söndag 27 mars 2011

Gästinlägg: Får vad som helst ske i Försvarsmakten?

Del 1
Jag förstår att det är en politiskt het potatis att skicka ner helikoptrarna till Afghanistan. Men är det rimligt att vi samtidigt skall dra bort trupp från marken för att de nya svneska elementen till ISAF skall få plats inom rådande ekonomiska ram?

Om vi tar bort trupp från marken, som löser den ställda uppgiften till ISAF, så är det självkjlart att SAE Medevac får en hel del att göra, deras uppgift är främst för våra egna trupper (ISAF) och löser egentligen inte den uppgift som ISAF har att göra i RC N.

Dessa piloter och i synnerhet den medicinska personalen ombord kommer få mer att göra då det helt plötligt blir mindre egen trupp på marken som utsätts för större risker då de numera skall lösa samma antal uppgifter över samma område som tidigare då de var ca 40 personer fler.

Borde det inte vara så att SAE Medevac läggs utanpå den nuvarande personalramen?
På marken har vi trupp som löser uppgiften gentemot befolkningen, ANA, ANP och ANSF. För att detta skall fungera så behövs det underhåll och en del stabspersonal etc. så klart.

Men idag har vi ca 540 soldater och officerare i Afghanistan. Det är ca 5 plutoner som är trupp på marken, dvs. ca 150 personer. Sedan har vi OMLT som är inte fullt så många, ca 70st. Kvar i stabs och underhållsbefattningar etc. har vi 300 personer!!!

Detta känns lite fel tycker jag.

I och med FS22 och SAE Medevac så blir det alltså mindre trupp på marken som fortfarande skall lösa samma uppgifter som tidigare. Belastningen blir högre och personlen i stabs och underhållsbefattningar etc. ökar till ca 350st.

Detta känns mycket fel.

Jag tycker att politikerna tillser att vi har mer infanterisoldater på marken i Afghanistan. Det är dessa kvinnor och män som gör merparten av uppgifterna som ISAF är satt att göra.

Del 2
Hur kan vi tillåta att våra soldater skickas utomlands med otillräcklig utbildning?
Enligt de reglementen och instruktioner vi har i Försvarsmakten idag så är t.ex. pistolutbildningen 80 timmar lång. Det är sällan någon som får mer än 3-5 timmar innan de åker iväg.

Känns det tryggt?

De som oftast får skjuta mest och dessutom är de som först tar upp eldstriderna med insurgenterna är takskyttarna på fordonen som oftast bemannar en tung kulspruta. En adekvat utbildning på vapnet är på ca 80-100 timmar följt av förbandsträning och skarskjutning i förband på ytterliggare ca 80-100 timmar vardera. Idag får de inte ens 50 timmars utbildning innan de åker iväg.

Känns det tryggt?

Så är det med mycket av utbildningen på Livgardets internationella utbildningsenhet, IntUtbE. Själv klart är det inte bara deras fel. De får inte de resurser och den tid som krävs. Men då borde det ske en prioritering som gör att alla inte får utbildning på pistol, kulspruta etc. Alla måste inte kunna allt. Men var och en MÅSTE kunna sin sak. Det kommer inte att fungera i längden att kunna lite eller nästan inget.

Detta känns inte tryggt.

/Bekymrad soldat