Den 20 september närmar sig med stormfart och trots att bl.a. pilotkåren och stridsledare protesterat kraftigt så har ännu inte HKV förtydligat villkoren tillräckligt väl för att Officersförbundet ska skriva på samråd för avtalstexten.
Officersförbundet har försökt att hitta konstruktiva lösningar som skulle stimulera de anställda till att kliva in i en ny arbetsskyldighet.
Dessa är bland annat:
- Tydligare regler för insatsfrekvens
- Förbättrat stöd till anhöriga
- Höjda ersättningar
Försvarsmakten har sagt nej i samtliga tre frågorna.
I sista sekunden kommer HKV därför att genomföra ett antal förhandlingar med fackförbunden, men att få ut informationen i tid för att officerarna ska skriva på den 20 september bedömer jag som helt omöjligt. Faktum är att det är ganska så pinsamt att man är ute så sent med att förtydliga villkoren. IG i ledarskap med andra ord!
Arbetet genomförs i flera steg. Den 9 september 2010 inleddes omförhandlingen av utlandsavtalet. Försvarsmakten har därefter kallat till en samordnad förhandling om arbetstidsavtalet, avtalet om löner för flygförare (ALFF) och utlandsavtalet den 17 september 2010. De fackliga organisationerna har också bjudits in till en övergripande diskussion på ordförandenivå.
HKV lyckades i våras med det som jag trodde var omöjligt, d.v.s. att få avsteg på LAS för de kontraktsanställda soldaterna och sjömännen. Man försökte för många år sedan få avsteg från LAS, men misslyckades då kapitalt. Den här gången gick det betydligt bättre. Varför inte lägga ner samma jobb på villkoren för skyldighet till internationella insatser? Internationellt har man förmåner som kompenserar skyldigheterna.
Förslag på förbättrade villkor är bl.a.
- Ett minimum är ökad lön. Ändrade arbetsvillkor innebär i de flesta löneförhandlingar att man får ett påslag på lönen. Nu pratar jag givetvis inte om de ersättningar man får för ökade risker på en insats, utan på en ökning för att man ingår ett åtagande om att vid behov ställa upp. Detta på samma sätt som t.ex. våra beredskapsförband idag får ett lönepåslag för att dom sitter i beredskap.
- Det ska inte behandlas som en skattepliktig förmån om t.ex. en gravid fru till en soldat/officer på insats får hjälp med att skotta snö. Stöd till hemmavarande minskar pressen på en soldat på insats och gör det dessutom möjligt att skaffa familj. En kontraktsanställd soldat ska under en anställning på 6-8 år åka ut på insats ca en gång vart annat år. Ska dessa soldater inte ha samma möjligheter som andra svenskar att skaffa familj?
- Soldater/officerare på insats borde kunna få samma avsteg från skattepliktigheten som t.ex. FN-anställda. Lönerna idag för officerare på insats är jämfört med många andra länder ganska så usla, men skulle kunna kompenseras med en anpassad skattepolitik. Går det att göra avsteg för ett par hundra FN-anställda per år borde 2000 soldater kunna rymmas inom samma ram. En kollega till mig tjänade nyligen 160.000 kr/mån skattefritt för en civil insats i Afrika. Hade han gjort samma insats i Försvarsmaktens regi hade han fått ut ca 70.000 före skatt! Pengar är inte allt här i livet, men det kan innebära extra trygghet när man kommer hem och täcka kostnader för lägenhet/hus m.m. som står oanvända.
Jag är personligen helt för internationella insatser och ställer upp när det behövs. Men att skriva på ett avtal in blanco är ur juridisk synpunkt korkat. Försvarsmakten vill ha officerare som använder hjärnan i stället för musklerna, men i detta fall så tycker nog många på HKV att officerskåren tänker för mycket.
Min rekommendation är därför att lyssna på facken som nu äntligen börjar agera ordentligt. Innan dom skriver samråd på avtalet så bör heller inte vi officerare skriva på!
