måndag 7 februari 2011

Gästinlägg: Den anställdes medansvar och lojalitet

Vilket är den enskilde anställdes ansvar i FM? Inte är det att rekrytera personal. Det är faktiskt enklare än så. Den anställde har ett ansvar att lösa sina arbetsuppgifter enligt gällande befattningsbeskrivning.

FML har som kollektiv ansvar för att säkerställa att FM löser sina uppgifter. Och den uppgiften är nationell integritet och i förlängningen väpnad strid, inte intern administration.

Tyvärr brister FML allvarligt på tre punkter.

Det första är bristande förståelse för krigets krav, vilket Karl Ydén beskrivit väl i sin bok. För övrigt är det intressant att just "Kriget och karriärsystemet." och dess slutsatser sågades av dåvarande C PROD. Det är ju farligt att ropa att kejsaren är naken. Och att FML saknar sjukdomsinsikt. Vetenskap är bra inom FM, så länge som man inte kommer fram till avvikande åsikter jämfört med FML. I Sälen var Wilhelm Agrell föredömligt tydlig, men möttes av en axelryckning från både ansvariga politiker och FML. Hade någon givit mig personligen en sådan återmatning på mitt genomförda arbetet hade jag genast börjat söka annat arbete. Detta visar mycket väl för FM personal hur FML ser på en kritisk granskning av sin egen verksamhet.

Det andra problemet är att numera är organisationen redan alldeles för slimmad för att fungera för uppgiften väpnad strid. Alldeles för många politiker och försvarsledningar har osthyvlat bort så mycket att de enskilda anställda drabbas dagligen av bristande resurser. Dessa resursbrister kan inte bortförklaras med bristande rekrytering, utan att FM har haft anställningsstopp för civila och utbildningsstopp för militärer. Dessutom planeras det för att man endast ska genomföra 25-50% av behövd officersutbildning för att spara pengar. Detta visar mycket väl för FM personal hur FML värderar resursbehovet. Dvs. verksamhetens behov är oväsentligt, så länge som man inte går till politikerna med obehagliga budskap och riskerar sin karriär. För det finns alltid en efter i kön som kan tänka sig att ta över, självklart inom liggande eller mindre budgetram. En tom personalrad kan inte lösa uppgifter, så då hamnar den på någon som faktiskt finns. Självklart med ökad stress och mycket lägre kvalitet på genomfört jobb. Självklart förstår de anställda att det viktigaste är att hålla budgeten, inte klara uppgiften. För oss som tog anställning för att vi trodde på uppgiften är det väldigt desillusionerande.

För det tredje så ur ett bottom-up perspektiv så väljer FML att i alla lägen värna sina karriärer mer än att vara lojala mot uppgiften väpnad strid. Det är helt uppenbart med tanke på det fokus som har funnits mot så kallade rationaliseringar (ökad intern administration) och kvalificerade ledningssystem som endast behövs om man ska kriga mot stormakt BLÅ, än mot riktiga krigsförbandsvärderingar och ärlig bedömning av krigsförbandsbehovet.

Det genomfördes en fin liten övning i höstas som heter DAGNY10. Som vanligt kommer man inte att åtgärda problemen som framkom under övningen, utan man nöjer sig inom HKV att vara i sin group-think. Precis som alla DAGNY innan. För det kan ju inte bli krig på riktigt, eller? I princip kan jag inte skriva mer om övningsutfallet, då den säkerligen blir sekretessbelagd. Inte för att röja förmågor, utan för alla oförmågor som framkom. Med tanke på hur mycket projekt som NBF, ISUS, IS SWERAP, SWECCIS m.fl. har kostat, så blir jag bestört över utfallet. Det är sämre än vi åstadkom på 90-talet med dåvarande teknik. Och dåtidens teknik kostade inte miljarder i materielsystemspåret.

I princip det enda lyckade ledningssystemprojektet var FV2000. Varför var det så? Jo, för att man byggde på befintlig kunskap och hade en dimensionerande fiende. Man visste hur Stril60 fungerade och vilka förbättringar som behövdes. Skillnaden var också att man genomförde en strikt evolutionär omsättning av materiel och teknik. Idag gnälls det om att även FV2000/StriC mm har haft sina bekymmer med TARAS och Länk16. Men TARAS togs fram efter klarsynt bedömande att Sverige var inte med i NATO och kunde därmed inte få tillgång till relevanta signalskyddssystem och nycklar. Sen blev interoperabilitet ett karriärsmantra i HKV och man skrotade TARAS till förmån för L16. Utan att konsekvensanalysera riskerna för bristande ledningsförmåga. Och här larmade Neppelberg av lojalitet mot organisationen och dess uppgifter. Med känd mediauppmärksamhet. Och med kanske inte lika kända konsekvenser för Neppelberg. Men vi talar definitivt inte om positiva klappar på huvudet från FML för att man påtalar så pass allvarliga brister.

