tisdag 15 mars 2011

Förlorad trygghet (uppdaterad)

Katastrofen i Japan har pekat på sårbarheten i dagens moderna samhälle. Japanernas rädsla beror inte bara på dödsfallen, eller kanske ens rädslan för radioaktiva utsläpp utan också det faktum att man kan göra mycket lite åt naturkrafterna. Nu hamstrar folk mat och bensin för att klara sig utifall det skulle uppstå nya skalv.

Jag har funderat mycket på hur långt fallet kan bli om något slår ut infrastrukturen i dagens samhälle. Ju större teknikberoendet bli, destå längre blir fallet och destå svårare blir det att resa sig igen.

Under VK2 så var fanns fortfarande kunskapen kvar om hur man klarar sig själv när det krisar till. Denna kunskap fanns inte bara på landsbygden, utan även i storstäderna. Folk odlade grönsaker på bakgårdarna i Stockholm, använde gengas för att driva bilarna och värmde lägenheterna med ved som man högg själva. Fallet blev med andra ord inte så långt, trots en mycket utdragen kris.

Hur ser det ut hemma hos dagens Stockholmare? Vad händer om elen försvinner och Internet stängs av? Jag kan bara titta hemma i min egen lägenhet. Ett elbortfall (även långt borta från min lägenhet) kan innebära att routrarna till Internet stängs av. För mig så har det hänt ett par gånger per år att Comhem slås ut. Om Internet försvinner så försvinner även min TV och telefon. De gamla analoga telefonnäten var mycket robusta, då telefonerna drevs av den separata spänningen i telefonlinjen. Nuförtiden har de flesta enbart bärbara telefoner, så även om man skulle ha ett analogt uttag så stängs själva telefonen av.

Blir elbortfallet större så riskerar även mobiltelefonnätet att slås ut, då allt för många basstationer saknar reservkraft. Jag var uppe i Värmland efter stormen Gudrun och där fungerade varken vanliga telefonnätet (p.g.a. kapade telefonledningar) eller mobilnätet p.g.a. kapad el.

Slås elen i mitt kvarter ut så försvinner värme, el, matlagningsmöjligheter, kyl och frys. De flesta människor saknar numera vedspis i köket. Personligen så har jag dock ett Trangiakök hemma, så jag kan laga mat utan el. I garderoben har jag en sovsäck och i köket har jag alltid ett antal konservburkar med mat. Värre är det med kyl och frys. Det är inte många svenskar som idag har ett riktigt ventilerat skafferi där färskvaror kan lagras. Är det vinter så kan man alltid slänga ut matvarorna på balkongen, men är det sommar så tar det inte många dagar innan man får slänga allt som finns i kyl och frys. Vinter är med andra ord bra för att få maten att hålla, men sämre för att hålla värmen i huset.

Utan el slutar tågen att gå och bensinpumparna stängs av på mackarna vilket innebär att lastbilarna också får det svårt (man måste säkerställa att en transport klarar sig in och ut ur ett katastrofområde utan att behöva tankning, vilket kan försvåras av bilköer). Detta resulterar i att lagren i storstäderna mycket snabbt tar slut. Efter en vecka utan el så måste stockholmarna börja fly från sina lägenheter och då gäller det att det finns resurser att bygga flyktingläger på landsbygden.

Fallet idag blir mycket större än under VK2. Vi saknar alternativ om elen skulle stängas av en längre tid. Frågan är om det är besparings- och effektivitetsivern som gör att ingen längre är villiga att betala för en "försäkring" i form av back-up system för el och tele. Men som med så mycket annat så lär vi inte ångra oss förrän den dag redundansen behövs.

Miljörörelsen har därför rätt i att vi är för elberoende och vi färbrukar för mycket el, men kanske av andra orsaker än enbart miljön. Krisen i Nordafrika innebär högre oljepris och krisen i Japan att tron på kärnkraften kan få sig en rejäl törn. Resultatet blir högre elpris och större motivation att titta på alternativ el och minska beroendet av utlandet.

I Japan ställer 100.000 soldater upp i räddningsarbetet. I Sverige är det hemvärnet som får ersätta våra värnpliktiga med att stötta MSB.

