Just nu så satsar Försvarsmakten allt på insatser liknande den i Afghanistan. Battlegroupkonceptet används för att reformera Försvarsmakten, trots att detta enbart är EU:s vision för markstridskrafter. Liknande satsningar inom EU för flyg- och sjöstridskrafter ligger ännu i sin linda. Värnplikten har skrotats till förmån för fast anställda yrkessoldater, trots att man redan nu ser att rekryteringen inte kommer att bli lätt. Som vanligt är det en omställning för att anpassa vårt försvar till gårdagens krig. Det hinner precis bli klart när det är dags för nästa, helt annorlunda insats.
I USA tänker man däremot framåt. Där börjar man nu att planera för vad som krävs efter insatserna i Irak och Afghanistan.
Mullen and his military advisers, who track the world’s riskiest trends in terms of economics, demographics and security foresee a “dynamic and uncertain strategic environment” in which the speed of change is increasing – such as the unrest that quickly spread from Tunisia to Egypt in the volatile Middle East and tilting more toward Asia and the Pacific.
...
But the new plan sees a system of “alliances, partnerships and multi-national institutions” as a path to increased global security.
...
Introducing a new term of art, the military plan suggests a “whole-of-nation approach” that would go beyond the military working with other militaries and beyond the military working with other government agencies or foreign governments to also include nongovernmental organizations and citizens.
Vad är det USA ser framför sig? Är det något nytt som ska ersätta NATO? Är detta kanske en möjlighet för Sverige att kringå det röda NATO-skynket?
I Afghanistan var det "boots on the ground" som var eftersökt. I denna framtida satsning verkar det kunna bli förebyggande insatser med high-tech övervakningssystem och precisionsinsatser för att slå ut ett hot innan det hinner växa till sig. Detta just när vår Försvarsmakt gör allt för att säkerställa att det finns soldater för att bemanna skyttevärnen i Mazar-e Sharif.
Det vi borde inse är att vår reaktionstid är för långsam för att vi skall hinna med den snabba utvecklingen i omvärlden. Vi borde i stället satsa på en mer långsisktig bredare förmåga för att försvara Sverige och vara beredd att erbjuda det vi är duktiga på till internationella insatser vid behov i stället för att ändra på vår Försvarsmakten för att innehålla det som just för tillfället eftersöks. Kanske är det t.o.m. icke-militära förmågor som kan bli Sveriges bidrag till framtida internationella insatser?
onsdag 9 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Vi borde i stället satsa på en mer långsisktig bredare förmåga för att försvara Sverige och vara beredd att erbjuda det vi är duktiga på till internationella insatser vid behov i stället för att ändra på vår Försvarsmakten för att innehålla det som just för tillfället eftersöks."
SvaraRaderaHåller med till 100%. Invasionsförsvaret skapade BA01 som väl var precis (nåja) vad som behövdes. Ur invasionsförsvaret kom även ett spaningsflyg av guds nåde, något som intressant nog efterfrågades på 90-talet då NATO upptäckte att förlitade sig för mycket på satelliter och inte hade tillräckligt med gamla hederliga kameror som kunde rusa fram på låg höjd.
"Kanske är det t.o.m. icke-militära förmågor som kan bli Sveriges bidrag till framtida internationella insatser?"
SvaraRaderaDu kommer att bli hjälteförklarad av vänsterpartiet!
CI,
SvaraRaderaHär sätter du fingret rätt på den ömmaste av punkter - är försvaret en svan eller bara en ful ankunge?
Är det med måhända så som anges i visionen att;
"Vi möts genomgående av respekt internationellt på grund av våra insatser utomlands. Vi får också stor uppskattning av den svenska allmänheten som har ett stort förtroende för hur Försvarsmakten löser sina uppgifter. Det har vi uppnått genom att vi är trovärdiga i allt vi gör men också att det som utförs kommuniceras på ett bra sätt; att vi och vår verksamhet syns och förklaras."
Eller förhåller det sig måhända så att de positiva omdömen vi erhåller från de större aktörerna, i den mån det förekommer, främst har sin grund i att våra insatser värderas utifrån det faktum att vi endast är och betraktas som en liten och perifer partnerskapsnation?