FML:s bristande kontakt med verklighet står för det som skapar den negativa stämningen som finns idag i fikarummen. Den anställde måste ha en ventil för att få utlopp för sina frustrationer. Förr var det endast fikarummet, idag finns bloggosfären som alternativ/komplement.

Självklart förstår jag att FML:s behov att "informera" har ökat, eftersom verksamheten är utsatt för mycket mer insyn än förr. Dock är skillnaden mellan objektiv information och ren propaganda hårfin i många fall. Och den anställde kan se skillnaderna. Speciellt i de fall där man kan anta att den anställde har mycket god insikt och kompetens inom sitt område, som t.ex. Neppelberg.

FML:s agerande i enskilda fall är också frapperande. Som t.ex. att sekretessbelägga dokument som visar vad vi fick betala för NBG-arbetet. Och vad vi faktiskt fick för dessa (miljarder kr). Eller hur hemtagningsvinster i IT-system inte kunde hittas. Och dessa hemtagningsvinster intecknades i förväg av FML för att visa hur duktiga man hade blivit i ekonomihantering. När vinsterna inte realiserades, så blev det panik.

Allt detta som jag skrivit ovan är tydliga tecken på en bristande koppling mellan FML och de anställda som har att genomföra chefernas vilja. Tyvärr tror jag inte att dessa exempel som jag skrivit är de enda fall där anställda har fått se FML:s ”sanna” karaktär.

Det finns faktiskt en anledning till att några odödliga slogans har myntats under processens gång.
Smalare men vassare blev smalare men kassare…..
Både och blev varken eller……
Öppenhet, Respekt, Ansvar blev Övertidsstopp, Resestopp, Anställningsstopp……

Den anställde saknar medansvar i FML:s inre liv och beslut, men är tvungen att leva med konsekvenserna av dessa beslut. Det är lojaliteten gentemot FM som gör att vi åker till jobbet varje dag. Och att vi har en professionell inställning till vår uppgift i stort och vår befattning. Men när man upplever att lojaliteten mot uppgiften saknas hos FML och man upplever att FML ”informerar” personalen om att de har fel uppfattning inom professionen, då kommer irritationen och frustrationen som ett brev på posten.

Det som är mest frapperande i de interna processerna är att FML väljer att inte lyssna på relevant kompetens inom organisationen. Man föredrar en group-think för att bekräfta sin egen förträfflighet framför ärliga analyser av situationen. Och här kommer vi till pudelns kärna. Varför ska många medarbetare vara lojala mot FML och ha ett medansvar för FM processer, när det är så tydligt att det enda ”rätta” svaret går att hitta hos FML? Till slut får vi en organisation med personal som tycker som chefen, fast mycket mer. Och de som inte tycker som chefen har två alternativ, lämna FM eller försöka överleva internt i organisationen.

Personligen har jag så pass mycket lojalitet till FM upgift, så jag föredrar att stanna och försöka överleva. Men det är bara en fråga om tid tills man tröttnar på de dagliga frustrationerna och väljer andra alternativ.

Det märkligaste är att jag har ett gott förtroende för mina närmaste chefer och kollegor på motsvarande chefspositioner. Dock blir jag allt mer tveksam till vilka som skickas till nivåhöjande utbildningar idag. Eller rättare sagt, de som skickas, skickas inte för deras lysande taktiska begåvning eller kreativa tänkande. Förr i tiden hade general en adjutant som löste generalens administration. Idag är generalen en fantasilös administratör. Resultatet av detta blir att generalen prioriterar den viktiga administrationen och tappar fokus på det som är viktigt.

Det som många anställda uppfattar som Försvarsmaktens viktigaste uppgift är förmågan till väpnad strid till försvar av Sveriges territoriella integritet och övriga uttryck för svensk politisk vilja med militära maktmedel både nationellt och internationellt. Detta är det tydligaste uttrycket för den anställdes medansvar och lojalitet till Försvarsmakten. Jag är säker på att många ”fikarumsgnällare” håller med mig om detta. Vi är lojala mot FM, inte nödvändigtvis FML….