Jag säger inte att vi i Sverige skall starta överlevnadssekter som i USA. Inte heller att vi ska börja hamstra guld, konserver och ammunition. Men vi borde ta oss en rejäl funderare över hur redundant vårt samhälle egentligen är eller behöver vara. Det är inte bara krig som kan blotta våra svagheter. Det är inte bara i krig som det behövs redundans i transport, brandkår, polis och sjukvårdsresurser. Det är inte bara i krig som en försvarsmakt behövs.

Uppdaterad 11-03-17, 21:17
Att svenskarna inte längre vet hur man ska agera i en krissituation eller ens vet var man ska få tag på information visas inte minst av den senaste tidens rusning efter jod-tabletter för att skydda sig för radioaktiv jod från utsläppen i Japan.

Fler svenskar lär nog dö av jod-överdos eller allergiska reaktioner än av de ynkans radioaktiva doser som lyckas nå hit från japan. Själv så nöjer jag mig med att salta mina pommes frites en extra gång med jod-berikad salt.

Uppdaterad 11-03-18, 20:03
Se även Cornucopias analys av JIT - Just In Time samhället och dess sårbarhet när transporterna stoppas.

Det talas vacker om Lean Production m.m., men allt detta är egentligen minskad redundans. Så länge allt går bra så jublar aktieägarna, men det tål inte allt för mycket grus i maskineriet.

10 kommentarer:

  1. Klart träffande inlägg som fångar problematiken. Jag fann ett FMV-dokument (länk i slutet) när jag skrev ett inlägg på samma tema.

    Dokumentet beskriver tydligt vilken stor insats Försvaret gjorde efter stormen Gudrun 2005. Då fanns också till del ett (decentraliserat) arv kvar från invasionsförsvaret. Ett arv som försvinner i allt snabbare takt!

    http://www.fmv.se/upload/Bilder%20och%20dokument/Publikationer/rapporter/Stormen%20Gudrun.pdf

    SvaraRadera
  2. Om man dessutom betänker att man behöver satsa tid och resurser på att utbilda dagens ungdomar på att använda kniv, yxa och såg så går vi upp ett trappsteg till.

    Teleoperatör vill med stora kampanjer "befria" oss från det fasta nätet.
    Dessutom är det mesta vi konsumerar idag "på väg" till oss.
    Att hyllorna snabbt gapar tomma gör nog inget för vi kan ändå inte betala med våra kort eller ta ut pengar.

    Varor i produktionen är också "på rulle". En del företag har inte ens råvaror i lager för mer än några timmars produktion.
    För inte allt för länge sedan fanns en organisation för dessa frågor men nu är allt borta.
    Vi kommer inte att sakna kon förrän båset är tomt. Stormen Gudrun har redan fallit i glömska på många håll.

    "Ni som saknar telefon och elförsörjning kan antingen gå in på www.vattenfall....www.sydkraft...eller ringa något av följande nummmer xxxxx för besked."

    En klassiker från "Gudrun" som man kunde avlyssna på den batteridrivna radion.

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  3. CI

    länk för varje svensk medborgare
    http://www.sweden.gov.se/sb/d/13953/a/157798
    ladda ned fil "Trygg tillsammans"
    Den innehåller praktiska råd för var och en i olika krissituationer.
    Jag har den utskriven hemma viilket jag råder alla att göra när internet och telefoner går ned!!!!!
    MSB

    Lägg även upp krisinformation.se som favorit
    MSB Myndigheten för samhällsberedskap och skydd har tillkommit plus ovanstående JUST medvetet att vi är sårbara.
    Robustheten i vår elförsörjning har ökat och kommer att öka ytterliggare genom det arbete Svenska kraftnät gör men även andra myndigheter tex reservkraft,bredskapsorganisation osv.
    jag vill påsta att förmågan faktiskt har förbättrats påtagligt de senaste 2-3 åren .
    Hemvärnet är nog en av de största trygghetskaparna i ett krisläge när resten av försvarsmakten lutar sig mot powerpoint presentationer,värdegrund och genusseminarier.

