tisdag 1 mars 2011

E/F nu, snart eller aldrig? (uppdaterad)

Besluten om anskaffning av Gripen till brasilianska och indiska flygvapnet verkar dröja ett tag till. Detta skapar ett problem för Försvarsmakten som hade tänkt att hoppa på en gemensam utveckling. Från Regering och Riksdag har man fått OK att anskaffa 10 stycken E/F, förutsatt att det finns ytterligare en kund.

Idag kommer Försvarsmakten att lämna in sitt budgetunderlag inför 2012. Enligt den förhandsinformation som DN och SvD har tagit del av så rekommenderar man att vänta med anskaffning av E/F. Då inträffar helt plötsligt den intressanta situationen att Försvarsdepartementet under ledning av Tolgfors i stället vill gå emot de militära experterna och gå direkt till anskaffning!

Gripen är kärnan i försvaret av Sverige tillsammans med ubåtar och ett antal andra system. De plan vi har nu, Gripen C/D, slutar att vara konkurrenskraftigt omkring 2020–2025. Om vi inte satsar på att vidareutveckla Gripen till dess kommer Sverige att antingen stå inför att anskaffa ett helt nytt, utländskt flygsystem. Och då kan jag försäkra att kostnaderna kommer att ha en helt annan dimension. Eller så kommer Sverige att stå utan ett konkurrenskraftigt luftförsvar, säger Sten Tolgfors.

Hmm... den militära expertisen sitter tydligen på Fö om man ska tro Tolgfors. Frågan är egentligen om Tolgfors inriktning verkligen har med framtida militär hotbild att göra?

Nej, snarare är det en slags missriktad industripolitik det handlar om. Fö tror att det är bäst för Sverige och svensk försvarsindustri att beställningen på E/F läggs så fort som möjligt.

Men frågan är om inte Fö i praktiken gör industrin en otjänst? Om Indien eller Brasilien beställer Gripen NG, så är det klart att även Sverige bör hänga på. Då får vi trots allt en uppgradering och livstidsförlängning av våra flygplan till halva priset. Men nackdelen är att vi nöjer oss med dagens teknik och den lösning som snabbt togs fram för att uppfylla norges kravbild. Visst innehåller Gripen NG som baseras på provflygplanet Gripen Demo en hel del intressanta tekniska lösningar och är en rejäl förbättring av den förmåga som finns i dagens C/D. Men ju längre vi väntar med att vidareutveckla Gripen, desto mer av dagens forskning om bl.a. miniatyrisering kan vi utnyttja. Detta kommer att resultera i att Gripen E/F kommer att vara slagkraftig betydligt fler år framöver och steget från C/D till E/F kommer att bli större. Dessutom ger vi Försvarsmakten och Försvarsdepartementet tid att göra den luftförsvarsutredning som Allan Widman och Håkan Juholt verkar vara helt överens om att bör genomföras (och som jag själv stöttar till 100%).

Frågan är bara vad vi gör under tiden? Vi kan inte sluta lägga beställningar på Saab, för då har vi ingen handlingsfrihet kvar den dag vi vill beställa en E/F. Då finns det inte längre kvar kompetens på Saab att leverera en utvecklad Gripen, utan alternativet blir bara att beställa från USA, Ryssland eller Kina (möjligtvis Brasilien eller Indien om deras aktuella flygplansaffärer lyckas med syftet att bygga upp deras inhemska flygindustri).

Det vi borde utnyttja är i stället beställningen för att vidmakthålla C/D. Här måste politikerna erkänna att vi sitter i en symbios med Saab. Industrin är beroende av statens beställning för överlevnad och Försvarsmakten är beroende av industrins existens för att fortsätta operera C/D. För att fortsätta flyga C/D i Sverige, Tjeckien, Ungern och Thailand (Svenska staten har faktiskt ett ansvar även mot dessa kunder, Sydafrika är dock Saabs eget ansvar) så måste det finnas en kompetent leverantör med kunskap inom allt från att utveckla nya utgåvor av styrsystemet till att knacka plåt för att laga större skador från t.ex. buklandande flygplan. Alternativet är att någon annan tar över MTC - Militärt Typ Certifikat och jag har mycket svårt att se att det finns någon annan som har den kompetensen. Försvarsmakten har det i varje fall definitivt inte!

Problemet är att idag så lägger vi i stort sett bara beställningar på Saab i form av vidareutveckling. Vi mer eller mindre tvingar därför på Försvarsmakten en massa mjukvaruuppdateringar som ställer till problem för divisioner och kompanier då de hela tiden måste lägga ner tid på att lära sig de nya funktionerna i stället för att se till att bli bra på de funktioner de redan har. Dessa "småbeställningar" tar dessutom en massa tid och personal från både Försvarsmakten, FMV och Saab som skulle kunna användas till bättre saker.

Mitt förslag är därför:

- Lägg en vidmakthållandebeställning på Saab som sträcker sig över en 10-års period. Denna beställning ska motsvara minsta ingenjörsnivå för att driva runt fabriken och bibehålla kompetensen. Se det som en ny "JAS-ram".

- Denna beställning kan då nyttjas på två sätt. 1 - Rena rättningar av mjukvaran i dagens C/D. 2 - Utvecklingsprogram på nya funktioner som kan bli aktuella i en E/F eller som uppgradering till en C/D+. Detta skulle kunna vara AESA-radar, nytt varningssystem eller ny motor.

