Gott om vapen

På Anders Jallais Facebookgrupp om sin bok "Spionen på FRA", diskuteras även Palmemordet. I ett inlägg så är det någon som funderar över hur det kan komma sig att SÄPO jagat alla .357 Magnum-revolvrar i Sverige, men helt hoppat över det faktum att Flygvapnet hade .38 revolver i kortpipig version för piloterna och vanlig .38 revolver för bevakningscheferna?

Är detta ett spår som är värt att undersöka?

Identifierad ammunition
Utredningen efter mordet av de kulor som hittades resulterade i att ammunitionen identifierades som Winchester Western .357 Magnum Metal Piercing 158 grains. Även om kulorna hittades på mycket konstigt vis så stämmer de överens med de partiklar som hittats på makarna Palmes kläder.

Utredningen pekar också på att det är osannolikt att 2" pipa använts. Å andra sidan så håller inte alla med om denna slutsats.

Flygvapnets revolvrar
De revolvrar som användes av piloter och bevakningspersonal i Flygvapnet gick under beteckningarna:

- m/58 Smith & Wesson Model 12 Airweight för piloter med 2" pipa.

- m/58B Smith & Wesson Model 10 med 4" pipa för bevakningspersonal. Detta är en av S&W klassiska pistoler som även gick under namnet Military & Police.

- m/58C Smith & Wesson Model 10 med 6" pipa också för bevakningspersonal.

Enligt inlägg på SoldF köpte en del befäl in Smith & Wesson .357 Magnum privat och sköt med ammunitionen till sina m/58.

Ammunitionen till dessa revolvrar var .38 Special. Det är en klassisk ammunition med många år på nacken som dock finns i ett antal modernare utgåvor med mer effekt.

In 1958 the Swedish Air Force purchased a quantity of Model 12s for issue to pilots. Known as the Revolver m/58, Type A, they were fitted with 2-inch barrels and round-butt grips. In Swedish service the .38 Special was known as the 9mm sk ptr m/58.

Att som de officerare som köpt egen revolver skjuta .38 ammunition med en .357 revolver är inga större problem. Många som äger en .357 revolver använder .38 ammunition för övningsskjutning, då den ammunitionen är betydligt billigare.

Of course there are lots of other misunderstandings about the .38 Special/.357 Magnum combo. Yes, you can shoot .38s in your magnum. And accuracy will not be harmed by that extra 1/8" that troubles so many. The only precaution needed is to brush out the charge holes (that's what S&W calls chambers) before shooting .357s in a gun previously fired with .38 Specials. The reason is that soot or fouling will be deposited in that extra 1/8" and may make extraction of magnum empties difficult. In a worst case, it might even prevent chambering of a magnum cartridge.

Kan m/58 avfyra .357 ammunition?
Frågan är då om man kan skjuta .357 Magnum i en pistol byggd för .38 Special? Diametern på själva pipan är inget problem.

Though .38 and .357 would seem to be different-diameter chamberings, they are in fact identical. 0.357 inch is the true bullet diameter of the .38 Special cartridge as well as the .38 super. The .38 Special nomenclature relates to the previous use of heeled bullets (such as the .38 Long Colt), which were the same diameter as the case.

Men det finns en liten hake. Eftersom en revolver designad för .38 inte håller i längden för den kraftigare .357 Magnum ammunitionen, så gjorde man en liten fysisk skillnad på patronerna.

The new round was developed from Smith & Wesson's existing .38 Special round. It used a different powder load, and ultimately the case was extended by 1/8th of an inch (0.125 in, 3.18 mm). The case extension was more a matter of safety than of necessity. Because the .38 Special and the early experimental .357 Magnum cartridges loaded by Keith were identical in physical attributes, it was possible to load an experimental .357 Magnum cartridge in a .38 Special revolver, with potentially disastrous results. Smith & Wesson's solution, of extending the case slightly, made it impossible to chamber the magnum-power round in a gun not designed for the additional pressure.

För att en m/58 skulle ha kunnat använts i Palmemordet (förutsatt att man i utredningen lyckats med att identifiera rätt ammunition) så krävs det att man antingen modifierat revolvern eller modifierat ammunitionen.

