General Sir David Richards som snart tar över som chef för den engelska armén tror att den engelska närvaron i Afghanistan kommer att vara i 30-40 år.
Det innebär dock inte att det hela tiden kommer att vara engelska soldater där.
He added: "The end will be difficult to define; it won't be neat and clear-cut like the end of some old-fashioned inter-state war might have been."
He said it would take "a long time and considerable investment", adding: "We must remember, though, that we are not trying to turn Afghanistan into Switzerland."
Han avslutade med att trycka på vikten att utbilda afghanska armén och polisen. Först då kan den engelska militära närvaron minska.
Jag ställer mig då automatiskt frågan. Är vi alla överens om vad slutmålet är? President Obama har sin plan klar för de närmaste åren.
"So I want the American people to understand that we have a clear and focused goal: to disrupt, dismantle and defeat al Qaeda in Pakistan and Afghanistan, and to prevent their return to either country in the future. That's the goal that must be achieved. That is a cause that could not be more just."
Men detta är bara vägen framåt. Är slutmålet en stat som vi kan acceptera, eller är det enbart att vi stabiliserar regionen och gör omvärlden säker från hotet från Al Qaida. Det behöver nödvändigtvis inte vara samma sak. Det kan mycket väl bli så att Afghanistan aldrig kommer att bli en västliknande stat med en gemensam regim. Med tanke på deras klankultur så är det mycket svårt att se en president eller en statschef som representerar alla klaner. Titta bara på Georgien som är hästlängder före Afghanistan när det gäller västlänsk anpassning, men som fortfarande har samma typ av klanproblem. En statschef blir automatiskt korrupt och kommer att bedriva svågerpolitik. Därmed läggs automatiskt grunden för nya konflikter.
Jag tror att våra svenska samer kan ha lösningen i forma av ett årligt stamråd. Denna tradition finns i Afghanistan, det gäller bara att göra den mer formaliserad och se till att den får internationella kontakter.
Frågan är då bara: Orkar Sverige hålla ut lika länge? Det här är ett maratonlopp och hoppar vi av efter första kilometern så är alla tidigare ansträngningar förgäves. Då ges bara talibanerna andrum för att växa sig starka igen.
lördag 8 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar