tisdag 14 september 2010

Marinen, allas vän

Marinen som liksom Flygvapnet länge har varit en försvarsgren som alla glömt bort i afghanistanfokuset har fått ny vind i seglen. Om det är insatsen i Adenviken som fått omvärlden att komma ihåg tidigare succeer som bl.a. "ubåt i västerled" eller avancerade tekniska framtidsstudier i form av Visbykorvetter låter jag vara osagt. Men just nu verkar alla vilja öva med våra fartyg, ubåtar, sjömän och amfibiesoldater.

- Amfibieregementet övar med det holländska fartyget Rotterdam. Det här är inte första gången en liknande övning genomförs. Skönt att se att amfibiekåren ser till att bibehålla sina kunskaper om kustnära strid. I USA har försvarsminister Gates tydligt deklarerat att US Marines har med insatserna i Irak och Afghanistan hamnat för långt från den expeditionära förmåga som dom tidigare haft som huvudfokus. Hmm...undrar om detta är ytterligare ett steg på vägen mot anskaffning av L10?

- 9 ytfartyg och en ubåt deltar i en större marin övning i Finland. Denna övning har som vanligt ett internationellt scenario. Det hade varit en smula mer intressant om Sverige och Finland övade på försvar av egen kust.

Men intresset för svenska marinen kan ha en mörkare sida. Även USA vill besöka Östersjön oftare. Det här kan man ha en smula tudelade syn på. Det är givetvis positivt att få öva med stora amerikanska fartyg. Men är det så att man i USA har återupptäckt Östersjöns betydelse, något som vi i Sverige i och för sig också inser, men inte gör så mycket åt? Eller är det att man helt enkelt inte anser att Sverige längre klarar av att vara den sköld mellan väst och öst som vi varit under hela kalla kriget? En minskad svensk förmåga kan därmed innebära en ökad närvaro av robot- eller kärnvapenutrustade fartyg i vår närhet. När USA ville placera ut delar av robotförsvaret i NATO-länderna Polen, Tjeckien och Turkiet så protesterade Ryssland kraftigt. Genom att använda det neutrala Östersjön så kommer man undan dessa reaktioner. Men det innebär också att Östersjön får ytterligare strategiskt fokus.

US Navy, världens största flotta, ska besöka Östersjön oftare. Fartygen kan fungera som en robotsköld för Europa. Amerikanerna vill också ha ett närmare samarbete med Sverige.
...
Detta är en av flera amerikanska signaler om ökat intresse för Europa. Kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 blev en vattendelare. De nya Nato-länderna Estland, Lettland och Litauen kräver att alliansen ska öva försvar av ländernas territorium. I Östersjön deltar USA varje år i övningen Baltops som varit en ren flottövning, men i somras kom även markförband från USA till Lettland.


Här bör kanske svenska politiker fundera en smula långsiktigt på konsekvenserna av försvarsbesluten och neddragningar på förmågan att försvara Sverige. Man kan jämföra med (mp) som vill minska på svensk kärnkraft. Att detta i förlängningen innebär att vi i Sverige köper mer "smutsig" kolkraftsbaserad el från utlandet är det ingen som kan lista ut. Slutsatsen i detta fall är att om omvärlden ser att Sverige inte kan ta ansvaret i Östersjön så kommer någon annan att ta detta ansvar! Positivt i detta fall är dock att regeringen redan beslutat om fortsatt utveckling av ubåtar i Sverige. Därmed så tycker nog vare sig ryssar eller amerikaner att det är värt risken att vid en eventuell konflikt basera större fartyg i Östersjön.

7 kommentarer:

  1. Mycket pekar på att nästa stora insats sker i kunstnära områden i afrika.

    Som exempel har Ryssland erbjudit sig att med 5000 soldater hjälpa till att reda ut oredan i somalia en gång för alla. Totalt uppskattas det behövas 17000 för att skaffa sig ett ordentligt brohuvud där. Även Kina har erbjudit sig att vara med och försöka ordna upp soppan i Adenviken.

    Ryssland har även sagt sig kunna säkra området på 15 veckor. Och jag måste säga. Jag tror dom. Titta bara vad dom gjort senaste tiden i form att landstigningsoperationer. Kan dom sedan behålla ordningen? en helt annan fråga.

    Vill världssamfunder släppa in Kina och Ryssland i PK operationer? tveksamt. Och om man gör det var får det för betydelse för rysslands ställning.

