Jag satt och fikade en stund med bastroppen på Ärnabasen (f.d. F16) i Uppsala. Givetvis var stämningen inte uppe med tanke på varsel och nedläggningsbeslut. 1 Januari 2010 är verksamheten borta och därmed finns närmaste militära flygflottilj i Linköping, närmaste Gripen flottilj i Linköping och närmaste insatsdivision i Ronneby eller Luleå beroende på vad politiker och höga officerare får för sig att lägga ner härnäst.Bastroppen på Uppsala behövs inte sägs det från försvarsmaktshåll. Men vad har då hänt den senaste tiden?
- Beredskapsövning Dagny II. Gripar ombaserar till Uppsala tillsammans med FSR. Skulle dom användas för att skydda Stockholm måntro? Alltså finns ett visst behov av denna bas i en beredskapsövning. Men varför över huvud taget öva på en flygbas som inte ska finnas tillgänglig i framtiden?
- NATO övningen Toxic Trip hålls i Uppsala med en hel del flygtrafik från bl.a. tillresta utländska förband.
- Diverse militära VIP besök som använder Uppsala som landningsplats.
Vi brukar ofta skämta om att som officer i karriären får man ryggraden utsliten någon gång mellan stabsprogram och chefsprogram för att bli en trogen stabsofficer som utan att fråga gör som han är tillsagd. Men när jag satt och fikade med dessa grabbar så insåg jag att det är inte avsaknaden av ryggrad hos högre befäl som är Försvarsmaktens problem. Problemet är att just nu är vi i full färd med att slita ut ryggraden ur hela Försvarsmakten och det är bassystemet som var grunden för vårt gamla nationella invasionsförsvar.
Vad kan man säga? Beklagar sorgen? Tyvärr så finns det inga i den övre delen av Försvarsmaktsledningen som delar den sorgen. Hoppas åtminstone att bullarna var goda!
Inlägg