För övrigt är det bara en viss typ av ledare som säger: -”Jag är staten..”

(Fyll i FML och FM på rätt plats i citatet ovan…..)


/Statsmannen

Om skribenten: Jag har mångårig erfarenhet inom FM på krigsförband, stab och till FM knutna myndigheter. Jag har också varit i ett antal internationella missioner. Dock så vill jag att vara anonym, eftersom jag väljer att vara kvar i organisationen med förhoppningen att någon gång i framtiden vänds skutan på rätt köl av politiker och högre chefer. Men innan dess förbehåller jag mig rätten att kritisera FML när de inte sköter sig. Sorry, men så är det med 360 graders feedback…..

13 kommentarer:

  1. Hanteringen av Bradley Manning är ganska så intressant. På många konservativa bloggar m.m. trycks nu budskapet ut att han är bög och att detta skulle vara orsaken till hans beteende!

    http://jajamenmen.blogspot.com/2010/12/sexuella-perversioner-med-politiska.html

    Snacka om att "kan du inte döda budskapet, så döda budbäraren".

    Suck...

    SvaraRadera
  2. En arbetstagare har en skyldighet att prestera en fullgod arbetsinsats, följa de säkerhetsregler som arbetsgivaren reglerar och en lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten omfattas även av den offentligt anställde även om dennes rätt att öppet kritisera sin arbetsgivare är mer långtgående än för motsvarande i privat sektor.

    Om man ska diskutera skyldigheter och rättigheter som anställd/arbetsgivare, skriv då "hela sanningen" och inte selektivt i syfte att passa texten.

    En sak är att kritisera men ovanstående inlägg är en smutskastning som inte är konstruktivt eller på något sätt för debatten framåt. Om inlägget hade innehållit ett enda förslag som skulle göra att FM kunde ta sig ur dödläget och misstroendet. Men ingenstans andas inlägget konstruktiva förslag utan istället ganska tröttsam defaitism.

    Chefsingenjören, vad var syftet med att publicera inlägget?

    Nu kommer jag högst troligen bli kallad allt från lismare till mycket mer grova tillmälen men ibland blir debatten mer än lovligt ensidig vilket bara underminerar hela FM verksamhet och image, ett självmål jag inte är säker på att skribenten avsåg.

    SvaraRadera
  3. @Thomas: Gästinlägg är ett inlägg i debatten och inte alltid något som jag själv nödvändigtvis tycker eller står för.

    SvaraRadera
  4. Oerhört träffsäkert beskrivet.
    Det är väpnad strid och försvaret av Sverige som gälller i första hand.
    FML fokus nu borde vara detta men utåt verkar det inte var den viktigaste uppgiften hittills.
    Jag hoppas att om ett år när jag kommenterar på denna plats att jag har helt fel och fokus ligger på Sveriges försvar av vårt eget bortglömda land.
    Kanske kommer vändningen nu. Kanske inser FML att valet är byt riktning eller gör något annat.
    Jag har förstått av Info dir E.Lagersten att hemsidan kommer att omorienteras till ett mer nationell perspektiv än den kompakta internationella rapportering som skett hittills. Ett steg i rätt riktning!

    När börjar vi på allvar ägna oss väsentligheter att återta våra uppenbara brister?
    Varför kan inte en enig FML gå upp till Tolgfors och få räkna på ett större försvar som funkar mot den operativa planeringen?
    Saknas civilcuraget?Saknas viljan?
    Saknas underättelseinformation?Eller är inte den operativa planeringen klar ännu?
    Vad är viktigaste försvaret av våra medborgare eller era anställningskontrakt?

    SvaraRadera
  5. Jag skulle själv vilja formulera mig exakt så som du valde att avsluta.

    Jag är obrottsligt lojal mot FM, men inte nödvändigtvis FML.
    Jag är personligen inte det minsta intresserad av ett antal Generalers karriär och om den lyckas eller ej.
    Jag vill att Sverige skall ha en Försvarsmakt som inte behöver skämmas för sig.

