lördag 12 mars 2011

Soldaten och Ingenjören (uppdaterad)

Jordbävningen i Japan pekar på behov av resurser för att snabbt kunna hjälpa andra länder. Vi har satsat stora pengar på att sätta NBG i beredskap, men vad sjutton är det egentligen meningen att de ska sättas in i för typ av insatser? Den politiska viljan i de europeiska länderna verkar inte vara särskilt hög för att skicka iväg stridsförband till andra områden än Afghanistan och då endast inom ramen för NATO, inte EU.

Vi brukar motivera våra internationella insatser med att kriser i omvärlden påverkar Sverige. Men det som händer just nu i Japan påverkar världsekonomin och därmed givetvis även Sverige. Den aktuella risken för härdsmälta kan även påverka den globala miljön. Världen är mer sårbar än vi tror och det finns betydligt fler exempel på insatser som behöver något annat än en ren militär styrka. Översvämningarna i Pakistan, bränder och översvämningar i Australien är bara ett par andra exempel.

Mitt förslag är därför att ersätta NBG med något annat, mer användbart. Vid katastrofen på Haiti förra året så var det Flygvapnets transportresurser i form av C-17 samt MSB som sattes in. USA däremot satte in en hel del soldater att bygga upp flygplats, sjukvård och föra in räddningsresurser. I USA har man insett att soldater kan annat än att bara slåss. Dessutom så är det givetvis bra PR att visa upp soldater som bygger upp i stället för att riva ned.

Det här är ingen ny tanke. I det gamla Rom så var legionerna kända inte bara för sin stridsteknik utan också för sina ingenjörskunskaper. Att Rom lyckades erövra hela världsdelar berodde inte på legionernas styrka (de var nästan alltid numerärt underlägsna i strid). Förutom svärdet (gladio), skölden (scutum) och det korta kastspjutet (pilum) bar varje romersk soldat på en kombinerad spade/hacka. Alla soldater kunde därmed hjälpa till med byggandet. Utöver soldaterna fanns det också specialister, Immues, som kunde leda byggandet. När de romerska legionärerna inte slogs så byggde de förläggningar (som sedan med tiden växte till städer) och infrastruktur i form av vägar och akvedukter. Lokalbefolkningen insåg att de kunde dra fördelar av den romerska närvaron och en hel del stammar bytte därför sida och slogs för Rom i form av s.k. Auxiliares.

Kanske detta vore en förebild för de svenska internationella insatserna? I tidigare fredsbevarande insatser så har vi haft soldater med värnplikt som grundutbildning och ovanpå detta hade de civila yrken som snickare, elektriker m.m. Dessa soldater var mycket uppskattade av lokalbefolkningen i de områden de var satta att övervaka, då de kunde hjälpa till med mycket annat än bara militärt skydd. Kanske mer att jämföra med de romerska legionärerna än med dagens insatssoldater som kan hantera sin AK5C på ett ypperligt sättt, men inte särskilt mycket mer?

Med detta i bakhuvudet så är den förbandstyp som borde vara mest användbart vid alla typer av internationella insatser våra ingenjörsförband. De kan bygga broar och vägar, rensa minfält, men även vid behov försvara sig själva och sin omgivning i defensiv strid. Men det behövs lite mer funktioner för att ge en bred förmåga vid humanitära insatser. Ingenjörsförmågan borde dessutom byggas upp igen i Armén, då dessa tillsammans med de Nationella skyddsstyrkorna ur Hemvärnet är mycket användbara även vid naturkatastrofer inom Sverige. Se bara på orkanen Katrina i New Orleans. Vilka förband var det som USA i första hand satte in för att hjälpa till? Jo, nationalgardet och ingenjörstrupper. (Nu fick i och för sig ingenjörstrupperna skulden för att vallarna brakade ihop, då de var med och byggde dem på 60-talet).

Mitt förslag är därför att använda pengarna för NBG att bygga upp ett svenskt snabbinsatsförband bestående av:

- Personal från MSB samt resterna av våra ingenjörsförband.