1983 Aerocenter Trafikflyg/Swedair i Växjö
8 timmar sedan
Att en tjänstgöringsperiod i Florida eller Bryssel är planerad ett eller ett par år fram i tiden är ju inte riktigt samma sak som att stå i R10-beredskap i ett förband som verkligen kan komma att sändas utomlands på kort varsel. Nej, först måste insatsfrekvensen och andra villkor fastställas. Därefter kan det bli tal om att justera grundlönen.
SvaraRaderaOch det måste väl ändå göras på individuell basis. Det kan ju inte vara rimligt att alla försvarsmaktsanställda skall ha samma påslag baserat på en vag formulering om utlandstjänstgöring i anställningskontraktet. För vältränat och internationellt efterfrågat IED-folk betyder ju ett obligatorium sannolikt något helt annat än för glutenallergisk lagerpersonal.
@ Anonym 00:11
SvaraRaderaVi håller precis på att förbereda oss för en liten resa till Alabama. Där kommer vi att träffa gelikar som tjänar nästan tre gånger vår lön.
Det du tar upp kan inte nog uppmärksammas och poängteras.
Vi hade aldrig kommit iväg. Eod hade inte kunnat röja någonting om inte förråds- och lagerpersonalen ställt upp.
De jobbar och sliter natt och dag under ibland urusla förhållanden och med dålig ersättning. De är grundförutsättningen för all verksamhet i firman. Ständigt utsatta för de civila marknadskrafterna, rationaliseringar och ständiga sparkrav, jobbar de oförtrutet vidare.
Sedan är det ju, som du skriver, skillnad om man verkligen åker utomlands eller bara står i beredskap.
Åker man, ska man givetvis ha ersättning!
De 50 000 som skall vara gripbara inom en vecka i det "nya" försvaret får väl anses stå i någon, oavlönad, form av beredskap?
Som det är nu anser staten och det privata näringslivet att riskerna för en civil person är mer värt i pengar än för en från vår FM. Där finns lite att jobba på. Många av de som jobbar i våra lager idag är dessutom inte anställda av FM.
Problemet med allergier har man nog inte tänkt på i FM. Vi har fler militärer än civila som lider av olika typer av sådana. Hur ställer sig det nya "avtalet" till detta?
Här ser jag ett större problem är för lagerpersonal som trots allt normalt får sin mat från någon typ av kokinrättning.
Matallergier av typen laktos- och glutenintolerans är de typer som ökar mest i vår del av världen.
Man kanske får ge dessa ett speciellt allergibidrag vid utlandsmissioner?
Glutenfria tjänster i det "nya" försvaret?
Tack anonym!
Det var angelägna problem du tog upp.
Teaterdirektören.
@Teaterdirektören
SvaraRaderaJag anar viss ironi. Självklart är lagerpersonal viktig och många sliter säkert som du säger ibland dag och natt för att stödja verksamheten. Men då är det ju _det_ de skall ha bra betalt för. Inte för att de kanske någon gång under sin karriär kan komma att tas ut till tjänstgöring på ett camplager någonstans.
Jag skrev för övrigt inte alls att det är skillnad mellan att åka utomlands och att stå i beredskap. Den skillnad jag ville poängtera var mellan att stå i beredskap för att på kort varsel åka till ett insatsområde och att ha internationell arbetsskyldighet.
@ Anonym 04:29
SvaraRaderaDe 50 000 som kommer att finnas i den "nya" insatsorganisationen skall samtliga vara gripbara inom en vecka för att åka till ett insatsomåde.
Strax över hälften av dessa är HV/NS.
Övriga är delvis kontrakterade eller anställda och dessa har inom en snar framtid, samtliga, internationell arbetsskyldighet och skall med kort varsel kunna åka till ett insatsområde.
Är du inne på att återuppväcka begreppet jour i hemmet?
Problemet för vissa civila är att de inte står i beredskap men får kasta sig iväg, med ibland, timmars framförhållning.