- Skulle ett utvecklingsprogram kräva mer pengar än vad som ryms inom den nya "JAS-ramen" så krävs en tilläggsbeställning med tillhörande Riksdagsbeslut. Annars så styrs arbetet inom ramen för försvarsbudgetsdialogen med Regeringen och Fö.

- Den dag vi bestämmer oss för hur framtiden ska se ut så beställer vi antingen en C/D+ eller en E/F. Delar av denna utveckling är då redan finansierad via tidigare utvecklingsprogram. Den verkliga kostnaden för framtagningen blir då packeteringen samt styckepriset på flygplanen.

På detta sätt bli alla nöjda:

- Försvarsmakten får en industri som kan vidmakthålla kompetensen att vara MTC enligt RML - Regler för Militär Luftfart. Man får dessutom rättningar och mindre uppgraderingar i dagens system. Förbanden kan koncenterra sig på att bli duktiga på att använda dagens system.

- Saab får en beställning som sträcker sig över en längre tid i stället för att som idag hela tiden leva i ovisshet om de kommer att få nästa uppgraderingsbeställning eller inte. Dessutom får man finansiering till utvecklingsprogrammet och kan fortsätta med Gripen Demo för att ta fram bra lösningar till en kommande E/F. Enda nackdelen är att leveranstiden av en E/F till Sverige eller en utländsk kund inte blir lika snabb, då startknappen inte trycks in redan idag.

- Den dag vi anser att tiden är mogen för att lägga en E/F-beställning så kan vi med stor sannolikhet hamna på en högre nivå än vad som ryms inom dagens existerande lösning, vilket gör att Gripensystemet kan leva längre och därmed också vara möjlig för export under en längre period. Detta måste vara bra för både Saab och Försvarsmakten?!

Det hål i produktionen som kan uppstå mellan dagens C/D produktion till Sverige, Sydafrika och Thailand kommer med stor sannolikhet att fyllas inom snar framtid. Thailand kommer behöva beställa fler flygplan för att ersätta sin ålderstigna F-5 och F-16 flotta. Jag skulle heller inte bli helt förvånad om det dyker upp ytterligare någon kund i forna Östeuropa. Visst är konkurrensen hård med Rafale, Eurofighter och F-35. Men i praktiken har de flesta av dessa länder inte ekonomi till något annat alternativ än Gripen eller ingenting alls.

Se även Allan Widman och Tolgfors.

Uppdaterad 11-03-01, 18:37
Försvarsmakten har nu lämnat över sitt budgetunderlag för 2012. Man följer Brasiliens och Indiens exempel och önskar vänta med beslutet avseende E/F ett år till. Detta för att lägga fokus (och pengar) på IO14 och personalförsörjningsreformen.

Vad avser framtida behov av förmågehöjning inom stridsflygsystemet fortsätter Försvarsmakten att ta fram ett fördjupat beslutsunderlag och planerar att återkomma i budgetunderlaget för 2013.

Ny Teknik

Uppdaterad 11-03-02, 07:00
Saab presenterade senaste utvecklingen av Gripen Demo som Gripen E/F för indierna på Aero India 2011. Detta tar både FMV och politikerna på sängen. Men är det egentligen en E/F snarare än en utvecklad C/D?

Tja, beställer Indien och Försvarsmakten en E/F idag så kommer den nog att bli mycket lik den senaste utgåvan av Gripen Demo. I den första utgåvan så prövade man ut den nya motorn, det större skrovet, nya landstället och vapenbalkar för att kunna ta mer last. I detta steg 2 så är det mest interna nyheter som ny avionik, större interna bränsletankar och AESA-radar. Men det är i steg 2 som Gripen Demo verkligen börjar få de nya förmågorna. Personligen är jag mycket nyfiken på den nya avioniken, då den förr eller senare nog kommer att ersätta dagens avionik i Gripen C/D när den faller för åldersstrecket. Dessutom ska det givetvis bli intressant att se vad AESA-radarn kan göra i verkligheten.

Samtidigt så erkänner Brasilien att man just nu inte har budget för att köpa nytt stridsflyg. Allt hänger med andra ord nu på Indien om det ska bli någon E/F i år.

1.40 in på den första videon så presenterar Håkan Buskhe att Gripen E/F kommer att flyga i mars.







DN

33 kommentarer:

  1. Magnus Redin1 mars 2011 10:33

    En annan anledning för att skynda på E/F är att den längre räckvidden borde vara mycket användbar för vårt klena och glesa flygbassystem och det dröjer länge innan det rustas upp till den bastäthet som Bas 90 systemet hade.

    Du borde kunna ge en kvalificerad kommentar till den tanken men å andra sida kan det vara något som bör vara konfidentiellt eftersom det rör skarp taktik.

    Kommentarerna om att flygvapnet pressas på oönskade mjukvaruuppdateringar var intressant. Borde det inte finns stora behov inom navigering och stridslednings enligt tidigare inlägg i ditt forum?

    SvaraRadera
  2. Jag har inte full koll - längre. Hur är det egentligen med flygkompetensen på L24? Finns den? Har den någon tyngd? Nu talar jag inte om att sitta i flygplanet utan om balanserad planering inför framtiden. Tecken indikerar att L24 imploderat och befinner sig i kris med Sverker och Info som glädjedödare.

