Soldaten och Ingenjören (uppdaterad)

Jordbävningen i Japan pekar på behov av resurser för att snabbt kunna hjälpa andra länder. Vi har satsat stora pengar på att sätta NBG i beredskap, men vad sjutton är det egentligen meningen att de ska sättas in i för typ av insatser? Den politiska viljan i de europeiska länderna verkar inte vara särskilt hög för att skicka iväg stridsförband till andra områden än Afghanistan och då endast inom ramen för NATO, inte EU.

Vi brukar motivera våra internationella insatser med att kriser i omvärlden påverkar Sverige. Men det som händer just nu i Japan påverkar världsekonomin och därmed givetvis även Sverige. Den aktuella risken för härdsmälta kan även påverka den globala miljön. Världen är mer sårbar än vi tror och det finns betydligt fler exempel på insatser som behöver något annat än en ren militär styrka. Översvämningarna i Pakistan, bränder och översvämningar i Australien är bara ett par andra exempel.

Mitt förslag är därför att ersätta NBG med något annat, mer användbart. Vid katastrofen på Haiti förra året så var det Flygvapnets transportresurser i form av C-17 samt MSB som sattes in. USA däremot satte in en hel del soldater att bygga upp flygplats, sjukvård och föra in räddningsresurser. I USA har man insett att soldater kan annat än att bara slåss. Dessutom så är det givetvis bra PR att visa upp soldater som bygger upp i stället för att riva ned.

Det här är ingen ny tanke. I det gamla Rom så var legionerna kända inte bara för sin stridsteknik utan också för sina ingenjörskunskaper. Att Rom lyckades erövra hela världsdelar berodde inte på legionernas styrka (de var nästan alltid numerärt underlägsna i strid). Förutom svärdet (gladio), skölden (scutum) och det korta kastspjutet (pilum) bar varje romersk soldat på en kombinerad spade/hacka. Alla soldater kunde därmed hjälpa till med byggandet. Utöver soldaterna fanns det också specialister, Immues, som kunde leda byggandet. När de romerska legionärerna inte slogs så byggde de förläggningar (som sedan med tiden växte till städer) och infrastruktur i form av vägar och akvedukter. Lokalbefolkningen insåg att de kunde dra fördelar av den romerska närvaron och en hel del stammar bytte därför sida och slogs för Rom i form av s.k. Auxiliares.

Kanske detta vore en förebild för de svenska internationella insatserna? I tidigare fredsbevarande insatser så har vi haft soldater med värnplikt som grundutbildning och ovanpå detta hade de civila yrken som snickare, elektriker m.m. Dessa soldater var mycket uppskattade av lokalbefolkningen i de områden de var satta att övervaka, då de kunde hjälpa till med mycket annat än bara militärt skydd. Kanske mer att jämföra med de romerska legionärerna än med dagens insatssoldater som kan hantera sin AK5C på ett ypperligt sättt, men inte särskilt mycket mer?

Med detta i bakhuvudet så är den förbandstyp som borde vara mest användbart vid alla typer av internationella insatser våra ingenjörsförband. De kan bygga broar och vägar, rensa minfält, men även vid behov försvara sig själva och sin omgivning i defensiv strid. Men det behövs lite mer funktioner för att ge en bred förmåga vid humanitära insatser. Ingenjörsförmågan borde dessutom byggas upp igen i Armén, då dessa tillsammans med de Nationella skyddsstyrkorna ur Hemvärnet är mycket användbara även vid naturkatastrofer inom Sverige. Se bara på orkanen Katrina i New Orleans. Vilka förband var det som USA i första hand satte in för att hjälpa till? Jo, nationalgardet och ingenjörstrupper. (Nu fick i och för sig ingenjörstrupperna skulden för att vallarna brakade ihop, då de var med och byggde dem på 60-talet).

Mitt förslag är därför att använda pengarna för NBG att bygga upp ett svenskt snabbinsatsförband bestående av:

- Personal från MSB samt resterna av våra ingenjörsförband.

- Transportresurser/MEDEVAC knytas i form av HKP15/16, Tp-84/C-17 och vårt svenska nationella ambulansflyg - SNAM.

- Enhet ur Ledningsregementet för att bygga upp kommunikation via satellit och mobilnät. Detta borde vara en kombinerad militär/civil enhet med t.ex. kompetens från Ericsson/Telia.

- APOD-förmåga från det icke existerande PARP-förbandet.

- i det aktuella fallet med Japan borde en NBC-enhet vara användbar med Försvarsmaktens skyddade fordon och personal från Strålsäkerhetsmyndigheten. Försvarsmakten ska ha kunskap om hur man uppträder i en kontaminerad miljö och varför inte utnyttja dessa kunskaper till annat än tredje världskriget?

Vad ska vi då kalla denna nya förmåga? Battlegroup är på tok för "krigiskt" och kan mycket väl vara en av anledningarna att EU finner de så svåra att sätta in. Varför inte "Peace Corps"?

DN1, DN2

Uppdaterad 11-03-13, 22:38
Nu börjar hjälpen från omvärlden att dyka upp i Japan. Men Japan har även stora egna resurse att ta till vid behov.

Japanska Röda korset har skickat 62 kristeam för att ta hand om överlevande i de värst drabbade områdena. 400 läkare, sjuksköterskor och andra experter har skickas ut för att med mobila team hjälpa katastrofoffren. Till nordöstra Japan har också 100 000 soldater skickats för att delta i räddningsinsatsen.

I dag kom också internationella räddningsteam till Japan. USA har skickat hangarfartyget Ronald Reagan för att samarbeta med japanska marinen i sökandet efter saknade. Fartyget ska fungera som flygplats till havs för plan som deltar i sökande. Den japanska basen Matsushima och Sendai-flygplatsen, bägge i Miyagi, översvämmades och är ur drift.

Australien, Sydkorea och Singapore har liksom USA lovat att skicka hundar, sök- och räddningsteam.

Evakueringen av 600.000 personer kring de skadade kärnkraftsverken lär ställa ännu större press på räddningsorganisationens resurser. Det intressanta med alla de neddragningar på försvar och räddningstjänst som vi ser i omvärlden innebär att det numera i stort sett inte finns ett land som på egen hand kan klara av en större katastrof. Behovet av internationell hjälp är därför stort även för rika I-länder som Japan.

Uppdaterad 11-03-14, 17:38
Nu börjar politiker ställa kravet på att använda NBG eller lägga ner konceptet.

Om situationen i Libyen inte kvalar in som en kris i EU:s närområde så är det svårt att se vad vi ska med en snabbinsatsstyrka till. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger sig vilja bygga dialog och säkerställa humanitär hjälp, men vad det libyska folket just nu behöver är snarare en flygförbudszon och hjälp att få stopp på stridigheterna.

Carl Bildt säger att genomförande av eventuella militära insatser ligger hos Nato. Frågan är ju då varför vi har en snabbinsatsstyrka? Och är det verkligen rimligt att lita på att USA ställer upp när EU:s grannar har problem?

Jag kan inte annat än att hålla med, även om jag inte tror att NBG skulle hjälpa läget i just Libyen.

Uppdaterad 11-03-18, 18:44
Nu börjar man montera ner ingenjörskunskaperna i Boden. Enligt det skrev i mitt förra inlägg om att satsa på det vi är bra på, så är detta ett steg i helt fel riktning.

Vinterförmåga är den svenska specialiteten vi skulle kunna erbjuda omvärlden. Ingenjörsförband den resurs som efterfrågas i mer än bara rena stridsuppdrag. varför då lägga ner enheter som innehar bägge förmågorna?