För att revolvern ska kunna ta de längre .357 kulorna så måste man byta ut cylindern mot en som är ett par milimeter större. Det finns företag som gör dessa modifieringar och jag misstänker att privatpersoner med rätt utbildning och verktyg kan göra det själva. Ingreppet är inget som rekommenderas av professionella skyttar, då risken är stor för att vapnet förr eller senare spricker med katastrofalt resultat vid avfyrning. Men ska man bara avfyra ett fåtal skott så är den risken minimal.

"Re-chamber to .357M Check cylinder for faults, stress cracks, and bore out to accept .357M. (On an old-style Ruger SP101, we recommend Federal brand 125/.357M only. Other ammo may be too long!) $65.00"

Nackdelen med att modifiera själva revolvern är ju att det kan ställa till problem när den ska återlämnas till vapenförrådet (om man inte använt en extra cylinder).

Ett annat alternativ är att själv ladda patronerna. Många som håller på med tävlingsskjutning laddar sina patroner själv för att garantera rätt krutmängd. Varför inte förse en .38 Special hylsa med en .357 Magnum kula? En revolver har ju den fördelen jämfört med en pistol att den inte slänger ut hylsan vid avfyrning. Precis som med att modifiera cylindern så tar man en risk genom att ladda ammunitionen själv, men för ett fåtal skott så är den risken mycket liten.



Slutsats
Jag hade själv en m/58 när jag började min karriär i Flygvapnet. Den skulle bäras i axelhölster innanför flygstället. Mycket intressant att skjuta med, då greppet var smalt, pipan kort och det var en rejäl hästspark när man avfyrade den. Jag lärde mig dock att det gick lättast att träffa målet om man spände upp hanen först, då den usla fattningen lätt gjorde att revolvern vred sig en smula om man avfyrade i en rörelse.

På TIS:en i Söderhamn fick vi göra ett intressant experiment. Först skjuta en serie på 10 meters håll på helfigur, sedan springa 2 kilometer, skjuta en serie till, springa ytterligare två kilometer och avsluta med en sista serie. I sista serien så missade de flesta elever alla skotten på 10 meters håll. Hög puls och svårskjuten revolver är ingen bra kombination. Det hade nog som en del humorister brukade säga varit mer effektivt att slänga revolvern på målet eller att ha den som sista utväg och ta livet av sig om man trodde sig bli utsatt för fångförhör.

Revolver m/58 var alltså svårskjuten och det är inte lätt att träffa ett mål på långt håll. Men på kort håll och modifierad för .357 ammunition är den ett farligt vapen som dessutom är lätt att dölja innanför en jacka tack vare sin ringa storlek.

Om man nu skulle äga revolvern och dessutom ha tillgång till .38 Special ammunition, varför skulle man avsiktligt välja .357? Jo, det har med effekten i "målet" att göra. .357 Magnum är designad att stoppa en brottsling med ett skott.

I observed the effect of the .357 Magnum 125 grain JHP once over the top of my own sights. The effect was gruesome. A solid hit that produced a severe blood flow AND dramatic effect from the rear, including lung tissue thrown perhaps three feet.

Den speciella kulan som användes vid Palmemordet är gjord för att skjuta igenom metall och bör ha bra effekt mot tunnare skyddsvästar (vilket förövaren kanske misstänkte att Palme bar). Slutligen så är en .357 revolver är svårare att få tag på än en .38 och genom att tillverka ammunitionen själv så kan man förvilla utredningen (vilket man bevisligen kan ha lyckats med).

Det intressanta i denna analys är att trots att polisen i inledningen av undersökningen runt Palmemordet hade vissa misstankar mot militära håll (man tog bl.a. in den låda med olika revolvrar och pistoler som används för att utbilda bl.a. flygvapenpiloter på utländska vapen för provskjutning), så testades aldrig Flygvapnets .38 revolvrar! Frågan är var dessa vapen befinner sig idag efter det att Flygvapnet bytte ut dem mot 9mm Glock 17/19? Jag hittade i varje fall en revolver m/58 på Blocket.