    SvaraRadera
  3. Att exempelvis flyga mekanisk radar mot Fi med AESA, att ha så liten bränslekapacitet att man måste ge upp efter 30 sek "dog-fight", att inte ha ett vettigt ECM system, bära väldigt liten vapenlast och dessutom med en klen motor är inte OK. Don't bring a knife to a gun-fight.

    Herregud, Frankrike håller redan på att ta fram nästa generationens AESA-radar med GaN-moduler. Vad gör vi? Gaggar om vi ens ska ha en AESA, eller en fullkomligt idiotisk "mini-AESA" som vissa förespråkar.

    SvaraRadera
  4. @Magnus: Att vi har lagt ner bassystemet är fullständigt hål i huvudet. Att ersätta det med lufttankning eller större bränsletankar är lika dumt. Det man missar är att det inte går att fylla på vapen eller byta pilot i luften. Man missar också fysikaliska begränsningar som den tid det tar att komma från punkt A till punkt B. Genom att ha flera baser utspridda så tål man dessutom mer bekämpning från precisionsvapen och specialstyrkor. Nu placerar vi alla våra dyra ägg i samma korg!

    @Henrik: Jämför med en TV-apparat. Ska du alltid ha det allra bästa och senaste så kostar det stora pengar, något som Försvarsmaktten inte har. Ibland måste man hoppa över generationer i utvecklingen och sikta på nästa i stället för att bara följa på omvärldens trender.

    Varför t.ex. inte nyttja en kombination av UAV och flygplan på ett mer optimalt sätt. Saab har allt sedan 35-tiden varit världsledande på datalänkar (även om vi nu backat ett steg med Länk 16 bara för att bli kompatibel med omvärlden). Jag skulle t.ex. vilja kunna skicka in en UAV över ett målområde med en FLIR-sensor som jag kan hitta mål med för att sedan precisionsbekämpa dem på långa håll.

    SvaraRadera
  5. @Chefsingejören

    När TV-sändningar gick över från analog till digital var du tvungen att införskaffa digitalbox för att ens kunna se TV. Det är en bättre jämförelse om hur det kommer se ut om 10 år.

    SvaraRadera
  6. @Henrik: Nu hoppade jag i och för sig över det tekniksteget och gick direkt till Podcasting på Internet. :-)

    Bara för att en teknik dyker upp behöver man inte hoppa på den då man också vet att det kommer bättre saker ganska så snabbt. risken med att vara för tidig är att tekniken är dyr och omogen och att man förbrukar hela budgeten, så att man inte har råd att hoppa på nästa steg.

    SvaraRadera
  7. CI, dessa vidareutvecklingar, vem har beställt dem och vad syftar de till? Borde inte användargränssnitten vara rätt lika? Eller måste man hålla på och smådutta eftersom man har inte bestämt sig för något konkret utvecklingssteg?

    Hur stor andel av utvecklingen av Gripen E/F (eller av C/D+) kan man göra på detta sätt? Du nämner AESA-radar, nytt varningssystem och ny motor.

    Det finns en skala i utveckling:
    1. felrättning
    2. förbättring av delsystem
    3. utveckling av nya delsystem
    4. ombyggnad av hela systemet

    Som jag förstår pågår arbete på nivå 2. Du föreslår nivå 1 och 3, där trean kan komma till pass då man ska börja med nivå 4 (när man har fått ihop tillräckligt många plan att beställa, från en eller flera kunder).

    SvaraRadera
  8. @Anonym 06.38: Frågan är inte vem som beställer, utan varför? Självklart är det Försvarsmakten och FMV som med godkännande av Regeringen som beställer. Problemet är att ända sedan Kalla Kriget så har det varit dålig koppling mellan hotbild och tekniskt behov.

    C/D kommer av automatik att genomgå ett antal lyft fram tills dess att den tekniska livslängden nås om ca 20-30 år. Bl.a. byten av datorer, hydrauliksystem m.m. då delar i flygplanet slits och inte längre går att köpas på marknaden. Så punkt 2 i din lista kommer liksom punkt 1 av vidmakthållandet.

    SvaraRadera
  9. Henrik: du tror inte FOI och Saab EDS studerar GaN teknologi?

    Gå in på http://ieeexplore.ieee.org och sök på Saab microwave, saab electronic defense systems och andra passande termer.

    Du lär då märka att det är rätt bra forskningsaktivtet rörande GaN&SiGe&RF MEMS, etc.

    SvaraRadera
  10. Vad skall ingå i en ny luftförsvarsutredning ?

    SvaraRadera
  11. @Anonym 09.33: Man bör först och främst basera utredningen på hotbild och önskat användningsområde av flygstridskrafter. Ska vi t.ex. verkligen satsa på att få Gripen möjlig att deltaga i internationella insatser när viljan (och ekonomin) till det verkar saknas? Nu innebär i och för sig Solidaritetsförklaringen, Lissabonfördraget samt skrivningar i senaste Försvarsbeslutet att vi ska kunne ge och ta emot hjälp utifrån. Detta innebär att luftförsvaret även på hemmaplan bör vara interoperabelt med utländska stridskrafter.

    Sedan bör man titta på hur snabbt vi vill kunna möta ett hot runt Sverige samt vilket skydd vi vill ge våra flygplan och anläggningar på marken. Detta kommer att ge behov av antal baser samt redundansbehov på t.ex. STRIL. Indirekt så ger det även behovet av personal för att försörja krigsbaser, vilket slopandet av värnplikten kan ge problem att möjliggöra.