- Transportresurser/MEDEVAC knytas i form av HKP15/16, Tp-84/C-17 och vårt svenska nationella ambulansflyg - SNAM.

- Enhet ur Ledningsregementet för att bygga upp kommunikation via satellit och mobilnät. Detta borde vara en kombinerad militär/civil enhet med t.ex. kompetens från Ericsson/Telia.

- APOD-förmåga från det icke existerande PARP-förbandet.

- i det aktuella fallet med Japan borde en NBC-enhet vara användbar med Försvarsmaktens skyddade fordon och personal från Strålsäkerhetsmyndigheten. Försvarsmakten ska ha kunskap om hur man uppträder i en kontaminerad miljö och varför inte utnyttja dessa kunskaper till annat än tredje världskriget?

Vad ska vi då kalla denna nya förmåga? Battlegroup är på tok för "krigiskt" och kan mycket väl vara en av anledningarna att EU finner de så svåra att sätta in. Varför inte "Peace Corps"?

DN1, DN2

Uppdaterad 11-03-13, 22:38
Nu börjar hjälpen från omvärlden att dyka upp i Japan. Men Japan har även stora egna resurse att ta till vid behov.

Japanska Röda korset har skickat 62 kristeam för att ta hand om överlevande i de värst drabbade områdena. 400 läkare, sjuksköterskor och andra experter har skickas ut för att med mobila team hjälpa katastrofoffren. Till nordöstra Japan har också 100 000 soldater skickats för att delta i räddningsinsatsen.

I dag kom också internationella räddningsteam till Japan. USA har skickat hangarfartyget Ronald Reagan för att samarbeta med japanska marinen i sökandet efter saknade. Fartyget ska fungera som flygplats till havs för plan som deltar i sökande. Den japanska basen Matsushima och Sendai-flygplatsen, bägge i Miyagi, översvämmades och är ur drift.

Australien, Sydkorea och Singapore har liksom USA lovat att skicka hundar, sök- och räddningsteam.


Evakueringen av 600.000 personer kring de skadade kärnkraftsverken lär ställa ännu större press på räddningsorganisationens resurser. Det intressanta med alla de neddragningar på försvar och räddningstjänst som vi ser i omvärlden innebär att det numera i stort sett inte finns ett land som på egen hand kan klara av en större katastrof. Behovet av internationell hjälp är därför stort även för rika I-länder som Japan.

Uppdaterad 11-03-14, 17:38
Nu börjar politiker ställa kravet på att använda NBG eller lägga ner konceptet.

Om situationen i Libyen inte kvalar in som en kris i EU:s närområde så är det svårt att se vad vi ska med en snabbinsatsstyrka till. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger sig vilja bygga dialog och säkerställa humanitär hjälp, men vad det libyska folket just nu behöver är snarare en flygförbudszon och hjälp att få stopp på stridigheterna.

Carl Bildt säger att genomförande av eventuella militära insatser ligger hos Nato. Frågan är ju då varför vi har en snabbinsatsstyrka? Och är det verkligen rimligt att lita på att USA ställer upp när EU:s grannar har problem?


Jag kan inte annat än att hålla med, även om jag inte tror att NBG skulle hjälpa läget i just Libyen.

Uppdaterad 11-03-18, 18:44
Nu börjar man montera ner ingenjörskunskaperna i Boden. Enligt det skrev i mitt förra inlägg om att satsa på det vi är bra på, så är detta ett steg i helt fel riktning.

Vinterförmåga är den svenska specialiteten vi skulle kunna erbjuda omvärlden. Ingenjörsförband den resurs som efterfrågas i mer än bara rena stridsuppdrag. varför då lägga ner enheter som innehar bägge förmågorna?

23 kommentarer:

  1. Intressant läsning om romerska soldater och även en god idé för framtiden =) /Katarina

    SvaraRadera
  2. En alldeles utomordentlig ide'. Det bör dessutom bli mycket lättare för försvaret att rekrytera manskap för utbildning och tjänstgöring i denna ingenjörsorganisation - Peace Corps.

