Gripenseminarie II

För två månader sedan var jag på Folk och Försvars Gripenseminarie. Där satt en massa grånande veteraner och utbytte erfarenheter. Framför allt så var det på det mötet industrin i form av Volvo och Saab som fick delge sina åsikter om framtiden för flygplanstillverkningen i Sverige.

Utkomsten av det seminariet var att det fanns stora frågetecken kring hur man skulle gå vidare med anskaffning av Gripen E/F om det saknades en utländsk kund att dela kostnaderna med. Det framfördes både från oppositionen (Håkan Juholt) och inom Alliansen (Allan Widman) att det finns ett behov av en parlamentarisk luftförsvarsutredning.

Idag var det dags för det andra seminariet. Tanken var att man skulle ha diskuterat det underlag som Försvarsmakten presenterade i BU12 - Budgetunderlaget för 2012. Men som bekant så stod det inte särskilt mycket om framtiden för Gripen i detta underlag annat än att Försvarsmakten avsåg att utreda mer och återkomma nästa år.

Försvarsmakten har genomfört ett arbete i syfte att utarbeta underlag för ett ställningstagande avseende vidmakthållande och vidareutveckling av stridsflygsystem JAS 39 Gripen under perioden från år 2012 intill minst år 2040.

Arbetet har genomförts utgående från en sammantagen bild med olika alternativ till utveckling, normerande och dimensionerande hotbild, Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi samt aktuellt beslutsläge.

Försvarsmakten kan konstatera att myndigheten idag har moderna flygvapenförband där slutleverans av JAS 39 C/D, i enlighet med regeringens beslut om handlingsplan JAS 39 Gripen, pågår. Försvarsmakten bedömer fortsatt att nuvarande och framtida omvärldsutveckling, inklusive teknisk utveckling, kräver ett mer omfattande förmågelyft av stridsflygsystemet under perioden 2020-2030 i syfte att vidmakthålla tillräcklig operativ förmåga.

Försvarsmakten vill vidare tydliggöra betydelsen av att ha fortsatt full handlingsfrihet att operera, vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen intill minst år 2040. Försvarsmakten avser genomföra ett fortsatt arbete syftande till fördjupade beslutsunderlag. Vad avser underlag som kräver regeringens tillstånd sker hemställan i särskild ordning inom ramen för tilldelat bemyndigande. Försvarsmakten planerar att återkomma i budgetunderlaget för 2013 om förslag till framtida utveckling av stridsflygsystemet.

Försvarsmakten
Odd Werin redogjorde för var Försvarsmakten står i analysen av framtida behov av uppgraderat stridsflyg. Han anser att Sverige idag har ett modernt stridsflyg som fyller behoven de närmaste 10 åren. Gripen skall dock enligt Riksdagsbeslut fortsätta operera till 2040, vilket innebär att det finns ett behov av en uppgradering någon gång kring 2025 för att möta en framtida hotbild.

Hotbilden 2025 består av generation 5 flygplan motsvarande JSF/F35, PAK-FA och J-20. Multi-role, autonoma system, lång stand-off och kapabel till sammansatta operationer. Plattformarna är signaturanpassade, har super-cruise och avancerade motmedel/sensorer.

I de studier man genomfört har man tittat på ett antal olika alternativ. Uppgraderad C/D (då begränsas man av den fysiska plattformens storlek) eller omfattande modifiering av motor, radar och bränsle till något som skulle kunna kallas Gripen E/F.

I studierna har man noterat tre saker:
- Det krävs en omfattande modifiering av dagens C/D-flygplan för att klara av morgondagens hotbild.
- Det är av stor vikt att man även uppgraderar luftvärnet
- Studie av kvalificerad baksits bör genomföras, då ett potentiellt alternativ är att i framtiden enbart operera tvåsitsiga Gripen (om den då heter E eller F är oklart). Med en baksitsoperatör kan man få intressanta lösningar avseende störning, ledning av förband i luften och att kontrollera UAV,

Ekonomin kommer att vara mycket gränssättande. ÖB har redan tydligt klargjort att IO14 inte är finansierad efter 2015. Det nya personalsystemet kommer att kosta pengar och man har redan märkt av konkurrensen från övriga marknaden avseende möjligheten att behålla personal (läs behov av högre löner). Som en konsekvens av detta kommer Försvarsmakten 2025 kommer att se annorlunda ut jämfört med IO14!

Odd Werin ville avslutningsvis inte kommentera industrins behov av beställning annat än att det finns beläggning på produktionen på Saab fram till 2014.