    I sista hand så ger det svaret på vilka tekniska lösningar vi behöver i våra sensorer, ledningssystem, flygplan och luftvärn.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/07/lfs-2025-del-1-ledning.html

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/07/lfs-2025-del-2-flygbassystemet.html

    Jag håller på och slipar på del 3 - luftförsvaret.

    SvaraRadera
  12. Undrar om detta lilla land har råd att leka cowboy i en global värld. Om inte ens Tyskland eller England längre ensamma hår råd att ta fram egna flygplan.
    Frankrike kommer nog lägga ner sitt egna flyg efter Rafale.

    Sverige med sin miniekonomi har inte råd anser jag. Köp billigt av Kina eller Indien.. Som allt annat svenskar köper idag..

    SvaraRadera
  13. Mycket av detta sker redan i form av arena studier.

    SvaraRadera
  14. CI, i mitt inlägg 06.38 undrade jag om det inte fanns en bra strategi för förbättringsarbetet. Av ditt svar tolkar jag att det finns det inte alltid.

    Tack för exemplen på nivå 2. Det gäller att välja saker på nivå 3, som kan användas om man går vidare till nivå 4. Kort sagt, det behövs en gemensam (FM, FMV och Saab) plan för vidareutveckling. Där krävs det personer med kunskap om både teknik och användning.

    Fundersam

    SvaraRadera
  15. Magnus Redin2 mars 2011 11:35

    Hur mycket är det rimligt att investera innan det finns en färdig luftförsvarsutredning? Den tidigare luftförsvarsutredningen gjorde när Sovjet fanns som ett stort och långsiktigt stabilt hot. En totalutredning borde göra mest nytta när det finns ett väldigt stort och stabilt hot och försvaret skall anpassas för att bli bästa möjliga specialverktyg för att möta just det hotet.


    Som jag ser det finns det möjliga hot som:

    Stabilitetshot:
    Uppgivenhet och vägran att acceptera verkligheten.
    Extremt väder.
    Peak oil och andra resursproblem inklusive de som ges av klimatförändringen.
    EU sammanbrott, troligtvis för euron eller att nettobetalarna som mestadels subventionerar de sydliga staterna tröttna på det. Leder till blandade upplopp och handelssammanbrott men troligtvis inga krig.
    Amerikanskt ekonomiskt sammanbrott med ny valuta och avvecklande av stora delar av deras militära förmåga.
    Svenskt ekonomiskt sammanbrott.
    Misslyckande av integration som leder till en fascistoid politisk förändring.

    Närliggande mera militära hot:
    Rysk rustning följd av aggression, t.ex. när de inte får betalt för gasexport pga ekonomiska problem.
    Ryskt sammanbrott följt av aggression, t.ex. när en svag ledare vill visa sin styra genom att erövra baltstater.
    Sabotage av sjöfart i Östersjön och längre bort, t.ex. Kinesiska torpedminor som blockerar Rysk oljeexport vid en Rysk-Kinesisk konflikt.
    Långsiktig politisk manipulering av främmande makts säkerhetstjänster. (mycket systemfarligt)
    Terrorism. (Dödligt men inte så systemfarligt)

    Avlägsna hot:
    Hot mot långväga sjöfart och flygtrafik som vi är beroende av.
    Hot mot våra viktiga handelspartners, militära och stabilitetshot.

    Teknikutvecklingshot:
    Massproducerade UAV/RPV:er som kan agera som intelligenta flockar och dito land och vattenfarkoster.
    Robotsystem som Iskander.
    Stealthflygplan som uppträder på traditionellt.
    Genetiskt avancerade B-stridsmedel.
    Social massmanipulering via internet. (Jag kan t.ex. inte veta om min internetverklighet är genuin eller om den beror på olika aktörers filtrering av sociala forum. )

    Det otänkbara:
    Dramatisk oljeproduktionsminskning efter peak oil och generellt sammanbrott.
    Krig inom EU.
    Kärnvapenkrig mellan desperata nationer.
    Kina som dominerande supermakt vilket kan ge Ryssland som vår viktigaste allierade.
    Stora regioner i världen med massvält och ingen som kan eller vill släppa till reserver för att hjälpa dem. (Själv tror jag att en 2-20 % global befolkningsminskning är ett rimligt skräckscenario. )

    Nyttan är rimligtvis inte digital, antingen 0 % eller 100 %, utan desto mer resurser det finns inom militärt försvar och även civilförsvar desto bättre är det ända tills det förbrukar för mycket arbetstimmar, kronor, luftrum, osv och börjar skada ekonomin.

    Det jag önskar medan vi väntar på en luftförsvarsutredning är:

    Få ordning på den kontinuerliga personalförsörjningen och prioritera kärnan i verksamheter, för piloter att de skall flyga.

    Utöka bassystemet så alla fyra flottiljer får en fast och en rörlig basorganisation var där den rörliga både kan åka utomlands och till godtyckligt svenskt flygfält.

    Stöd Svenska och Europeiska vapensystemsprojekt under förutsättning att de ger bra pris/prestanda och låg styckekostnad när vi köper dem för våra egna behov. Meteor, Bamse, Aster, Gripen, osv... Gör detsamma ihop med demokratier över hela världen som vi säljer större system till och då bygger upp ett långsiktigt samarbete med.