    SvaraRadera
  4. Vi har diskuterat detta de senaste dagarna. Det är helt klart en fördel om man bor på landet, särskilt i områden där det blir långa elavbrott några gånger om året. (Läs: där Vattenfall skiter i sina kunder.)
    Där har man fortfarande beredskap för att bli av med elen och har öppna spisar, järnspis att laga mat på i köket, vedförråd, trangiakök, rejäla vattendunkar att fylla på, egen vattenkälla, reservlager med konserver. Finns även bra möjligheter att odla och jaga för att få mat om man äger en bit mark, samt utedass och jordkällare.

    Vi som bor mitt i stan... jag vet inte. Vi skulle nog ärligt talat vara ganska körda. Jag tycker att det är ganska skrämmande att tänka på hur oerhört sårbara vi är. Den dagen något händer kommer det bli kaos.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Tja. Som geograf var typ ditt innehållet i ditt inlägg bland de första sakerna man fick höra på utbildningen. Men att tala om det brukar vara lite meningslöst såvida det inte finns en katastrof att hänvisa till, gärna en aktuell. Även rationella argument blir ju bortviftade med att någon annan tänkt på det. En bra och lite rolig indikator brukar vara
    tidningarnas olika debattsidor och insändare. Mycket krävande av ansvar från någon annan t ex staten. Men få konkreta förslag. Jag tror på att msb jobbar på sådant, men deras arbete borde kanske vara mer synligt så fler är medvetna om riskerna. Det spelar ingen roll hur bra hemsida med information som finns någonstans, är elen borta måste man
    göra med vad man har hemma eller som finns i analog form.

    SvaraRadera
  7. Tillägg till min tidigare kommentar. Lite förtydligande.
    Vad jag menade med " Även rationell argument blir ju bortviftade med att någno annan tänkt på det." var att när man pratar med valfri medborgare om sådana saker som exempelvis teknisk redundans och medvetenhet inför kriser så möts man ar argument som "jaja, någon på någon myndighet har säkert tänkt på det och när krisen kommer så ordnar de något". Dvs att någon annan kommer och fixar det lite snabbt för att det bör finnas rutiner, pengar och turustning för sådant. Men tillbudet med ett SJ tåg som stannade mellan Södertälje och Flemingsberg visade ju att man inte hade rutiner för i alla fall sådant.
    I övrigt skulle jag nog tro att man skulle kanske i grundskolan och på gymnasiet ha med lite sådant som samhällskriser och hur sårbara vi är inom ramen för historia och samhällsvetenskap.

    SvaraRadera
  8. I stan finns det mycket kött, om man kan tänka sig att äta sina medmänniskor..

    Beredskapslager är ju så 80-tal! Det är ju just in time och lean production som gäller!

    Sverige är bland de länder som allra sämst skulle klara en störning. Vi saknar bland annat tjänstemannaansvar som Palme avskaffade. Vem tar ansvar?!

    Ansvarslöshet i kombination med kycklingnerver hos folket är en katastrof. Svenskar bunkrar jodtabletter as we speak..

    Hur skulle sjukhusen klarar att en jumbojet kraschar runt arlanda? Eller ett större byggnadsras med hundratals skadade? De klarar ju inte ens alla benbrott en vanlig vinter eller babyboom.

    Sverige är ett luftslott med kaxig attityd mot omvärlden!

    SvaraRadera
  9. Ja, Trangiakök, sovsäck och vedeldad spis har jag här i huset. En bäck med färskvatten till att dricka och spola toan med mm finns 100 m bort. Men hur överlever man i stan? Det finns gott om överlevnadshandböcker om att bygga vindskydd etc. i skogen. Det skulle behövas en motsvarande för överlevnad i stan! Hur får man tag i vatten i stan när elen och vattenpumpar stannat tex? Erfarenheter från Katrina i USA... i toalettens vattenbehållare och i varmvattenberedaren i hus finns färskvatten tex! Vem nappar?

    SvaraRadera
  10. Det finns dock myndigheter och organisationer som har insett betydelsen av kommunikation utan markinfrastruktur i en krissituation, så de har skaffat utrustning för kortvågs- eller satellitkommunikation. Ett exempel är vad som finns här: http://idgeurope.se/

    SvaraRadera