    SvaraRadera
  3. Varför skall försvarsmakten leta nya uppgifter? Bättre att ge pengarna till MSB som är proffsen. För övrigt är problemet med NBG inte att de inte behövs utan att politiker inte vågar engagera sig när det behövs utan nöjer med sig PR betonad riskfri verksamhet från ovan eller till havs istället för att ta i problemet bland de människor som drabbas av det.

    SvaraRadera
  4. Bra ide' jag har själv två bataljoner i bagaget, det var fantastiskt vad vi klarade på skyttekompaniet. Jag anser att det svenska försvaret var bättre med vpl. Jag inser att vi inte kan gå tillbaka till detta. Det krävs en yttre fiende som skapar motivation. Men att inrikta vår utlandsstyrkor i riktning som CI reslår tycker jag låter bra.

    SvaraRadera
  5. Det ligger mycket i det du skriver. Det finns exempel på där det vid internationella insatser är ingenjörförband som är "manöverförbanden" som byggs på med stödjande förband. (Beskrivs delvis i amerikanska manualer: http://www.globalsecurity.org/military/library/policy/army/fm/5-114/Ch4.htm).

    Sverige var tillsammans med Norge på väg att skicka en ingenjörbataljon till Sudan 2008 men det stoppades tyvärr av presidenten al-Bashir.

    Jag hittade en intressant artikel om vilken roll ingenjörförband kan tjäna i COIN-operationer. http://www.scribd.com/doc/26351964/COIN-Engineering

    SvaraRadera
  6. Är det någon som kan förklara var vår alldeles utmärkta pionjärbataljoner tog vägen. I slutet av nittiotalet när jag gjorde lumpen så var pionjärbataljonen en stark enhet som mixade skytte och ingenjörsförbandens förmågor. Borde väl vara alldeles utmärkt i ditt koncept Chefsingenjören
    // Fänrik Henrik

    SvaraRadera
  7. @Anonym 01.38: MSB är helt klart proffsen på räddningsinsatser. Men försvarsmakten har en hel del förmågor som vi behöver i krig som skulle kunna utnyttjas i internationella insatser. Jag säger inte att vi skall ersätta eller konkurrera med MSB, bara att vi tillsammans kan göra ett bättre jobb.

    I många katastrofområden är det ett tveksamt säkerhetsläge och där vet jag att internationella räddningsorgan hyr in skyddsvakter, då man inte vill förknippas med militärer.

    SvaraRadera
  8. Även om en fredskår inte är ny som tanke, så var det ett bra förslag. Konkret och med en spännande historisk koppling.

    SvaraRadera
  9. Bloggägaren har helt rätt, jag mår dåligt av att se politikernas ointresse för att tänka i nya banor.
    Detta borde alla politiker vara överens om blocköverskridande.

    Sten Tolgfors varför gör du inget?
    Ola

    SvaraRadera
  10. @CS 02:06
    Framförallt innehöll artikeln en bild på Balkbro2 - härligt!

    /Sprint kommer...

    SvaraRadera
  11. Två bra idéer i rad, så bra att de är självklara.
    "gör mer av det man är bra på"
    "bidra med ingenjörsberedskap"

    Som jag ser det hör de ihop med:
    Ha en förmåga att försvara Sverige mot militära hot.
    Ha en förmåga att försvara Sveriges befolkning mot katastrofer.
    Ha en förmåga att hjälpa grannarna.

    Desto längre bort vi sträcker oss från Sverige i avstånd och landskapstyper desto mindre användbar blir vår självförsvarsförmåga för att hjälpa andra.

    Om Sveriges försvar är friskt och inte underfinansierat är det inga problem att delta i en afganistaninsats, det sjuka är när allt skall anpassas till en sådan insats, då går det bortanför de nyttiga läxorna i praktik, taktik och lätt materiel. Kanske skall t.ex. bristen på helikoptrar som är bra nog tas tillvara för att uppdatera kravlistan på helikoptrar i Sverige och man stryker t.ex. höghöjdsprestanda och sandfilter men lägger till självskydd och vårdutrustning.