    Vidareutveckla kommunikationssystem och stridsledning och gör dem så generella som möjligt. De kan även stödja den civila samhället när de vanliga systemen havererar som Rakel ihop med FTN.

    Köp 50 % av bränsleförbrukningen över 10 år på ett kontrakt för lokalproducerad FT-fotogen från träflis för att åstadkomma långsiktig krisberedskap.

    SvaraRadera
  16. Såvitt jag kan förstå så har både ÖB och Försvarsministern handlat enligt det ansvarsområde de är tilldelade. ÖB´s roll är att ta utgångspunkt från den hotbild som hans analytiker kan överblicka eller prognostisera och på grundval av vilka förmågor och förband som erfordras i denna hotbild skall han föreslå ett mot budgeten balanserad blandning av krigsförband. I denna balansakt vill han uppenbarligen inte nu ta beslut om utformning av krigsflygförband bortom 39 C/D-generationen.

    Försvarsministern är medlem i regeringen och har ett vidare ansvar än ÖB. Man kan naturligtvis ha visst fog för ett påstående att Regering och Riksdag tenderar att prioritera vad som ligger inom den egna mandatperioden men grundtanken är nog att de skall se till landets bästa även i frågor som ligger bortom mandatperioder och bortom omvärldsanalysernas horisont. Det är fortfarande ”Försvarsmaktens behov” som styr i första steget, men Regeringen med försvarsministern som en av ett antal sakansvariga ministrar har det stora ansvaret för vad jag vill påstå är ”Svenska statens behov” mot hot mot rikets oberoende. Denna fråga skall väl inte reduceras till en fråga för Försvarsmakten?
    Jag vill även hänvisa till vad Vilhelm Agrell sa´ på årets Sälenkonferens: "Vi ska inte bry oss om hotbilden i designen av morgondagens försvar. Prognoser blir fel. Sverige måste ha en grundläggande förmåga att försvara landet oavsett hur framtiden ser ut."
    När CI skriver : "Hmm... den militära expertisen sitter tydligen på Fö om man ska tro Tolgfors. Frågan är egentligen om Tolgfors inriktning verkligen har med framtida militär hotbild att göra?" så tror (hoppas) jag att Regeringen gör sin plikt och ser bortom den hotbildsprognos som i dag gäller och bortom den militära expertisens kompetens. Inom parentes beundrar jag den ödmjuka hållningen som Riksbankschefen intar beträffande de ekonomiprognoser som legat som grund för räntebeslut de senaste åren, ( se http://svtplay.se/v/2343285/svt_forum/riksdagen__utfragning_om_kreditutvecklingen ). Tveklöst förfogar Riksbanken över mycket kompetenta ekonomiexperter och ändå blir det ibland missar.

    Regeringen har även ett ansvar för att utveckla svensk industri och hålla konkurrenskraften mot omvärlden. Att utveckla stridsflygplan är inte en primärt en fråga för Wallenbergssfären och en handfull ingenjörer på SAAB. SAAB måste ses som en svensk nationell resurs och att den resursen är privatägd och till och med under 1960-talets regeringar styrdes av näringslivet och inte av någon minister får ses som klokskap i en annars ganska stor övertro på statligt ägande.

    Frågan för dagens regering är alltså främst vilket som är den lönsammaste investeringen, en utvecklande flygindustri eller något annat? Att ett köp av stridsflyg som hyllvara inte går till som när man köper familjebil hoppades jag de flesta förstått liksom att det medför politiska kostnader såväl som reda pengar.
    Kalla det industristöd eller inte men vill staten ha den kvalificerade flygindustrin kvar som en av de verkligt vassa i Sverige så måste investeringar till, oavsett vilka anslag man väljer för finansieringen.
    Jag vill poängtera att jag sedan jag gick i pension för rätt många år sedan inte ha haft någon som helst kontakt med SAAB och att jag innan min pension alltsom oftast var i viss konflikt med bolaget - om ni nu ifrågasätter min integritet.
    Till slut en praktisk fråga: jag väljer nu att skriva under signaturen bloggbosse. Vi tycks vara flera Bossar på försvarsbloggarna och ingen annan skall behöva lida för mina åsikter. Tidigare har jag skrivit inlägg med länk till min blogg men det var ingen bra lösning och är härmed övergivet.
    /bloggbosse

    SvaraRadera
  17. Magnus Redin2 mars 2011 12:44

    Min gissning för vad en luftförsvarsutredning skulle komma fram till:

    Det är av geografiska skäl och delad hotbild önskvärt med ett nordiskt samarbete med i första hand Norge och Finland. Det är av samma skäl önskvärt att gå med i Nato.

    Alla delar av försvaret behöver en samlad och ögonblickligt uppdaterad omvärldsuppfattning av lufthoten.

    De tekniska system för kommunikation och stridsledning måste ha en förmåga att använda många olika sensorer och styra många olika system och integrera nya system.

    Simuleringar och spel gav ingen entydig hotbild. Det är kritiskt att fokusera på de system som är användbara för många olika scenarier. Det behövs en kontinuerlig taktikutveckling som påverkar organisationens utformning och investeringar. Grunden är kompetensen i våra egna organisationer och spetsen ges genom deltagande i internationella insatser.