Man vet tyvärr inte alltid i förväg vilka problem som uppstår!
Jag anser dock att en möjlighet är en sak och en skyldighet är en annan. Den senare bör man få någon form av ersättning för.
Teaterdirektören.
Troligtvis blir det inget alls.
SvaraRaderaInte en krona till oss som åkt utomlands eller som står i beredskap att åka, som kommer åka fler gånger.
Troligtvis viker sig facken eller blir överkörda. VI står ju i en beroendeställning till vår arbetsgivare till skillnad från många andra anställda.
Men jag är den första som hoppas på en positiv utveckling.
Tyvärr känns det som höjd ersättning kommer ordnas med nedläggning av ett regemente till.
/trupparen
@Teaterdirektören
SvaraRaderaJaha. Jag förstod inte att alla försvarsmaktens anställda när som helst kan få ett telefonsamtal som betyder att de skall inställa sig på Ärna för omedelbar avfärd till Afghanistan. Jag trodde i min naivitet att vi även i framtiden kommer ha grader av beredskap, där exempelvis strategiska reserven på kort varsel kan skickas till ett upparbetat insatsområde; där manöverbataljonerna skall vara gripbara för försvaret av Sverige, men i övrigt på rotationsbasis bemanna internationella insatser; samt där personal som inte ingår i insatsorganisationen - lagerpersonal t ex - har skyldighet att arbeta utomlands om det skulle behövas, men inte står i 24h beredskap.
Så trodde jag. På ett ungefär. Men visst, om alla skall ha AK och skyddsväst hemma konstant och ha tagit alla sprutor o s v - ja, då skall naturligtvis all personal också ha ett fast beredskapsbidrag. Det kan iofs som trupparen säger leda till ytterligare nedläggningar för att finansiera, men rätt skall vara rätt!
Anonym 07:35
SvaraRaderaDet är vi som tagit alla sprutor och som givetvis tagit hem ak:n för att få ner tiderna i magasinsbyten som ligger illa till :)
Stridssäcken är ju alltid packad av alla militär personal så mmm kan sluta illa det här.
/trupparen
Även i framtiden kommer vi att ha förband som har internationell beredskap, anmälda till styrkeregister. Det är till dessa förband personer kommer som anmält vid sina utvecklingssamtal att de är sugna på internationell tjänst, att det passar bra just nu i deras liv.
SvaraRaderaProblemet uppstår när vi sänt iväg ett förband och det helt plötsligt drabbas av vakanser till följd av sjukdom, sociala händelser, förluster osv. Då blir det till att ta ur de förband som "återhämtar" och som har personal som inte ansåg det lämpligt med insats just då i deras liv. Om någon enstaka befattning ska tillsättas - är det troligast att man plockar personen ur ett samtrimmat förband med hög internationell beredskap eller ur ett återhämtningsförband?
Är det någon som kan förklara texten i det "nya kontraktet"? Varför måste jag "ansöka om ändring", om jag skulle säga ja till den internationella arbetsskyldigheten. I motsats till om jag svarar nej. Då "accepterar jag inte"! Varför kan jag inte, om jag svarar ja, bara acceptera ändringen. Det känns som det är något juridiskt bindande bakom det hela som AG kan nyttja/ Stefan normalt positiv till utlandstjänst
SvaraRaderaOm vi tar markförband som exempel, så har jag fått det hela förklarat för mig ungefär såhär:
SvaraRaderaVi kommer ha 8 manöverbataljoner som turas om att bemanna "utlandsbataljonen" 6 månader var. Varje tur innebär ungefär 6 månader förberedelse, 6 månader insats, 6 månader återhämtning. Det innebär att personalen i varje bataljon kommer göra en 6-månaders insats vart fjärde år. Att vi skulle kunna ha mer än en bataljon ute i världen har vi helt enkelt inte råd med, så snabbare rotationstakt än så är osannolikt. Snarare blir det så att det kan bli färre insatser.
