS.
SvaraRaderaMången högt utbildad och likaledes betrodd har säkerligen därvid varit inblandad med tanke, ord och handling. Dem alla skola vi förlåta.
Mycket skall den nuvarande försvarsministern och dennes närmaste föregångare i ämbetet på den yttersta dagen ha att svara för inför den allsmäktige och allvetande Guden.
Men det kan knappast vara den senaste materielförsörjningsstrategins förordande av att köpa färdiga beprövade system från hyllan, som ställt den svenska staten utan flygspaningsförmåga.
- Köp Israels folks system och det skola gå oss väl!
Givetvis förutsatt att vi inte på grund av någon naturvidrig drift leker med systemet för att förmå det att göra vad det inte är avsett för.
Det är inte mörkret som är gränssättande för att flottiljerna inte flyger NVG från ordinarie bas utan snarare miljökoncessionerna. De tillåter inte militär flygning efter 22.00, vilket inte ger ett fullgott utrymme att öva NVG-flygning. Återigen en faktor under Dagny II...
SvaraRaderaWasa: Nej, det är inte bara den senaste regeringens bravader, även om Borgs tal i Almedalen ruckade materielplanerna betydligt mer än man kan tro. Det är i sedvanlig ordning släpphänthet gentemot industrin, som man kan tycka att vi borde ha lärt oss vid det här laget att det blir så. "Den här gången lyckas säkert industrin om vi bara ger dem nog tid och pengar och ännu mindre krav."