    Fasta system har låga driftskostnader och lågt behov av bemanning vilket är fördelaktigt vid låga hotnivåer och under långa beredskapstider. Rörliga system har bättre överlevnad vid höga hotniver, kan anpassas efter hotbilden och kan användas för att bistå allierade. Försvaret bör ha en organisation med fasta flygbaser och sensorer och förberedda grupperingsplatser för luftvärn medan huvuddelen av försvarets förmåga skall vara rörlig.

    För att minska riskerna vid en sen mobilisering av den rörliga förmågan behöver den skyddas genom utspridda fortifikatoriskt skyddade förråd.

    Försvarsindustrin har en säkerhetspolitisk roll vid vapenexport som motiverar köp av lokalt utvecklade system så länge som de är konkurrenskraftiga i prestanda och pris.

    Vi bör stödja Svenska och Europeiska projekt under förutsättning att de ger bra pris/prestanda och låg kostnad när vi köper dem för våra egna behov. Meteor, Bamse, Aster, Gripen, Radar, osv... Vi bör göra detsamma ihop övriga demokratier som vi bygger upp ett långsiktigt samarbete med.

    Luftvärn:
    Alla förband behöver en luftvärnsförmåga som är i balans med deras uppgifter.

    Hemvärnsförband, luftvärn som hindrar en fiende från att fritt använda lågpresterande UAV och helikoptrar och flygplan med ostyrda vapen.

    Armeförband, som ovan men med skyddsförmåga mot styrda vapen, högpresterande UAV och ett större antal samtidigt anfallande styrda vapen.

    Flygbaser och motsvarande, som ovan men med skyddsförmåga mot så många samtidiga styrda vapen att det blir stridsekonomiskt tveksamt att slå ut flygbasen. Vid större antal och mindre baser behövs det mindre luftvärn per bas.

    Regioner, höghöjdsluftvärn och luftvärn mot robotar med lång räckvidd, semiballistiska eller kryssningsrobotar.

    Luftvärn mot högpresterande ballistiska robotar, förmåga att ta emot sådana förband från Nato.

    Stridsledning och samordning, förmåga till oberoende "naiv" gruppering för skyddande av punktmål och samordnad gruppering som ger bästa möjliga skydd för landet ihop med våra grannar.

    Flyg:

    Samma systemtänkande för bemannade och obemannade flygfarkoster. Samma bassystem för flyg, helikopter och tyngre UAV/RPV.

    Tre bassystem, ett fåtal fasta baser på flottiljer, rörliga kvalificerade basförband som kan hantera alla våra flygsystem och Nato flyg och rörliga små hemvärnsförband som kan hantera Gripen och något mera system. De rörliga använder befintliga rullbanor, tills vidare utan att använda landsvägsrullbanor.

    Fortsatt utveckling av Gripen med E/F och komplettering av det genom icke stealth anpassad UAV/RPV med höga prestanda i form av Gripen C utan pilot och ett mindre antal UAV/RPV med extrema stealthprestanda och därefter optimering för låg kostnad. Detta för att maximera kostnaderna för en fiende att bemöta vår förmåga och handlingsfrihet om stridsflygplan på lång sikt blir obemannade.

    Då hotbilden är oförutsägbar behöver lagerhållningen av bränsle, ammunition och andra förnödenheter vara relativt hög. Leveranstiden för fler exemplar av kvalificerade system är lång vilket gör det nödvändigt med täta periodiska avstämningar av behoven.

    Det var dagens värdelösa dagdröm...

    SvaraRadera
  18. @Bloggbosse: Av Tolgfors egen kommentar i inlägget att döma så var det militära strategiska behov i framtiden som var avgörande.

    Om han sedan tar industripolitiska avvägningar så tycker jag att det är helt OK, men för spårbarhetens skull så bör man vara medveten om det och inte linda in det i någon annan typ av förklaring.

    SvaraRadera
  19. @Magnus: Om vi skall existera med ett fåtal baser så måste vi förse dessa med fortifikatoriska skydd för flygplanen och kvalificerat luftvärn. Det är bara att titta på en NATO-bas för att se vilken typ av upplägg vi kommer att behöva.

    Wiseman hade en bra jämförelse för ett tag sedan.

    http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2010/01/alla-agg-i-samma-korg.html

    SvaraRadera
  20. @Magnus: vad gäller LV så tycker jag att vi borde titta på system där vi kan få synergi med existerande robotprojekt för Gripen. Det finns en LV-version av IRIS-T och jag skulle inte bli förvånad om det var möjlit att ta fram en LV-vesrion av METEOR på samma sätt som det finns för Rb-71 Skyflash/Sparrow.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/09/framtiden-for-luftvarnet.html

    SvaraRadera
  21. @ chefsingenjören
    Utvecklingen av en ny Gripenversion bör kanske finansieras av industridepartementet eller av utrikesdepartementet lika gärna som av försvarsdepartementet. Oavsett vilket departement man anser skall svara för finansieringen så tror jag att regeringen kommer att justera anslagen därefter. Om man låter industridepartementet svara för ansvaret så måste man nog även i fortsättningen låta FMV vara statens agent och i praktiken är nog FöD bäst på att hantera de anslag som erfordras för såväl nyutveckling som serieanskaffning av stridsflygplan. Om Tolgfors säger att det var militära strategiska behov i framtiden som avgör så kanske han är naiv, men jag föredrar att tro att han säger så för att minimera den i och för sig ofrånkomliga debatten om fortsatt utveckling av stridsflygplan.
    /bloggbosse

    SvaraRadera
  22. Magnus Redin2 mars 2011 14:05

    Chefsingenjören, 4k tecken ger korta texter.