Stefan Ring ställde då frågan hur vi gör med åren mellan 2014 och 2025 då C/D behöver bytas ut? Representanter från Saab svarade att man för tillfället klarar sig och är inte beroende av Gripen som enskild produkt. Men förr eller senare måste man ta ett industriekonomiskt beslut om det är lönsamt att bibehålla utvecklingskapacitet utan beställning.

Det kom också frågor om vi behöver andra länder som medfinansiär. Odd svarade då mycket tydligt att man nu tittar på ett s.k. "Sverigespår" där Försvarsmakten själva skall ha möjlighet att finansiera en uppgradering av Gripen.

Ulf Henricsson pekade också på möjligheten att ingå sameuropeiska avtal liknande C-17 på SAC/HAW. Detta borde även vara möjligt för stridsflyg? Kan vi t.ex. köpa bättre begagnade Eurofighter från Tyskland eller England nu när de skär ner? Odd svarade att man redan i underlaget kring beslutet av den s.k. "Handlingsplan Gripen", där man 2009 beslutade om en ensad flygplanspark, hade med en analys av utländska system och fann att Gripen är mer ekonomisk än bl.a. Eurofighter.

Europeiskt samarbete
Göran Lennmarker (m) berättade att EU står för 30% av världsekonomin, men kan inte producera förband på samma sätt som USA. Det pågår betydande neddragningar i försvarsbudgetarna i alla europeiska länder (Tyskland -30% personal och Storbritannien -8% budget). Detta beror delvis på den allmänt försämrade ekonomin, men även att Europa känner sig idag säkrare än någonsin tidigare! Man ser därför ett kommande behov av europeiskt och nordiskt samarbete inom försvarssektorn.

EU har landgräns enbart i öster. Det är endast 9 av EU:s länder som har landgräns. Dessa länder borde med andra ord ha större fokus på arméförband, medan Sverige borde bidra med flygförband då de är lättare att ombasera vid behov.

Han såg på ett behov av lokal samverkan inom Norden där Sverige som en central aktör bidrar med luftförsvar. Även Tyskland och Polen är intresserad av ett liknande samarbete.

Har vi då råd att fortsätta med en stark Försvarsmakt? Entydigt JA. Sverige, Danmark, Finland och Norge har tillsammans en ekonomi motsvarande Rysslands. Vi satsar var och en ca 1,3% av BNP på våra Försvarsmakter.

Pressens syn
Anders Lindberg från Aftonbladet redogjorde för sin syn på framtiden baserat på de senaste 30 årens utveckling. När han var 9 år pågick Kalla Kriget för fullt och med detta som bakgrund beställdes Gripen. Ingen kunde då ana hur omvärlden skulle förändras. Lika lite kunde någon förra året ana de omvälvningar som idag sker i Nordafrika.

En försvarsmakt måste därför ha flexibilitet för att kunna möta en förändrad framtid.

- Utan egen kompetens att utveckla flygplan så minskar Sverige sin handlingsfrihet.

- Vi är inte med i NATO och EU är ännu inte någon militär allians. Detta ger Sverige säkerhetspolitiskt manöverutrymme.

- Att byta ut Flygvapnets Gripen C/D mot något annat blir dyrt och innebär att alla satsade pengar slängs i sjön.

Det behövs en luftförsvarsberedning för att se vad som behövs fram till 2040. Vi kommer att byta regering många gånger fram tills dess och om det saknas bred parlamentarisk majoritet i beslutet så kommer det bara att rivas upp gång på gång, vilket skapar oro i Försvarsmaktens verksamhet. Han avslutade med att hacka en smula på Tolgfors som han anser var ganska arrogant när han häromveckan gick ut på sin blogg och ansåg att Sverige skulle köpa E/F eller uppgradrad C/D, utan att förankra detta med Riksdagen. "Min son är 3 år. Han har liknande sandlådeargumantation. Han är dock inte Försvarsminister".

Det som var intressant, när man jämför Anders Lindbergs föredrag med Göran Lennmarker, var att han pekade på en osäker framtid, medans Göran pekade på en säker framtid. Vem får rätt? Det man bl.a. kan läsa i Wilhelm Agrells bok "Fredens illusioner" är att ingen svensk politiker eller underrättelseanalytiker någonsin har haft rätt!

De politiska partiernas syn
Allan Widman (fp) inledde. Han har länge drivit frågan om en parlamentarisk utredning och anser att Gripens förmåga är snedbalanserad och vi saknar bl.a. spaningsförmåga och säkra datalänkar, se artikel i Ny Teknik.