    Jag förväntar mig att ett friskt försvar skulle kunna anmäla en året runt "NBG" ur det som behövs för att försvara Sverige och att vi skulle kunna rulla över till Finland med ännu mer, men så fort det skall flygas blir det en rejäl flaskhals. Jag tvivlar på att det är lönt ansträngningen att lösa alla sådana flaskhalsar.

    T.ex. förmågan att snabbt bygga högspända nödkraftledningar skulle kunna utökas och vara tillgänglig för utlandsinsatser efter naturkatastrofer eller storskaliga sabotage.
    Vi behöver fler förmågor för att förbättra det svenska samhällets självläkningsförmåga efter katastrofer.

    Att utgå från det vi behöver och är bra på måste vara nyckeln för att få det vettigt.

    Det skulle inte förvåna mig om en framtida "Afghanistan" insats skulle bli mycket lätt utrustade skyttesoldater, ingenjörer och stridsflyg men ingenting i mellanskiktet med blandad tung utrustning och logistikförmåga.

    SvaraRadera
  12. Vi har säker många arbetslösa med kunskap som kunde vara användbart där nere, uppröjningen kräver sen ren arbetskraft.
    tyvärr så kommer politikerna inte att göra något. Se vad dom gjorde vid tsunamin Thailand inget?
    Politikerna ska delegera ansvaret till utbildade räddningsledare som ska leda arbetet dom vet vad som ska göras, varken jag eller tolgfors vet hur vi ska lösa katastrofen.

    Hade katastrofen hänt i Danmark så hade vi kunnat hjälpa till med spaningsversionen av jas (om vi nu hade kameror) så räddningsledningen skulle få en klar blid av vad som har hänt mycket snabbt.
    Ola

    SvaraRadera
  13. CI som nästa ÖB!

    ;-)

    SvaraRadera
  14. Hur är det gamla uttrycket "krigare slås, soldater gräver".

    SvaraRadera
  15. Kan någon tala om vad MSB har ?
    Inte mycket, de är såvitt jag vet beroende av expertkompetenser från ex. räddningstjänster och olika experter.
    Då kommer CI förslag att passa som hand i handske.

    Mycket bra förslag CI !

    Hällgrund

    SvaraRadera
  16. Förslaget är utmärkt. Men det är inte första gången det framförs och det har t.o.m. gjorts ansatser att genomföra det i praktiken i Afganistan. Det har emellertid med kraft förhindrats av SIDA-anknuten personal som inte vill ha otillbörlig konkurrens om vare sig budgetmedel eller om befolkningens tacksamhet.

    Mvh
    Fältofficer

    SvaraRadera
  17. Både MSB och SIDA är beroende av andra aktörer för att få jobbet gjort. SIDA finansierar t.ex. Svenska Afghanistankommittén till 60%.

    SvaraRadera
  18. Man skulle kanske ersätta försvarsmakten med ett samhällskyddmakt, där lägger man alla dom resurser vi har bygt upp under lång tid och som vi sparar sönder. Militär, polis, räddningstjänst, kustbevakning etc. Alla har kvar sina grunduppgifter och vid behov sätter man ihop dom resurser som behövs utan tung beslutsväg. Alla har samma matrialuppföljningssystem så att all matrial är gripbar vid behov, alla har samma tidredovisningssystem etc. Jag tror att detta skulle kunna bli effektivt vid samhälsbehov.
    Det som då krävs är en tydlig uppgift som inte ska kunna tolkas i sönder av en massa mellan chefer. Inte en massa tvekan och politisk tolkning som kan uppstå av "listiga" chefer.