    Jag vet inte om alla stadsplanerare i Linköping skulle vara helt glada över ett par dussin metertjocka betongklossar på Malmen för helikoptrar och flygplan men det får man ta.

    Min drömlösning är en något lättare och extremt standardiserad version av HAS som rymmer en Grip eller en helikopter eller två stridsvagnar eller två Archer, eller två långtradare eller fyra containrar som skyddar mot sabotage och mindre bomber. Detta för att sedan bygga dem på flottiljer, som mobförråd, på krigsbaser, vid ett återinförande av kustartilleri, osv. Detta så vi vid en upprustning efter ett tag uppnår en förmåga att gömma positionen av utrustningen mellan en tillräckligt stor mängd kända adresser samtidigt som det krävs kvalificerade vapen för att bekämpa dem. Det borde även vara billigare än att bygga nya stora berganläggningar och efter nästa nedrustning kan de användas för div civila syften, speciellt om man isolerar dem rejält på utsidan för IR-skyl för om något är igång i dem.

    Jag skulle om möjligt föredra LV-system som Nasams som vad jag vet använder exakt samma robotar som för flygplanen. Då kan man under en konflikt även skjuta slut på luftvärnets robotar i en roll där de gör ännu större nytta och har flyget slut på robotar är nyttan med luftvärnet nära flygfältet ändå begränsat.

    Jag har under lång tid på meningslösa webforum föreslagit motsvarande för det då befintliga och nu ett framtida kustartilleri, att använda exakt samma RBS-15 som på fartygen och låta kustartillerilastbilarna vara samma lastbilar som fyller fartygen med ammunition. Då gör den mycket dyrbara ammunitionen mera nytta oavsett hur det går för fartygen. Samma nytta finns f.ö. för flyget om de använder samma "LV" robotar, blir flygplanen bortskjutna och det finns robotar kvar ger det i alla fall lite luftvärn.

    För LV tror jag annars att det viktigaste är stridsledningen, sensorer och om möjligt köpa färdigutvecklade system med låg styckeskostnad så det inte blir ett system med den nationella roboten ungefär som vi har ett flygsystem med den nationella flygbasen. Jag är lite rädd för att man köper ett skitdyrt Patriot batteri och sedan är nöjd.

    Jag hade förresten som utomstående stora förhoppningar på NBF. Jag hoppas man försöker igen men då utgående från det som fungerar och med en långsiktig ambition att ha kontroll över den ganska tidlösa mjukvarubasen i stället för att betala konsulter enorma pengar för att göra prototyper på snabbt åldrande office-system.

    SvaraRadera
  23. Det är i teorin en god tanke att sätta jaktrobotar som lv av rent logistiska skäl, för att kunna poola robotar etc.
    Den stora nackdelen är ju att man oftast får rätt usla kinematiska prestanda. Jag antar att CI sett ett och annat dynamiskt skjutfältsdiagram genom åren och vet vad som händer med räckvidden då målet ansätter en uman på 3-4-5...9g. Jag kan tänka mig att en rb70 har bättre kinematiska prrstanda

    SvaraRadera
  24. hmm, halva inlägget ovan föll bort.
    Hur som, Meteor borde kunna funka hyfsat lvrb men skulle säkert inte må illa av större booster

    SvaraRadera
  25. @Anonym 05.10: Meteor har ju en ganska så hyffsad booster, vilket visas av att den inte är lika känslig för fart/höjd på det avfyrande flygplanet som många andra robotar.

    @Anonym 05.07: IRIS-T har mycket bra manöverprestanda och i varje fall i luften en räckvidd som i det närmaste gör att den kan klassas som mediumräckviddig robot snarare är korträckviddig enbart för självförsvar. IRIS-T SL finns framtagen och är så vitt jag vet beställd av Norge. Hur man tänker sig samordna logistik och eventuellt återanvända robotar från flyg till LV har jag dålig koll på.

    http://www.militaryphotos.net/forums/showthread.php?167739-Ground-launched-IRIS-T-fired-(for-MEADS)

    SvaraRadera
  26. Angående HAS så finns redan jordkulehangarer på ett par ställen. F 12, F 16 och F 21 är de jag kommer på direkt.

    Berghangarer fanns på F 8, F 9, F 13, F 16 och F 18. Möjligtvis någon mer som jag har glömt, samt en tunnel på någon flygbas.

    Sedan finns betonghangarer på F 3 och F 5, säkert på något mer ställe också, men de är nog inte att betrakta som fortifikatoriskt skyddade.

    Att bygga nya HAS borde vara slöseri med pengar. De är ju bevisligen ganska lätta att slå ut, dessutom förstör fukten materielen. Torrluft hjälper väl en del, men det borde ändå vara sämre än torrluft i en hangar ovan jord.

    Då är det vettigare att göra som i t ex Afghanistan. Någon form av hangar eller skärmtak för enskilda flygplan (Törebodabågar, Rubbhall och liknande) kombinerat med ett splitterskydd i form av jordvall, Hesco Bastion, T-wall och liknande. Det funkar både nationellt och internationellt samt går att flytta.