Efter den strategiska time-outen har inte försvarsplaneringen fungerat. Nu när det finns möjlighet att vänta med beslutet avseende uppgradering av Gripen så medger det:

- En bred luftförsvarsutredning. Den första sedan 1967
- Vi måste dock samtidigt upprätthålla handlingsfrihet genom att lägga beställningar på industrin

(fp) har en vilja att i framtiden gå med i NATO, men är fullt medveten om att det saknas stöd hos svenska folket. problemet är att Försvarsmakten tekniskt och organisatoriskt blivit beroende av NATO utan att vara medlem.

Staffan Danielsson (c) tog över. Även han pekar på behovet av en luftförsvarsutredning.

Charlie Weimers (kdu) pekade på att även om hotbilden måste styra behovet så kommer "medelsvenssons" vilja att påverka den tillgängliga ekonomin.

Anna-Lena Sörenson (s) sa att grundstommen för luftförsvaret måste vara försvar av Sverige samt militär alliansfrihet.

Peter Rådberg (mp) ansåg att vi måste ta fram en säkerhetspolitisk vilja. Vilka vill vi samarbeta med?

Torbjörn Björlund (v) är positiv till ett alliansfritt svenskt försvar med en inhemsk industri och det innebär kostnadsökningar som (v) är beredd att ta. Man vill heller inte ha vapenexport, vilket innebär att industrin måste finansieras av svenska beställningar. Nordiskt samarbete är OK, men man vill inte se ett militärt samarbete inom EU.

Björn Söder (sd) anser att Försvarsmakten är till för att försvara Sverige och att internationella insatser är sekundärt. (sd) är för en ökad försvarsbudget och instämmer om behovet av en luftförsvarsutredning.

Samtliga partier som talat vill därmed ha en luftförsvarsutredning. Samtliga partier föredrar också Gripen.

Håkan Jevrell (m) avslutade som representant för försvarsministern. Det finns en ekonomisk verklighet där Sverige har en mycket stark ekonomi i Europa. Alliansen är eniga om att en luftförsvarsutredning inte behövs! Det finns ett brett parlamentariskt beslut från 2009 om införandet av IO14 där utveckling av Försvarsmakten ingår.

Frågestund
Johan Tunberger ansåg att Solidaritetsförklartingen pekade på att vi skulle kunna ta emot likväl som ge hjälp och den första hjälp vi kommer att få är flyg. Därför borde vi satsa mer på de övriga försvarsgrenarna. Personligen tycker jag att detta är ganska så naivt eftersom det fortfarande kan ta ett par veckor att få till ett politiskt beslut om att hjälp ska komma. Det är inte insatstiden som är det som begränsar snabbheten!

Allan Widman kontrade Håkan Jevrells syn på enighet avseende luftförsvarsutredning med att det inte stod i alliansens valmanifest något om att en LFU behövdes göras, men inte heller något om att den inte ska genomföras.

Jevrell kontrade med att "Försvarsmakten i framtiden inta skall köpa en produkt från industrin för att sedan driva och avveckla den. i stället ska man tillsammans med industrin skapa en förmåga".

Regeringen avser att komma med ett underlag för att Riksdagen ska kunna ta beslut. Men eftersom det trots allt är en minoritetsregering så måste detta underlag förankras i Riksdagen.

Sammanfattning
Det finns en bred politisk vilja för en parlamentarisk utredning av ett framtida luftförsvar och jag anser att moderaterna gör sig själv en stor otjänst att inte lyssna på sina medpartier i alliansen samt oppositionen. Särskilt då man trots allt har en minoritetsregering. Tolgfors och Jevrell har i mina ögon en ganska så arrogant syn på att de ska kunna driva igenom ett beslut i Regering och Riksdag. Många av partierna pekade på att nedläggningen av värnplikten minskade på folkförankringen och att detta var beslut som inte drevs igenom av en bred parlamentarisk majoreitet, utan av en då borglig majoritetsregering.

En lösning med en E/F "light" med ökat bränsle m.m., men med den gamla svagare motorn tycker jag är mycket olycklig, då det skulle innebära ett tyngre flygplan, men med samma dragkraft som idag vilket ger dåliga prestanda.

Vikten av att inkludera LV i en luftförsvarsutredning kan inte underskattas. Med dagens få baser behövs ett kvalificerat luftförsvar för att skydda flygplanen på backen. Vi kommer att behöva något liknande de skydd som finns på NATO-baser.

Videoupptagning från dagens möte finns på Folk och Försvars hemsida.

Se även Wiseman.

BLT