Jag var för en vecka sedan på Konserthuset i Stockholm och tittade bl.a. på pressbilder som vunnit stora utmärkelser de senaste året för bästa bild, bästa reportage m.m. Det som slog mig var att de flesta handlade om krig och katastrofer.
Vad är det som gör att dessa bilder på utsatta människor är de som vi tycker bäst om?
Times har ett utmärkt reportage från ett militärsjukhus i Afghanistan som verkligen visar på krigets sanna ansikte. I mycket av den militära statistiken så redovisas bara antalet döda, om ens det. Dock med modern sjukvård och snabba transporter så kommer även gravt skadade att överleva och som i framtiden kommer att behöva stöd från försvaret. I Irak är kvoten skadade/döda ca 10:1.
Se kontrasten med Combat Cameras nya bok "Nollett" om TD01 i Tchad. En film om TD01 finns på Youtube. Mycket fokus på bygga tält och litet på varför dom är där...
1983 Aerocenter Trafikflyg/Swedair i Växjö
9 timmar sedan
”Mycket fokus på bygga tält och litet på varför dom är där...”
SvaraRaderaJag tycker det är en viktig aspekt du tar upp här. (Dvs vilket budskap som FM vill skicka ut).
Kan det bero på att det är så betydligt enklare och okontroversiellt att ta och visa dylika bilder? Combat Camera styrs ju av INFOS, som in sin tur (förhoppningsvis) styrs av FM ledning. Så om man vänder på resonemanget så borde det som Combat Camera visar vara det som FM ledning vill att man skall visa? Om det är så, blir ju resultatet kanske så magert och urvattnat… men väldigt PK!
Inget ont om Combat Camera. Dom tar fina bilder och gör bra PR för Försvarsmakten. Dock så tar dom begreppet "embedded journalism" till en högre nivå. Risken finns att svenska journalister i stället för att kritiskt granska nöjer sig med Försvarsmaktens bilder och pressmedelanden.
SvaraRaderaJag vill inte påstå att Försvarsmakten ljuger, men dom är i varje fall bra på att välja ut vilka nyheter som ska publiceras. Ta t.ex. Internet. Tidigare publicerade varje flottilj och regemente egna nyheter, men nu går det centralt via HKV.
I Vietnam var det hemmaopinionen som till stor del ledde till att USA drog sig ur. Liknande opionionssvängningar kan mycket väl ske i Afghanistan. Genom att styra vinklingen på journalistiken som USA lyckades med under Gulf kriket, inledningen av Irak kriget och framför allt händelserna efter 9-11 så kan en regim få med sig folket och därmed också pengarna.
För övrigt så är Värnpliktsnytt, som jag alltid har funnit ett nöje i att läsa, också på väg ner i graven. http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/varnpliktsnytt-laggs-ned-1.907547
Vem ska då i fortsättningen stå för kritiken och granskandet?
Jag saknar riktning och strategi för Försvarsmaktens information.
SvaraRaderaNär jag först mötte Combat Camera-förband i Bosnien var de operativt verksamma som Force Multipliers, bl.a. att fotografera uppviglare i kravaller (de stod mellan första ledet av sköldar och stötte fram sitt riktigt stora objektiv i nyllet på dem, det hade en avkylande effekt), och bestod liksom PsyOps av äldre Special Forces-personal.
Jag ser inte hur bilder på tältbyggande främjar våra operationella mål. Jag ser inte heller hur de bilderna kan locka rätt målgrupp att söka till Försvarsmakten (i bästa fallet lockar det kanske campare), vilket skulle kunna vara ett strategiskt mål. De senaste rekryteringskampanjerna är ändå värre. Jag ser en brist på ledarskap i båda. Därför tycker jag inte de är bra på att välja ut vilken information som skall sändas ut, däremot är de bra på att centralisera och kontrollera den - det bevisar att vi har gott om chefer.
Att lägga en rekryteringskampanj på rätt nivå är svårt. Det får inte bli för flashigt. Livet som soldat är 99% repetition och 1% ren skräck.
SvaraRadera