    Tyvärr är det vanligt att sätta sin egen karriär före det som jag tycker är viktigt, därför är det för mig naturligt att FML och andra högdjur granskas hårt utom och inon FM, och skulle det framkomma att dom inte jobbar för FM:s bästa utan i nåt annat syfte så bör dom sättas åt. Precis som jag som plutonchef bör utvärderas om jag inte arbetar för plutonens och kompaniets bästa.

    Tyvärr gör denna inställning mig till fiende till de som sätter sig själva före kollektivet och därmed inte vill granskas.

    Av den anledningen är även jag anonym tills vidare.

    SvaraRadera
  6. Så länge förmågan till väpnad strid dirigeras av en vapenvägrare, sk "tomhylsa", måste "stridsförmågan" nödvändigtvis inskränka sig till den verbala prat-nivån. Att vinna en väpnad strid med hjälp av korkade argument är dock svårt. Varken fientliga eller egna trupper är beredda att lyssna till snacksaligt babbel.

    Tacka vet jag genuina hylsor fyllda med krut och kulor! Sådana är mer respektingivande för alla utom FML. De sistnämnda tycks nämligen inte begripa skillnaden....

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  7. Var inte så lojala mot FM. Sluta och låt övriga företag och organisationer få ta del er lojalitet och gedigna erfarenhet. Kanske får ni bättre betalt på kuppen

    SvaraRadera
  8. @Thomas

    Jag tycker att Neppelberg är ett föredöme när det gäller konstruktiva förslag för att lösa ett antal kritiska förmågor i Flygvapnet som system. Och se hur det gick. Sänkta vitsord och lite annat?! En god officer är lojal mot uppgiften.

    I mitt fall regleras uppgiften väl i Regeringsformen vad gäller Försvarsmaktens roll i samhället. Men det är klart, man ska ju inte tolka lagen bokstavligt. För vissa politiker har ju lovat att det aldrig ska bli krig. Men varför inte lägga ner FM istället. Det borde ju vara ännu billigare i så fall. Eller varför låsa dörren när man går till jobbet, eftersom man aldrig haft inbrott?!

    Thomas, det finns många kreativa och bra människor i systemet. Som har konstruktiva förslag på hur man kan lösa många problem som finns i organisationen. Problemet är bara att många i den högre ledningen väljer att prioritera sina egna karriärsdrivande projekt, inte att tillgodose FM:s behov.

    Jag är precis som många andra officerare mer lojal mot grundlagen och skattebetalare än FML. Men det är klart, det är ju inte modernt för de som leker chefer och ledare (för att travestera på ett Guillou-uttryck). Eller leker internaffär inom Försvarsfamiljen.

    Försvarsmakten var faktiskt ganska bra på 80- och 90-talet. Varför inte titta på vad som var bra då och gå vidare därifrån. Istället väljer man att satsa på NBF (x miljader kr). PRIO (2,5 miljarder och vi räknar än..).

    Det vi egentligen behöver är flera soldater på linan, flera specialistofficerare och flera officerare som får ägna sig åt att bli duktiga KRIGARE. Och nu får ni ursäkta mig, men det blir man varken av att spela Call of Duty eller PRIO....

    För övrigt Thomas, eftersom vi inte heller vet vem du är, så varför inte framträda med namn? För du borde vara en duktig forskare som har bra koll, i nivå med Karl Ydén och Wilhelm Agrell. Och din forskning borde rimligtvis visa på svagheterna i Ydéns och Agrells forskning. Men av någon anledning betvivlar jag detta.

    Jag tror också att jag har uttryckt "fikarumssnacket" på ett sätt som kan verka defaitistiskt, men det är en realitet om vi lyssnar till den politiska icke-debatten i ämnet. Som Mona Sahlin sa, vi ska inte ställa grupper mot varandra. Men just nu känns det som om vi har slutat betala den långsiktiga försäkringspremien till förmån för andra utlägg.

    Thomas, jag vill inte ha en pajkastning i ämnet, men jag har presenterat lite av min bakgrund. Det vore kanske hederligt av dig att göra detsamma. Så att man fick en känsla för dina erfarenheter inom FM.

    SvaraRadera
  9. Instämmer till fullo med statsmannens inlägg!

    Det kan vare sig ligga i uppdragsgivarens eller organisationens intresse att vara obrottsligt lojal med en inkompetent ledning som håller på att få hela verksamheten att gå över styr.

    Dock ska man lösa förelagda upgifter efter bästa förmåga, men obrottslig lojalitet - NEJ!