    Klart är att både Ryssland och Kina har ett stort sug att vara med och påverka världspolitiken på andra sätt än genom demostrativ styrka.

    SvaraRadera
  2. Samverkan med Holland är precis vad marinen behöver just nu.

    Att marinen får vara med i Natos finrum är mycket bra. Amfibiekårens övningar med Rotterdam är en del i något större. Under kommande veckor samövar man i Storbrittaninen för att hjälpa till att validera Rotterdam vid FOST. En övning där även Amfibiekåren genomfår viss validering. Ska bli extremt intressant att höra vad de fruktade FOST har att säga om ett förband som bygger mycket på stridsledning och flexibilitet. NATO är ju inte direkt kända för det.

    En lyckad övning kan ge fördelar som att sverige slipper tänka på problemet att frakta truppen och ustrustningen till nästa stora insatsområde som även jag anser kommer ligga längskusten i afrika.

    Om sammarbetet faller väl ut har vi en gratis plats på någon av de två LPD:er Holland har. Totalt kan dessa fartyg fltytta en bataljon! Över 800 man. Räknar man sedan med de fartyg spannien har av exakt samma typ har vi rätt mycket folk att ta brohuvud med.

    Vidare kan en insats av detta slag stilla det otroliga behov av en flexibel bataljon i kustnära områden med förmåga till väpnad strid vid deltan och på land. Det som amfibiekåren börjar bli rätt ensam om nu världen numera.

    Ska bli intressant att se om det kommer ut någon Lessons learnd efter england.

    /trupparen

    SvaraRadera
  3. @ Trupparen

    - Varför anser du att marinen behöver samverkan med Holland just nu?

    - Jag är också mycket nyfiken på vad du menar med att Sverige får vara med i NATOs finrum?

    - Sedan undrar jag också hur stor del av Amfibiekåren som är delaktig i dessa moment?

    - Jag har oerhört svårt att tro att utfallet av övningen skulle ge Sverige några "friplatser" på ett Holländskt fartyg vid nästa insats. Det fungerar inte riktigt på det sättet.

    - Vidare så håller jag inte med dig om att man tar ett brohuvud (som försvaras)med enbart trupp. Det gör man genom en operation som ofta kräver samverkan med både luft-, sjö-, och markstridskrafter. Det är ofta en mycket komlicerad operation. Se bara exemplet Falkland på 80-talet.

    Jag vill inte på något sätt grusa dina positiva tankegångar, men man bör nog se vissa saker i ett större sammanhang.

    SvaraRadera
  4. Okej, då ska vi förklara för dig Haddock.

    Om det inte redan sker så kommer det strax att ske. Holland bedriver eller kommer bedriva samtal på departimentsnivå med Sverige om att få stöttning av marinen för en operation innom EU.s intresseområde. Därför är det viktigt med en samövning nu, att skapa förtroende för varandra.

    Vidare tittar holland/belgien på att köpa stridsbåtssystemet. En ganska viktig anledning även den eller hur?

    Finrummet jag pratar om är förtroendet för amfibiekåren som faktiskt är med och validerar en av natos få LPD:er vid FOST. FOST som för övrigt inte är kända för att se med blida ögon på saker. Alltså sätter Holland/belgien stort förtroende till den svenska marien. Det är väll ett fint betyg? Även delar av Amfibiekåren blir validerade. Ska bli intressant att se.

    Storleken tror jag är ungefär 100 - 120 soldater och officerare. ca 10 stridsbåtar verkar det som. Alltså ca ett kompani alltså.

    Och att man skulle ta ett brohuvud med bara trupp är ju givetvis inte rätt. Jag tog bara för givet att alla förstod det. Jag har inga siffror på flyg eller andra marina stridskrafter. därför skrev jag inte ner dom.
    Om du kan säga en operation som inte haft en komplex sammansättning av olika vapenslag så är jag intresserad.

    Vill man veta mer om det kan man alltid läsa om det på FN.s hemsida där dom lägger ut förvånandsvärt mycket information om vad man pratar om.

    Att Marinen precis deltagit med fyra fartyg i Danmark och nu övar med ytterligare 9 i finland är väll mycket goda nyheter? Marinen syns och verkar. Toppen! Lika bra som flygvapenövningarna i norrbotten med andra länder.

    Varför är du så negativt inställd? det är min fråga.