    SvaraRadera
  27. Magnus Redin2 mars 2011 15:52

    Anonym 06:08 Det fanns även jordkulehangarer på F-13 och det är allmänt känt att F-13:s bergshangar används för materielförvaring. F-13 Bråvalla var en av de stora platserna för avvecklingen av invasionsförsvaret, jag är inte nyfiken nog för att hålla koll på om det fortfarande är så.

    Som jag ser det är "HAS" inte till för att göra flygplanen osårbara utan de är till för att tvinga fienden att använda tyngre ammunition och slå ut flygplanen ett och ett vilket gör fiendens logistik svårare. Typ en Iskander per flygplansplats i stället för att en Iskander klipper alla på en gång i den stora hangaren.
    Eller att multipelbombskapslar blir verkningslösa och hangarerna måste plockas en och en med styrda bomber. Eller att en sabotör måste ta sig in genom en dörr i taget och saktas ner rejält.

    Spridning och rörelse som inom Bas-90 är ännu bättre men det är för dyrt att hålla igång i fredstid och under långa skymningslägen. Under krig bör man använda eller skenanvända "HAS" så mycket att fienden känner sig tvingad att bekämpa dem, de är för bra för att ignoreras.

    Jag kan inte tänka mig att det är någon märkbar skillnad på luften i en lätt plåthangar och en tung betonghangar utöver att temperaturen är stabilare. I vilket fall vill man alltid ha torrluft och det gäller även för den enklaste materiel.

    Improviserade skärmtak och splitterskydd blir perfekta att bygga under ett skymningsläge som en snabb beredskapshöjning. Jag har sett idéer som att slå upp ett tak mellan två verkstadscontainrar för att få ett verkstadsutrymme. Men allt sådant finns på fullt bemannade "levande" baser och är inte så meningsfullt att bygga upp i väntan på en konflikt. Det är mycket möjligt att det bör ingå div splitterskydd i materielsatsen för en rörlig basbataljon.

    "HAS" som de jag skissar på fyller sin roll under decennier och till sist innebär de bara att RPV:erna måste vara svanstora i stället för sparvstora för att skada dem och det är vackert så eftersom det minskar antalet luftvärnsmål för mikroluftvärnet till en tiondel eller hundradel. (Lite science fiction, men så blir det om man försöker tänka 20-40 år framåt. )

    Jag gissar att det tänktes liknande tankar när de beryktade men för mig osedda brigadförråden spränges ner djupt i urberget. De var dock lättare att vattenfylla och plombera, det är en anledning till att jag hellre ser att det investeras i sämre skydd på markytan. Ökar de fortifikatoriska skyddsbehoven blir det dags att t.ex. bygga relativt billiga och oinredda flygplanstunnlar.

    Sedan var ur-HAS säkert även till för att minska verkansradien av kärnladdningar och skydda manskap och materiel från radiakbeläggning. Mycket av radiakskyddsnyttan får man på köpet när konstruktionen och dörren bli massiv, ingen dum finess även om den i dag troligtvis anses oviktig eftersom kärnvapen tillhör de otänkbara riskerna.

    SvaraRadera
  28. De irakiska fortifikatoriska skydden slogs igenom. Att tro att enstaka skydd ska kunna klara en direktträff av bomb visade sig vara fel redan nunder VK2 där tyskarnas ubåtsplatser träffades. Man kan t.o.m göra som britterna i St Nazaire.

    http://en.wikipedia.org/wiki/St_Nazaire_Raid

    Spridning i kombination med splitterskyddade vallar och falska mål som t.ex. de fullskalemodeller av Mig-29 som serberna använde sig av under Kosovokriget (och som Sverige också hade i form av enkla skenmål som såg ut som Viggen). Målen måste dock ha IR och radarsignatur så att de syns i FLIR och Radar på samma sätt som riktiga flygplan.

    Kan vi sedan kombinera detta med samma typ av maskeringar som irakierna använde under Gulfkriget för att lura koalitionen att banorna slagits ut, så blir BDA - Battle Damage Assessment mycket svårt.

    Dock så förespråkar jag inte irakiernas taktik med att gräva ner flygplan... :-)

    SvaraRadera
  29. Magnus Redin2 mars 2011 16:13

    Stora "levande" baser är det bästa, men det är inte det som man har under fred och diverse skymningslägen. Det där var en av de stora svagheterna med det nedlagda invasionsförsvaret, skulle det ha mobiliserats i tid? Troligtvis var det problemet en av anledningarna till att extremt lättmobiliserade delar som det fasta kustartilleriet existerade.

    Gräva ner flygplan, det måste vara den enda taktik som är värre än att fly med dem till närmaste något mindre fientliga territorum. :-)

    SvaraRadera
  30. Fast CI, en nedgrävd Viggen är bättre än en skrotas än;)

    F.ö är jag tacksam för svar via email:)

    //Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  31. @Förste sergeanten: Jag har uppdaterat mitt inlägg om Viggen på pinne. Det kanske kan ge några svar på ditt problem...

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2011/02/minnesmarkena-rivs.html

    SvaraRadera
  32. Hej, hur är det med tjeckernas leasning av Gripen - var inte avtalet på 10 år och ingicks i 2001? Hur ser framtiden ut där?

    SvaraRadera
  33. @Magna: The Czech contract is between 2005 and 2015 and was signed in 2004.

    http://notoriusunpublicus.blogspot.com/2011/09/czech-republic-going-strong.html

    SvaraRadera