    Dessutom må jag som skattebetalare och per definition min egna uppdragsgivare kunna ha synpunkter på hur verksamheten genomförs och hur väl mina skattekronor används och vad de ger för effekt.

    Obrottslig lojalitet har enkom de som inget begriper, saknar ryggrad eller lismar för den egna karriären - övriga har civilkurage!

    SvaraRadera
  10. @TRIDENT

    Tack för uppmuntran.

    GMY

    SvaraRadera
  11. Apropå professionens urholkning av kompetens och byråkraternas inmarsch så finns en intressant essä på vetenskapsrådets hemsida; "Professionernas uttåg ur kunskapssamhället"

    Det är uppenbarligen inte bara FM som har problem :-/

    http://www.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr42010/essaprofessionernasuttagurkunskapssamhallet.4.56ec518312c85b30aa280003556.html

    SvaraRadera
  12. Statsmannen,
    Jag betvivlar inte för ett ögonblick på Karl Ydéns eller Agrells slutsatser, tvärtom anser jag att deras slutsatser är lika relevanta som beklämmande för FM. Nej jag är ingen forskare som bestrider att FM har problem eller försöker bevisa att det inte finns ett inre hot likt någon svensk motsvarighet till Bagdad Bob. Men hade jag sökt deras slutsatser hade jag läst/lyssnat på dem.

    Och min bakgrund är inte heller särskilt intressant, jag tror att du också ibland har hänfallit dig åt åsikter och kritik på områden där du inte har 30-årig erfarenhet, men det gör inte dina åsikter mindre värda, ibland kan ögon som ser från ett annat perspektiv bidra till ny kunskap. Men det är en klassisk härskarteknik att misskreditera sin opponent istället för att bemöta sakargument.
    Därmed sagt kan jag i alla fall säga att jag är officer och har såväl trupp- insats- som stabstjänst på meritlistan och har varit på internationell mission. Och nej jag är inte ens i närheten av FML...

    Men det är inte det jag reagerade emot.

    Du kritiserar starkt nuvarande FML men som jag läser det ställer du dig som en åskådare till det inträffade, som om det inte finns ett kollektivt ansvar till att vi tycks ha kommit till vägs ände i förtroendefrågan. Men vi har alla ett ansvar. För samtliga våra generaler har varit fänrikar en gång i tiden. Och samtliga generaler har uppfostrats i system som de själva inte har utformat eller valt, det har officerskollektivet gjort. Vi. Och vi har inte stoppat de som ser till sin karriär mer än till förbandets bästa. De har fått bli överstelöjtnanter av skäl som bäst skulle kunna betraktas som bristfälliga. Av uttagningskommittéer som fram tills nyligen har bestått enbart av officerare. Vi.
    Och därför anser jag att vi inte kan ställa oss vid sidan av och titta på hur förfallet fortsätter och söka fribiljett med att hävda att man är lojal mot FM och inte FML.

    Det var det jag reagerade emot. För i det FM jag känner söker man lösningar inte bara problem och det saknade jag i ditt inlägg.

    För visst är problemen fler än de borde vara. PRIO är ett haveri av regalskeppsklass, En logistikorganisation nästan lika stor som FM själv som inte lyckas leverera uniformer till kadetterna på Markstridsskolan är så illa att det borde ha lett till åtskilliga avsked bland de ansvariga, Värdegrundsprojekt för svindlande summor pengar. Och så vidare. Projekt som inte borde bereda problem men som stjäl onödig energi.
    Eller ledarskapsproblemen som Du reagerat så kraftigt och förståeligt på, eller ÖB som syns så sällan att man skulle kunna tro att han faktiskt inte finns.

    Men det finns bara en som kan göra något åt det och det är vi (för att travestera Eva Dahlgren)


    Och vad avser Peter Neppelberg har jag ingen som helst uppfattning, jag har aldrig träffat honom och innan jag jag kan höra den andra sidan av myntet håller jag mig undan att ha en åsikt.

    SvaraRadera
  13. Statsmannen,

    Om inte du har märkt det så har inte Sverige haft några krigare sedan 1804.

    Inte ens när Norge invaderades av tyskarna ville de fega svenskarna ingripa.

    "Stridande förband", "leda förbandet i krig"...låter så komiskt när en konflikträdd menlös svensk officerare yttrar sig...

    SvaraRadera