Om så är fallet; är det givet rådande brister beträffande utvecklat ledarskap, kompetent personal, ändamålsenlig materiel, anpassad utrustning, tillräcklig övning, relevant träning samt politisk styrning och kontroll så illa egentligen?
Sanningen finns i betraktarens öga...
/argus
Kärleken finns i betraktarens öga.
SvaraRaderaSanningen prövas i verkligheten.
Argus, "sanningen finns i betraktarens öga", d.v.s sanningen är en ren värderingsfråga. Eftersom nu alla försvarsmaktsanställda har berikats med en gemensam värdegrund borde det heta "sanningen finns i betraktarnas ögon". Bara en detalj.
SvaraRadera@ Apan
Sannolikheten att vänsterpartiet skulle applådera en ny U.S. strategic defense plan verkar avlägsen. Det är ur det vi vet om nytt tänk som vi kan dra slutsatser om konsekvenser för svensk del.
Vi skall komma ihåg att dokumentet är framtaget under en demokratisk administration, vilket väl i och för sig med svenska politiska mått mätt motsvarar en modern Djingis Khan.
Ser fram emot publiceringen av själva dokumentet.
Att svenska soldater får beröm internationellt beror på att "de är bra för att vara amatörer". Ingen förväntar sig att Sverige skall ha mycket till försvar, en del tror nog att vi saknar armé överhuvudtaget. Så visst blir många positivt överaskade när det visar sig att svenska soldater faktiskt kan lösa traditionella fredsbevarande uppgifter och dessutom gör det riktigt bra.
SvaraRaderaDock håller vi nu i Afghanistan på att bevisa att vi inte räcker till. Det kommande helikopterdebaclet kommer bli bevis för att amatörerna nog gör sig bäst i blå basker.
@Sumatra:
SvaraRaderaKanske rent utav; Sanningen finns i betraktarnas ÖRA - eller?
/argus
@Sumatra
SvaraRaderaMin kommentar om vänsterpartiets reaktion relaterade inte till USAs analyser utan CIs slutkläm.
"Kanske är det t.o.m. icke-militära förmågor som kan bli Sveriges bidrag till framtida internationella insatser?"
Att Sverige inte ska bidra med militära resurser för krishantering, utan istället inriktas mot att erbjuda civila krishanteringsresurser har varit ett konsekvent förhållningssätt från vänsterpartiet de senaste tio åren.
CI
SvaraRaderaSom så många gånger förr har du ett betydligt bredare och djupare perspektiv på den svenska försvarmaktens säkerhetspolitiska roll i världen än många av dina kollegor.
"Kanske är det t.o.m. icke-militära förmågor som kan bli Sveriges bidrag till framtida internationella insatser?"
Det är precis det som det kommer att handla om! Världsamfundet kommer att vilja genomföra insatser och stabilisera läget tidigt i begynnande kris och oroshärdat, innan konflikten har gått för lång. Att avvakta utvecklingen intill dess att den enda lösningen är att genomföra en väpnad insats kommer, i större omfattning än idag, att ses som ett rent misslyckande.
Det ligger nära till hands att Sverige i framtiden i större utsräckning kommer att bidra med resurser och förmågor för att stabilisera, bygga upp eller utveckla rättssamhället i oroshärdar. Domare, åklagare, poliser, tulltjänstemän, kustbevakare och förvaltningsrättsliga experter.
Detta tillsammans med bidrag till att bygga upp sjukvårds - och medicinsk kompetens.
Det är egentligen inte speciellt kontroversiellt eller konstigt. Om vår del av världen (Sverige) skulle drabbas av oroligheter; skulle vi vilja vänta tills det är försent med resultatet att vi får ha utländska militärer i våra hus och hem under ett decennium eller skulle vi vilja tidigt ha stöd för ett stabilt samhälle?
//Fundersam
CI
SvaraRaderaTänke försöka mig på att besvara frågan varför den svenska försvarsmaken skakar i sina grundvalar just nu? Det är enligt mig inte endast pga omställningen från värnplikt till yrkesförsvar.
Genom min tidigare anställning som officer, mina erfarenheter av FM från min anställning i den privara sektorn och mina erfarenheter av FM i min nuvarande tjänst i offentlig sektor tycker jag mig ha en hyfsad uppfattning av vad som utgör " problemet".