    SvaraRadera
  19. Hade jag fått bestämma hade jag slagit ihop Teracom och Skanova i ett "sambandsverk". Samtliga högspänningsledningar hade fallit i Svenska kraftnäts ägo. Kustbevakningen hade fått ansvar för sanering och miljöarbete till sjöss. Marinen (med flygvapnets helikoptrar) åläggs sjöräddning. MSB finns med som ett civilförsvar i samarbete med Försvarsmakten. Vem förser denna verksamhet med personal?
    Pliktverket såklart!
    Det ska fungera som tidigare således med en del förändringar. Man kan således antingen få en civil eller militär krigsplacering. Väljer man en civil tjänst placeras man hos någon valfri ovan nämnd myndighet eller hos MSB som någon form av samhällsskydd. Brandman, CBRN, eftersök, vattenrening m.m. Nu behöver inte civiltjänst innebära vapenfri, utan en rad anläggningar är skyddsklassade. Varpå en del således får utbildning därefter.
    De tjänster som inte är särskilda "riksbefattningar" dvs sådana som är lite av specialister radartekniker, artillerister eller civila linjemontörer, CBRN m.m.
    De andra såsom infanterister, brandmän "krigsplaceras" efter folkbokföring hos lokala Hemvärnet eller samhällskyddet, civilförsvaret. Samtliga kan således kallas in snabbt vid kriser eller ofred, även lokalt. Vid internationella insatser lär det gå fort att skramla fram folk. Går att rada upp lediga befattningar på Anslagstavlan i SVT innan populära helgprogram.

    Jag är väl medvetet att detta lär aldrig hända (om inte jag blir diktator dvs) men jag ä int bitter... mummel mummel

    //Limpan

    SvaraRadera
  20. För övrigt noteras att Japan tackade nej till hjälp från Sverige i samband med jordbävningen/tsunamin. Av vilken anledning vet jag ej.

    SvaraRadera
  21. "Japan har hittills tackat ja till akut hjälp från tio länder. Över 80 länder, däribland Sverige, har erbjudit sig att ställa upp med större grupper. Att landet tackat nej till så många hänger samman med att det inte finns tillräckligt många tillgängliga japaner som kan stödja de utländska räddningsarbetarna.

    -Där tsunamin drog fram på land ser det i dag ut som ett brunt snötäcke ligger över marken. Där ser man inte ens var vägar och hus har varit. Därför vill japanerna kunna ställa upp med egna, lokala resurser för att stödja de internationella. Finns inte tillräckligt många går det inte att hantera, och i värsta fall skulle då de som skickas till Japan i stället bli sittande på flygplatser." Källa: Stockholm TT

    Alltså nästan samma situation som på Haiti. Det finns inte plats för alla som vill hjälpa.

    SvaraRadera
  22. nåväl, NBG är ju ett rent politiskt projekt med syfte att aldrig användas. Vad brukar ni säga att FM affärside är? Jag vill minnas "det yttersta utrikespolitiska instrumentet". Eftersom utrikespolitiken sköts via Bryssel så blir det... trögt...

    Det finns två historiska skäl som gör att "Peace Corps" inte kan hända inom en nära framtid: Ådalen och Oxenstierna. Fortfarande finns det indoktrinerat i allt för många department att Försvarsmakten är bara krig (och bandvagnar när det är mycket snö...). De får inte användas "mot" civilbefolkningen, och eftersom man inte kan lita på dem så skall man inte utsätta dem för risken. Därför får det inte heller hjälpa till. Det om Ådalen, Oxenstiernas parlamentariska idé är minst sagt förlegad, eller snarare förstörd till absurbdum så att ingen myndighet vill ta ansvar - det är snarare att skicka apan vidare som gäller. Vi har inte ännu lärt oss mycket från Tsunamin i Thailand och skulle få svårt att samordna flera myndigheter - "var och en är bäste dräng". Lite konstigt mtp den solidariska tanken i Sverige.

    Ergo, ett Peace Corps skulle innebära att en samordning krävs mellan flera olika myndigheter och organisationer, där ingen är intresserad av att låta någon annan bestämma över dem. Märk väl att om en större katastrof inträffar i Sverige, så är det Länsstyrelsen som oftast hamnar i förarsätet - inte några proffs från något speciellt område..

    Din idé är god och uppenbart bra, därför inte genomförbar i Sverige...

    Axel

    SvaraRadera