Att personalen i manöverbataljonerna på något vis skulle kunna anses vara i ständig beredskap är bara nys. Så fungerar det inte i någon yrkesarmé. Man vet långt i förväg när den egna bataljonen är schemalagd att rotera ned i insatsområdet. Så måste det vara för att planeringen skall fungera.
(Allt detta gäller med viss modifikation för alla insatsförband. Rotationstiderna kan vara något annorlunda. Det kan handla om 3 månader utbildning, 3 månader utomlands, 3 månader återhämtning. Således 3 månader ute varannat år. Och ta för guds skull alla exakta tider med en nypa salt - det finns många bud på bordet, men jag försöker ge en grov bild.)
NBG:s hela existensberättigande är ju att få in det här tänket i Försvarsmakten. Klart och tydligt när det är vår tur (även om det i fallet NBG gäller beredskap istället för skarp insats) - planering och utbildning sker utifrån detta.
Dessvärre verkar omställningen ta betydligt mycket längre än någon kunnat tro. Och kanske skall man inte vara förvånad. Vi går från en organisation som gick och utbildade och utbildade för den stora smällen som ingen visste när den kunde komma - till en organisation där smällen är mindre, men schemalagd. I en perfekt värld skulle vi låta det gamla dö ut och bygga upp det nya parallellt, men det har vi naturligtvis varken tid eller råd att göra.
Jag kan på sätt och vis ha förståelse för alla de som känner att de tog anställning för att skydda Sverige mot invasion och ser utlandstjänst kanske som något positivt, men alltjämt något man bara skall behöva göra när det passar. Titta bara på amerikanska och brittiska kollegor och hur deras hela liv är uppbyggda kring tjänsten. Det är klart att man inte kan förvänta sig att svenska officerare - och deras familjer i förekommande fall - helt plötsligt skall anamma en helt ny livsstil. Eller kan man det? Jag tror i alla fall att beslutsfattare inom och utom Försvarsmakten gravt underskattat vad omställningen till ett yrkesförsvar egentligen innebär.
/Benny
@ Anonym 07.35
SvaraRaderaAtt man efter ett telefonsamtal varit skyldig att ge sig av till en plats varifrån man sedan utrustats och transporterats vidare till ett insatsområde är inget konstigt. Försvarsmaktens anställda m.fl. har under väldigt lång tid haft det så här.
Platserna och destinationerna skiftar under åren.
Någon sa att det i framtiden kan bli Norge eller Karlskrona.
Har jag förstått rätt när du menar att ingen skall ha något extra i grundlön men det skall finnas något pensionsgrundande tillägg som varierar beroende på beredskapsgrad och/eller om man tillhör ett förband som "verkligen" kan skickas iväg till ett insatsområde utomlands??
(För många år sedan infördes någor som man kallade trupptillägg. Det var för att premiera truppbefattningarna på förbanden. Det slutade med att så gott som alla befattningar blev trupptjänst.)Risk finns för något liknande!
Vad för slags förband menar du skulle vara aktuella?
Registerförband?
Reservförband?
De som likt trupparen har ak:n hemma och har en beredskapstid på timmar?
Deras insatsområde är inte Afrika eller mellanöstern men kan vara Ärna.
Vad får dig att tro att FMLOGpersonalen inte skall ingå i insatsorganisationen?
När det gäller ekonomi och det "nya" försvaret så finns det inte mycket att gå på. Någon kostnadsberäkning lär inte finnas överhuvudtaget så det kan nog hur som helst.
Vi får väl hålla vara sprutor och tabletter aktuella och vänta vid telefonen?
Sedan kan det ju som Trupparen säger, sluta illa, d.v.s. man får inte åka.
Sedan är det väl inte underligt att man vid byte av tjänst med ändrade villkor vill förhandla lite om lön och tillägg.
@ Wiseman
Om din bild stämmer behövs ju inget utlandsobligatorium?