    /Trupparen

    SvaraRadera
  5. Intressant anmärkning av Chefsingenjören: jag har i marinen hållit på med internationellt arbete sedan jag började 1980. Måste bara informera om att sedan mitten på 90-talet har vi nästan bara gjort internationella övningar av många olika slag. Vi har varit på FOST flera gånger, och Amf har ju samövat med olika landstigningsfartyg i många år nu. Glöm inte heller UNIFILs sjödel utanför Libanons kust 2006-2007.

    De senaste 10-15 åren har ju operationer i världen varit mycket marktunga, ofta med mycket värme och sand. Den ändring man ser nu i Östersjön beror mycket på att NATO åter sätter fokus på artikel 5 och att de baltiska länderna krävt mer uppmärksamhet. Ett medel är då att NATO och USA nu ökar sin övningsverksamhet i vårt närområde, och då gärna med fartyg.

    En annan orsak är kanske att sjöoperationer har "framtiden för sig". Med det menar jag att piratjakten utanför Somalia pekar på ett ökat intresse att skydda handelsvägarna, och då främst energivägarna. Detta intresse delar vi nu med alla större länder och makter: USA, Kina, Indien , japan m fl.

    Ett mer specifikt amerikanskt intresse är att öka sina kunskaper om uppträdande kustnära och i grunda farvatten. US är fortfarande en Blue Water Navy.

    Jag är mer tveksam till att det kommer att ske större landstigningsoperationer i Afrika. USA har ju förvisso gjort det en gång, minst, men det är inte det militära som är problemet. Svårigheten blir att hitta en handlingskraftig och någorlunda hederlig regering att stödja. Annars blir man ju kvar där som impopulär ockupant i evigheter och det finns få som önskar det. Militärt svårt blir det däremot om man vill göra landstigningen mot Iran...

    Sjöofficer

    SvaraRadera
  6. @Trupparen

    Nejdå, jag är inte negativ runt detta. Det upplevdes bara som om ditt första inlägg var lite gripet i luften. Men nu har du ju rett ut begreppen på ett klart och tydligt sätt.
    Jag hade förvånansvärt dålig koll på det du skriver om, främst därav mina frågor.

    Däremot att flottan övar med andra länder är verkligen ingen nyhet. Det är precis som sjöofficer här ovan skriver, istort sett det enda flottan gjort de senaste 10 åren.

    Att Amfibiekåren kanske får en insats där Svensk amfibiekompetens nyttjas fullt ut för första gången är såklart oerhört positivt.

    SvaraRadera
  7. Sjöofficeren:
    Sant så sant, Det är väll knappast troligt att man kommer låta ryssland eller kina stå för huvuddelen av en fredsbevarande styrka. Mina erfarenheter är visserligen ringa men jag har faktiskt lite svårt att se dom lyckas där amerikanerna misslyckats. Men det vore spännande om USA bestämde sig för att låta ryssarna vara med :) men inte så troligt.

    Inte heller troligt att USA går in i afrika innan man påbörjat ett ordentligt tillbakadragande från Afghanistan.

    Afrika är ju av många anledningar mycket kännsligt för amerikanerna.

    Haddock:
    Sedan ska man ha klart för sig att även om man diskuterar på departimentsnivå vilket är ganska långt gånget i processen så är det inte alls säkert det blir som förfrågan ställs.

    Samma sak hände i Liberia där FN önskade någon som kunde säkra hamnen och bevaka den och landområdena nära kusten. Missminner jag mig inte så ställdes faktiskt förfrågan om att skicka mindre patrullbåtar med infanterikapacitet. Dvs amf. Men vi skickade 90 förbanden i stället. Och det var ju också en bra insats förvisso.

    Sedan har vi ju exemplet kongo där förfrågan ställdes i slutet av 90 talet eller början på 00 talet. Även där önskade man en amfibisk styrka. Det hela föll på att amfibiekåren bara hade ett års uthållighet. Det enda förbandet i världen som kunde tänkas ta över var ett förband från Malawi tror ja, Med träbåtar. Så då var det inte värt att skicka någon.

    Så om det blir en mision innom en 5års period med amfibisk prägel återstår ju att se. Historien talar ju tyvärr inte för det.

    Nåväl facit har vi om 5 år. Amf har ju övat två gånger tidigare en gång med USA och en gång med Holland/Belgien. FÖrhoppningsvis kan vi kanske kränga ett hundratal stridsbåtar iallfall.

    nåväl den som lever får se.
    /trupparen

    SvaraRadera