FM självbild är det centrala problemet!
Länge, och utan att ifrågasättas, uppfattade FM och dess anställda sig själva som den naturliga aktoriteten och experten på en rad vitt skilda områden; ledarskap, ledning, flygsäkerhet, sjukvård, brandbekämpning, sjöfart, krishantering, konfliktlösning, CBRNE, hantering av folkmassor, brottsbekämpning ect ect!
Förde man en disskussion med en officer i vilket ämne som helst som framkom ganska snart bilden av en gängse uppfattning att samhällets organ som hanterar dessa områden dagligdax visserligen är bra på det men " när
det verkligen gäller är FM bäst".
Detta i kombination med att i många frågor helt enklet inte ha kunskapen att det finns aktörer som har dessa frågor som utpekat uppdrag och expertis gjorde att FM såg på sig själv som" guds gåva till samhället".
Detbär insig inte så konstigt då de flesta officerare gjorde lumpen efter gymansiet och sedan OHS. De hade alldrig, så att säga varit utanför, staketet!
Denna brist på grundläggande kunskap om det svenska samhället kan man fortfarande skönja av hög som låg officer i diverse samhällsdebatter. Inte minst vid Folk och Försvars konferenser i Sälen och på diverse försvarsbloggar! (CI du är undantagen)
På punkt efter punkt har det så sakteliga gått upp för FM att de inte är de
ledande experterna på varken ledarskap eller flygsäkerhet!
Det här blir naturligtvis ett existeniellt problem för organisationen! "Allt vi trodde vi var bäst på kan någon annan göra bättre" och FM blir marginaliserat i en mängd frågor där de ansåg sig själva vara experter!
"Men internationella insatser då! De är vi i alla fall bäst på och eftertraktade för?" Nja just nu kanske men inte i framtiden!
Det är naturligtvis mycket smärtsamt när stora delar av det man har byggt sin självbild och existens på försvinner! Vad blir då kvar?
Jo ! FM uppgift att försvara Sverige vid väpnat angrepp! Den uppgiften står på stadig grund och ingen annan kan utgöra en aktoritet på det området förutom FM!
Det är egentligen inte så konstigt! Alla andra myndigheter fokuserar på sin kärnverksamhet och utnämner inte sig själva till experter på något område än det egna. Polisen utger sig inte för att vara experter på ledarskap, landstingen utgör sig inte som experter på CBRNE osv!
FM bör koncentrera sig på sin egen kärnverksamhet, förstå att allt annat finns det andra som gör bättre, acceptera att den förmågan ( väpnad strid) inte kommer att vara särskilt efterfrågad den närmaste tiden men vara stolta över att FM kan en sak som ingen annan kan!
Avslutningsvis vill jag bara förtydliga att jag är en stark försvarsvän med ett hjärta hos FM. Det smärtar mig dock när jag ser hur FM desperat, efter murens fall, famlar efter uppdrag och uppgifter och i processen tappar sin själ!
CI Tack för en bra blogg. Hoppas att jag har bidragit till att FM " hittar hem" igen! / Allt är inte guld som glimmar.........
Att försvara Sverige är den självklara grunden men jag är mycket förtjust i deltagandet i internationella insatser då det gör det absolut nödvändigt för FM att fungera med utbildning, taktik, materiel och samarbete med andra länder.
SvaraRaderaDessutom behöver vi kunna hjälpa våra grannländer och bidra till skyddet av våra handelsvägar. Hela försvaret kommer aldrig att åka så långt bort som man kan komma, typ Afghanistan, men allt som vi har som är bra borde kunna åka till Finland.
På långa avstånd tror jag att vår civila export och export av militärmateriel betyder mer än vår förmåga att skicka små förband.
Ett annat utrikespolitiskt verktyg som har använts på ett ganska märkligt sätt är u-hjälpen, det verktyget tror jag kommer att upphöra om det blir riktigt dåliga tider. Så dåliga tider att försvaret behövs för att försvara oss här hemma tror jag hör ihop med en allvarlig ekonomisk kris med kaos i Ryssland, svagt USA och upplösningsrisk inom EU.