Tyvärr får vi vänta länge för att se hur det här kommer att gå. Förmodligen kommer vi 2020 konstatera att ingen av oss kunde föreställa sig hur detta har blivit.
Teaterdirektören.
PS. Snart får vi veta vår nya befattning i PRIO och därmed var vi hamnar i insats- respektive prodorganisationen. Då vet vi också mer om vår egen framtid.
@ Teaterdirektören 15.04
SvaraRaderaLitet förtydligande. System PRIO har ingen "egen" organisation. Det är den organisation för FM som ÖB, efter samråd av hela FML, beslutade om hösten 2007 som nu finns till stöd för hela myndigheten i systemet.
Skillnaden nu är att FM:s organisation finns på ETT ställe, varför besluttsfattare inte kan "Dribbla" med olika uppfattningar om hur många befattningar vi egentligen har...
Benny: Först 2019 kommer Armén att förfoga över samtliga bataljoner, vilket bör tas med i beräkningarna för rotationstider.
SvaraRadera@Teaterdirektören
SvaraRadera"Har jag förstått rätt när du menar att ingen skall ha något extra i grundlön men det skall finnas något pensionsgrundande tillägg som varierar beroende på beredskapsgrad och/eller om man tillhör ett förband som "verkligen" kan skickas iväg till ett insatsområde utomlands??"
Nej, jag menar att det är förhandlingstaktiskt osunt att gå in med inställningen att nu skall alla ha högre lön p g a utlandsobligatoriet. Jag tycker alla de poänger Chefsingenjören gör i den ursprungliga artiklen är sunda, men att ett kategoriskt krav på högre löner för alla är för trubbigt.
Sedan vet jag att försvarsmaktsanställda redan idag - precis som arbetstagare i civila sektorn - förhandlar upp sina löner p g a att en ny tjänst kan innebära snabba tjänsteresor till Afghanistan. Det tycker jag personligen är en bättre lösning än att facket går in och ställer generella krav - just när det gäller lönebiten.
@Anonym 00.11: Självklart ska enbart de som "riskerar" att åka på utlandsmission få högre lön, men då är också de de enda som behöver skriva på avtalet, eller hur? Varför ska någon skriva på ett obligatoriskt avtal om utlandstjänst som sedan inte ska åka ut?
SvaraRadera@Wiseman
SvaraRaderaTa med en nypa salt, som sagt. Det jag främst ville ha fram var vilken grundläggande omställning och kulturchock det här faktiskt handlar om. Det enda man kan säga med säkerhet är kanske att de närmsta 5-10 åren kommer bli tuffa och osäkra, kanske är det det personalen har att ta ställning till.
En aspekt som jag f ö inte sett någon ta upp hittills är att vagheten i obligatoriet faktiskt slår åt båda hållen. Det man tackar ja till är ju egentligen bara en generell inriktning. Personligen tror jag det kommer bli ungefär lika svårt i framtiden att fylla vissa tjänster som det är idag.
/Benny
FM:s chef för humana resurser personaldirektör Per-Olof Stålesjö meddelar att uppsägningsdatum för dem som ännu inte har undertecknat obligatoriet är planerat till 31 oktober. Snacka om inhuman utpressningspolitik!
SvaraRaderaDet enda språk som biter mot sådana här översittarfasoner är allmän arbetsnedläggelse, alternativt allmän uppsägning från personalens sida. Blås till facklig strid!
Flygsoldat 113 Bom
@Flygsoldat 113 Bom
SvaraRaderaStarta ett upprop på Facebook så får du kanske gehör?
Själv anser jag att tåget gått för länge sedan och för dialog med konduktören och lokföraren om resan till resmålet som Statens Järnvägar bestämmer att vi ska till.
@Cynisk
SvaraRaderaJo, tåget gick nog redan i juli och alla plikttrogna soldater tycks ha bokat sovkupé till förintelselägren i Kabul. Sov gott!
Flygsoldat 113 Bom